Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ed - Ed (landstycke) - Ed (socken i Stockholms län) - Ed (socken i Kalmar län) - Ed (kapellförsamling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
thronen; och i de edsformulärer, som begagnas vid
embetseder och andra, hvilka afläggas i och för
offentliga värf, brukar äfven trohetsed till konungen och
statsförfattningen vara inbegripen. För civila och
militära embetsmän utfärdades ett nytt
edsformulär år 1826; det innehåller trohetsed och en
allmän försäkran, att, med nit och trohet, efter sitt
bästa förstånd, utan väld och egennytta förestå
sin tjenst. En dylik ed aflägga äfven prester. Vid
riksdagarne svärja ståndens talmän inför konungen
en ed, att upprätthålla konungamagten och rikets
ständers rättigheter, samt troget lyda rikets
grundlagar; men någon ed af rikets ständer samfäldt är
ej föreskrifven. Deremot svärjes, utom af
embetsmän, äfven ed af borgare, för att vinna burskap,
och studerande vid universiteterna aflägga sin
student-ed, hvilken innehåller allmän trohetsed till
konungen och lagarne, samt förpligtelse att lyda
universitetets styrelse och stadgar.
Ed kallas landstycken emellan sjöar, samt ställen
vid forsar, der man ej kan nyttja båt.
Ed, en socken, med Sollentuna, hör till 2 kl.
konsist., är belägen i Vestra Roslags kontrakt af
Upsala stift, Sollentuna härad af Stockholms län, 2 1/2
mil N. från Stockholm, vid Mälaren. Efter konung
Wilhelms af England åstundan, har en runsten,
hvilken suttit i Eds kyrkomur, blifvit, med konung
Carl XII:s tillåtelse, förd till akademien i Oxford.
Socknen består af 27 mtl. och har 662 inv. Dess
areal utgör 8,054 tunnland, af hvilka 450 äro sjöar
och kärr. Adr. Stockholm, eller Upsala, Antuna.
Ed, en socken, med Eds kapell, belägen i Norra
Tjusts kontrakt och härad af Linköpings stift och
Kalmar län, 4 mil N.N.V. från Westervik, vid
hafvet. Kyrkan är urgammal och förfallen, samt
anses för den äldsta i orten, en ny kommer
ofördröjligen att byggas. Om den andre pastorn efter
reformationstiden, Matthias, finnes i kyrkoboken
antecknadt: ”Han sträfvade mägta emot kapellets
uppsättande; men när det färdigt vardt och han
ledsen blef vid en hop hofbetjenters öfverlopp, året
in och året ut, fattade han tankar, heldre med en
beta sitta i ro, än två i oro; flyttade alltså år
1625 till Eds kapell och blef dess första
komminister: satt der först inhyses hos en bonde i
Svinebäck, Simon Finne kallad; sedan bodde han i
socknestugan.” — Sedan Nils Stensson förrädiskt
brukat det med Erengisle Nilsson på Stegeborg år
1439 ingångna stillestånd och flytt derifrån,
röfvade han vid Eds kyrka fyra frälsemän, som
träffades härstädes. — Genom kongl. resolution af år
1762 förunnades åt H. Exc. grefve Ch. Em.
Lewenhaupt, såsom ägare till Eds och Winäs säterier,
jus patronatus inom församlingarne, dock så att
denna kallelserätt sträckte sig endast till
pastorerne. År 1842, vid då afträdande kyrkoherdens i
Ed, biskop C. E. Hallströms befordran och afgång
till biskopsstolen i Wisby, uppstod tvist om
patronats-rätten. Denna fråga anses ännu icke vara
fullt afgjord. Nära kyrkan finnes ett stort,
vackert och rymligt skolhus af tvenne våningar, der
församlingens barn undervisas efter
vexelundervisnings-method. Skolkassan kommer att äga en
stående fond af 8,000 R:dr, deraf räntan användes till
lön åt skolläraren, till skolmaterialier, fattiga barns
understöd, m. m. Denna undervisningsanstalt har
tillkommit genom gåfva af en år 1819 afliden ung
man, C. F. Ringeltaube, hvilken i sitt testamente
dertill anordnade 5,000 R:dr B:ko. — De flesta
vigslar ske hemma, sällan viges något brudpar i
kyrkan. På aftonen af första lysningsdagen måste
kontrahenterne bereda sig på ett s. k. kryckgänge.
