Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 KYREAN UNDER SJUTTONDE SEKLET.
innebar ett angrepp mot den lutherska kyrkans principer,
enär ju till och med de vigtiga lärorna om bibelordets
normativa auktoritet och om rättfärtiggörelsen genom tron på
detta sätt reducerades till någonting oväsentligt. Då
emellertid enligt Kalixti mening ingen väsentlig åtskilnad förelåg
emellan de särskilda konfessionerna, så föreslog han på fullt
allvar, att de nu söndrade kyrkorna från sin gemensamma
tro såsom basis och utgångspunkt borde inlåta sig i
underhandlingar med hvarandra, för att sålunda komma till
fullständig frid och union sinsemellan. Naturligtvis måste ett
dylikt förslag af den lutherska orthodoxiens målsmän anses
oantagligt och äfventyrligt, ty oförnekligt är, att så
välmenande än Kalixti afsigter voro, gjorde han sig dock skyldig
tillj hvad motstäåndarne kallade synkretism eller ett försök att
på sanningens bekostnad förena och sammanjemka sins
emellan stridande religionsåsigter.
Kalixtus stod ingalunda ensam med sin mening. Från
flere håll gjordes försök att upphäfva den herskande
spänningen mellan konfessionerna, och om man än icke alltid
ville gå så långt som Kalixtus, hvilken ju ansåg äfven en
förening med katholikerna både önskvärd och möjlig, så
började man dock under trycket af de faror, hvarmed papismens
öfvermagt hotade alla protestanter, att åtminstone varmt
intressera sig för en union mellan kalvinister och lutheranér.
I denna anda verkade i synnerhet reformerte theologer.
Så egnade en skotsk kalvinist JOHAN DURAZUS nästan
hela sitt lif åt en outtröttlig verksamhet i unionistiskt intresse.
Han var född i Edinburg, men hade 1626 vunnit anställning
såsom predikant vid en liten reformert församling af
engelsmän och skottar uti den för öfrigt lutherska staden Elbing
1 West-Preussen. Efter 1630 började han resa omkring i
åtskilliga protestantiska länder, för att förmå de sins emellan
söndrade lutheranerna och kalvinisterna att sluta fred och
förlikning. De grundsatser, som ledde honom, uttalade han
i en skrift, som år 1641 publicerades i Lonzdon under titeln:
Consultatio theologia super negotio pacis ecclesiastice. Här
yrkar Dur&us, att öfverensstämmelse i de väsentliga
kristendomssanningarne borde vara tillräcklig, för att man skulle
kunna erkänna hvarandra såsom medlemmar af samma
evan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
