Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES MATTHIZE. 233
geliska församling. Denna öfverensstämmelse skulle
offentligen uttalas, och ömsesidig tolerans borde sedan bestå, ända
till dess Gud genom sin upplysning kunde föra till fullständig
endrägt i alla lärostycken. Men oaktadt sitt nit och sitt
redliga bemödande hade Dureus, när han 1680 slutade sina
dagar 1i Kassel, ej lyckats få se någon frukt af sitt 50:åriga
arbete.
$ I111. Ffohannes Matthie.
Äfven vårt lands kyrka blef icke oberörd af de
synkretistiska och unionistiska sträfvanden, som vid denna tid
pågingo inom andra länder. Det fanns nämligen 1i Sverige ett
par theologer, som hyste sympatier för samma åsigter,
hvil
kas förnämste målsman Kalixtus var.
g Den ene af dem JOHANNES MATTHIZ, var son till en
kyrkoherde i Vestra Husby i Östergötland och hade redan
1618 besökt Helmstedts universitet, der Kalixtus börjat verka.
i unionistisk rigtning. Efter att en tid hafva varit theologie
professor vid det af adeln upprättade collegium illustre i
Stockholm, utnämndes Johannes Matthie 1629 till Gustaf
Adolfs hofpredikant. I sådan egenskap åtföljde han sin konung
under fälttåget i Tyskland, och kort före sin död förordnade
konungen honom till sin dotter Kristinas lärare. Ändtligen
blef han år 1643 kallad att intaga biskopsstolen i Strengnäs.
Under sin vistelse i Tyskland hade Johannes Matthizxe
kommit i beröring med den förutnämnde skotten Johan
Dureus och lyssnade begärligt till hans plan om en förening
mellan de protestantiska kyrkorna. Maåhända bidrog detta
att hos den sangviniske fredsaposteln väcka förhoppning om
varmt deltagande i Sverige. Men om så var, skulle
illusionerna snart visa sig bedrägliga. Ty då Dureus 1636 kom
till Sverige och här framstälde sina unionsförslager, uppträdde
åtskilliga kyrkans män ifrigt emot honom. Särdeles gäller
detta om theol. professorerna i Upsala. De afgåfvo ett
utlåtande, hvari Durei fredsmäkling stämplades såsom ett förordande
af en »impia pax», alldenstund lutheraner och kalvinister
«contraria de fide sentiunt», och det följaktligen, enär sanningen icke
kan vara mera än ezn, »necesse est alterutram partem
contraria dicentium de fidei articulis falsum dicere», Flertalet .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