Ty de besökas då vanligtvis af i grannskapet
boende ungdomsvänner, hvilka någon gång medföra
gåfvor till bruden och aflemna till begge käpp och
krycka af hvarjehanda storlek; men göra anspråk
på dans och undfägnad. — Inom socknen märkas:
Eds jernbruk (se nedanföre), samt säterierna Winäs,
1 mtl. säteri, hvars äldsta kände ägare var
riksdrotset Bo Jonsson Grip. Egendomen har ovanligt
stor och god ägovidd, med många betydliga torp
och 1 1/4 underlydande frälsehemman.
Hufvudbyggnaden är af sten, från fjortonde århundradet. Här
visas ett litet trångt rum, Bo Jonssons kammare
kalladt, jemte en samling porträtter af Winäs’ ägare
från äldre tider, tillika med flera af ätterna Grip
och Leyonhufvud. Egendomen, hvarunder ett stort
gods fordom varit lydande, är stamgods för äldsta
grenen af grefliga slägten Lewenhaupt. Forsby, 2
mtl. gammalt frälse-säteri, med underlydande 4 1/2
mtl. frälse. Ägorna äro vidsträckta och
förträffligt väl odlade, samt trädgården god. Hellerö, 4
mtl. säteri, ägorna sträcka sig till Saltsjön och
äro väl odlade; här finnes en god trädgård och ett
tegelbruk. Ed, 2 mtl. berustadt säteri. Troserum,
1 1/2 mtl. frälse med qvarn och tegelbruk. Helgenäs,
lastageplats, samt Ed, marknadsplats, m. fl. —
Socknen hör till 3 kl. patr., har 2,880 invånare,
och består, jemte Eds kapell, af 82 3/4 mtl. med en
areal af 61,097 tunnland, af hvilka 4,700 äro sjöar
och kärr. Adr. Söderköping.
Ed, kapellförsamling, annex till sistnämnde Eds
socken, beläget i samma kontrakt och härad, 6 mil
N. från Westervik, vid hafvet. Kyrkan är byggd
åren 1783—1785. Till milda stiftelser inom
denna församling höra: Keijska fonden, 333: 16, och
Kammarstrandska fonden, 500 R:dr B:ko, hvaraf
räntan utdelas till sådane fattige, som ej åtnjuta
annat understöd. Bland egendomar märkas i
denna socken: Kråkvik, 3 mtl. säteri, med flere torp,
tillhörde 1656 fru Anna Skytte, år 1829
grefvinnan Cronstedt; Åstevik eller Åsvik, straxt vid
kyrkan och nära intill hafsstranden, har vacker
belägenhet och består af 1 1/2 mtl. frälse, med några
underlydande hemmansdelar; Windö, 4 mtl. säteri;
riksrådet Sten Banér, halshuggen i Linköping år
1600, är första kända ägaren. Har sedan tillhört
ätterna Wrangel, Kurck, Wachtmeister,
Nordenflycht och Fleetwood. Egendomen har en åbyggnad
från 1600-talet, trädgård och en mängd torp, jemte
några få ströhemman; men är isynnerhet utmärkt för
sina vattenverk i den från sjön förbilöpande ån,
såsom qvarnar med 10 par stenar, 3:ne sågverk
och ett tegelbruk. Socknen har 1,392 invånare.
Dess areal och hemmantal finnas inberäknade i
modersocknen. Adr. Söderköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
