- Project Runeberg -  Om de materialier som användas i skeppsbyggnad /
50

(1857) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Carl Witt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jern - Koppar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att särskilda stycken kunna förenas eller
sammansmidas till ett. Att sålunda förena tvenne
jernstycken till ett kallas svetsa eller välla.

Koppar.



Kopparn har varit känd och använd långt förr
än jernet. Den finnes stundom gedigen, men för det
mesta förenad med svafvel och andra ämnen.
Kopparmalm måste undergå flera omsmältningar, innan
den blir smidbar. Arbetad förekommer kopparn
nästan aldrig fullkomligt ren, utan mer eller mindre
förorenad af andra ämnen, vanligen af jern.

När kopparn är i sitt renaste tillstånd, är den
mycket smidig, böjlig och af stor hållfasthet. Vid
stark hvitglödgning smälter den.

Koppar saknar den egenskapen jernet har, att
kunna svetsas eller sammanvällas, så att om t. ex.
tvenne kopparstänger skola fästas tillsammans i en
längd, kan det icke ske på annat sätt, än att
antingen begge styckena smältas tillsamman i en degel
och efter någon afsvalning ånyo utsmidas eller ock,
att de förenas medelst lödning.

I fria luften bibehåller kopparn sig temligen
oförändrad, ehuru den småningom öfverdrages med
en mörk hinna. I vatten bibehåller den sig vida
bättre än jernet, men oxideras likväl snart,
synnerligast i salt vatten. På ytan bildas då en grön
materia, kallad erg, hvilken af vattnet bortsköljes, och
sålunda frätes metallen allt mer och mer, så att t. ex.
på en med kopparplåtar beslagen skeppsbotten, efter
några års förlopp, plåtarne kunna vara till den grad
frätta, att de äro fulla med små hål, ehuru fartyget
under tiden legat aldeles obegagnadt. Om de frätta
plåtarna omsmidas, får man koppar af vida renare
och bättre beskaffenhet, än plåtarne voro, när de
sattes på fartyget, ty det jern hvarmed kopparn
varit förenad har då i främsta rummet blifvit bortfrätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skeppmat/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free