Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fabriker.
inberäknade, åstadkommo nämnde år tillverkningar
för ett värde af 196,824 R:dr, och verkställdes
hufvudsakligen vid det i Nyköping anlagda
mekaniska faktori och vid numera aflidne mekanikus
Ahlms i lifstiden inrättade maschin-fabrik i
Norrköping, samt vid Motala mekaniska verkstad. Å
det förstnämnda stället uppgick värdet af
tillverkningen till 57,419 R:dr, å det andra till 12,366
R.dr och å det sista til) 118,638 R:dr. Samma
år infördes redskap till ett värde af 6,765 R:dr
och utfördes sådana af inhemsk tillverkning för
ett värde af 2,740 R:dr. År 1844 hade dessa
verks antal stigit till 25 stycken, och sysselsatte
526 arbetare, hvaruti likväl ej är inbegripet
Motala verkstad och dess arbetare, hvilka senare
utgjorde 250 personer. Förstnämnde verk
förfärdigade nämnde år maschinerier och redskap till ett
värde af 226,856 R:dr och Motala verkstad för
214,600 R:dr, eller tillsamman för 441,456 R.dr,
eller 344,632 R:dr mera än är 1834. Den
största tillverkningen ägde rum vid Motala; dernäst
vid Nyköpings faktori, hvilket nu (år 1846) är
under konkurs-tillstånd, för ett värde af 85,294
R:dr och vid A. Malcolms mekaniska verkstad i
Norrköping, för ett värde uppgående till 36,965
R:dr. Införseln af maschinerier och redskap,
eller delar af sädana steg år 1844 till 38,000 R:dr
och utförseln af sådana varor till 17,940 R:dr.
Fabriker för tillverkning af papper, eller så
kallade Pappersbruk, voro år 1834 ett antal
af 91 st. med 1,242 arbetare, och lemnade
diverse fabrikationer, såsom skrif-, tryck- och takpapper,
blanketter och papp till ett värde af 578,220 R dr.
Deu betydligaste papperstillverkning ägde rum vid
bruket Klippan i Christianstads län, hvarest
bruks-idkaren S. M. Sunnerdabl, med de af honom
införda förbättrade mekaniska inrättningar för
pappersberedning, åstadkom en tillverkning af 22,724 ris
diverse papperssorter. Införseln utgjorde endast
2,182 ris papper, samt 80 lisp:d förbyduingspapper
och papp; men utförseln uppgick deremot till 30,283
ris diverse slags papper, samt 1,105 lisp:d
förhyd-ningspapper. År 1844 hade antalet af dessa bruk
minskat sig med 5, och utgjorde således 86 st.,
hvilka sysselsatte 993 arbetare; men icke dess
mindre hade tillverkningsvärdet ökats, och utgjorde
730,888 R:dr, beräknade för 213,846 ris papper
af åtskilliga slag. Äfven nu lemnade bruket
Klippan största tillverkningen, eller 36,991 ris, i
värde npptagne till 147,673 R:dr; dernäst Gryksbo,
i Stora Kopparbergs län, tillhörande J. II.
Munktell, der fabrikationen uppgick till 27,288 ris,
värderade till 87,419 R:dr; Holmens bruk i
Norrköping, hvilket äges af II. C. Trozelli, tillverkade
18,368 ris, värderade till 82,620 R:dr, samt
Lessebo och Tånga bruk i Kronobergs län, begge
tillhörige bergsrådet J. L. Aschan, hvilkas
samman-lagde produktion utgjorde 23,863 ris och 356
rullar tapetpapper, i värde ansedde till 80,891 R:dr.
Af utländskt papper infortullades for ett värde
af 15,316 R:dr, hvaremot utförseln skattades till
57,707 R:dr.
Fabriker för tillverkning af porslin, eller så
Fabriker. 454
kallade Porslinsbruk, voro ir 1834 endast
2:ne, nemligen de vid Rörstrand och Gustafsberg,
hvilka sysselsatte 341 arbetare och tillverkade för
ett värde af 169,504 R:dr, hvaraf fabrikationen
vid den senare uppskattades till 87,277 R:dr och
vid den förra till 82.227 R:dr. Samma år
inför-tullades 137,406 skålp. porslin, hvilket qvantum
uppskattades till 43,420 R:dr; utförseln uppgick
blott till ett värde af 3,207 R:dr. Är 1844
sysselsatte dessa tvenne fabriker 550 personer.
Tillverkningens värde uppgick då till 2V2,486 R:dr,
hvaraf 130,000 R:dr vid Gustafsberg och 112,486
R:dr vid Rörstrand. Ägarne till begge fabrikerna
innehafva förlagslån af manufaktur-diskont-fonden.
Af utländskt porslin infördes 52,346 skålp.,
skattade till 29,037 R dr. Utförseln uppgick dock till
61,114 skålp.
FHrgerleraa* antal år 1834 utgjorde 2S0
st., hvilka sysselsatte 823 arbetare; färgerilünen
uppgick till 399,578 R:dr. Den betydligaste
färgning verkställdes vid de i Norrköping, Borås och
Stockholm inrättade färgerier. Ar 1844 bade
deras antal stigit till 336, hvarvid begagnades 1,02V
arbetare, och uppgick färgerilönen samma år till
459,417 R:dr. Den betydligaste färgning
åstadkoms vid de i Norrköping, Borås, Stockholm och
Lund inrättade färgerier, samt vid de bolaget Röhss
fi Brusewitz och fahriksidkaren L. Buchhol|z
tillhöriga, i Götheborgs fögderi belägna serskildta
fabriker.
Kattuns<ryckeriernas antal 1834 voro 5,
hvilka med 125 arbetare tillverkade för ett värde
af 91,178 R:dr. Den betydligaste kattunsfabrik
ägdes och bedrefs af A. L. Lamm SL komp. i
Stockholm, hvarest förfärdigades för ett värde af 37,990
R:dr, och dernäst var tillverkningen störst vid A.
v. Reis’ tryckeri i Götheborgs län. År 1844 hade
dessa fabrikers antal ökats till 18 st.; men
arbetarnes antal var likväl detsamma som 10 år förut
vid endast 5 tryckerier, eller 124 personer;
tillverkningsvärdet understeg äfven sistnämnde års,
och uppgick till 76,723 R:dr. Den betydligaste
tryckning verkställdes dä å J. Pinei enkas nära
Götheborg anlagda fabrik, hvarest produktions-värdet
beräknades till 30,565, samt dernäst i Ulricehamn
hos C. J. Ljungberg. Samma är införtullades
tryckta bomullsväfnader för ett värde af 174,877 R:dr.
HJiirtesfabrikeriia. År 1834 tillverkades
vid 105 fabriker, med 549 stolar och 3,271
arbetare, 632,663 alnar kläde och 54,704 alnar
diverse andra ylleväfnader, for ett sammanlagdt
värde af 3,557,277 R:dr, hvaraf i Norrköping for
2,554,133 R:dr, i Stockholm för 519,942, det
öfriga vid fabriker i andra städer och pä landet.
Samma år exporterades 1,619 alnar kläde och
andra ylleväfnader. År 1844 bedrefs tillverkningen
vid 128 fabriker med 722 stolar och 4,144
arbetare, eller 29 stolar och 456 arbetare mindre än
år 1843, och uppgick till 733,363 alnar kläde
och 189,802 alnar diverse andra ylleväfnader, till
ett sammanlagdt värde af 5,047,704 R:dr, hvilket
med 1,487,427 R:dr öfverstiger värdet af 1834
års tillverkningar, och hvaraf i Norrköping för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
