- Project Runeberg -  På skidor : Skid- och friluftsfrämjandets årsbok / 1938 /
35

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gammal skogslöpares funderingar och erfarenheter om skidforskning och tjurvirke av jägmästare Sven Cederberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fastare men smalare delen, som har tjockväggiga celler och
huvudsakligen torde tjäna till att giva trädet tillbörlig stadga, för
sommarved eller höstved.

I tjurveden är däremot skillnaden mellan vårved och sommarved
ej så starkt märkbar, och vårveden har oftast här mindre utbredning
än sommarveden och är i det närmaste lika färgad med denna. På
starkt utbildad tjur kan till och med årsringarna av denna orsak vara
mycket svåra att bestämt urskilja, synnerligast om man endast har
en mindre del av en tvärsnittyta framför sig t. ex. spetsen av en skida.
Därav kommer nog den tron, att mycket smala eller tättliggande
årsringar äro något för tjurvirket karakteristiskt. Förhållandet är
emellertid rakt motsatt. Årsringarna på den sida av trädet, där tjurveden
bildas, hava alltid större bredd än årsringarna på motsatta sidan.
Därav kommer sig, att årsringarna hos ett träd eller en träddel med
tjurbildning icke såsom vid normal växt ligga koncentriskt kring
märgen utan excentriskt, mer utpräglat ju längre tjurbildningen
fortgått, och följden härav blir att tvärsnittet av trädstam med stark
tjurbildning nästan undantagslöst har en oval form. Den ovannämnda
rikliga förekomsten av sommarved med sina hos tjurveden mycket
tjockväggiga celler torde utgöra huvudorsaken till att dylik ved
alltid är betydligt hårdare än normal ved.

Den för skidtillverkningen så viktiga bågböjningen av med
tjurved behäftade delar vilja en del vetenskapsmän, som syssla med
trädens anatomiska byggnad, förklara därav att dels genom
tyngdlagens direkta inverkan, dels genom den av trädets lutning orsakade
längdtryckspänningen i trädets undersida växtsafternas tillströmning
till den mot marken lutande sidan av stammen skall vara
rikligare och att kambiumcellerna härigenom skulle irriteras till starka
mot trycket verkande sträckspänningar, vilka skulle sträva att återge
trädet eller huvudsakligen dess krona en i möjligaste mån upprätt
ställning. Möjligt är ju att dylik rikligare tillströmning av
näringssafter med ty åtföljande irritationer kan giva upphov till de i Morks
ovannämnda avhandling påvisade, i cellväggarna hos tjurvirkets
sommarved alltid förekommande spiralställda lamellerna. ”Disse virker
som et fjersystem ...” säger Mork, och det förefaller ju mycket
antagligt att så är.

Att vidare ingå på detta spörsmål medgiver icke utrymmet
och ej heller är jag rätta mannen till det. En icke vetenskapsman
torde nöja sig med den förklaringen helt kort, att det
är en hos trädet inneboende naturkraft, som strävar att
motverka olägenheterna av den onaturliga ställning (lutning),
trädet kommit att intaga genom yttre påverkan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:37:52 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skidor/1938/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free