Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gottlandslagen.
GoHrOra.
655
och 39 konsist., 8 kapellanier, 93 socknar med
91 kyrkor. Länet underhäller 2
båtsmanskompanier, tillsammans 260 man; hvarje rote utgöres
of i det närmaste 4 mtl. Till öns försvar är en
national-beväring upprättad, bestående, med några
bestämda undantag, af alla manspersoner mellan
15 och 50 år; den är indelad i artilleri, jägare,
infanteri och pikförare; hela styrkan, befälet
inbegripet, uppgick år 1842 till 9,231 man.
Na-tional-beväringen exerceras årligen en kortare tid;
men under de senare ären hafva endast artilleri
och jägare varit sammandragne till exercis. Utom
de å ön varande 53 gästgifvaregårdar, hvaraf 30
äro ansedda som skjutsombytningsställen, finnes
blott en enda tillåten krog å landet.
Tulluppsy-ningsmännen hafva, sedan drottning Christinas tid,
åtnjutit rättighet att ensamme hålla taverner
(eller krogar) vid landthamnarne, hvilka icke äro
in-beräknade i förenämnde antal. — För
tullbevakningen är Gottland försedt med en tullkammare i
Wisby och indeladt i 6
strandbevaknings-inspek-tors-distrikter, och 4
strandbevaknings-uppsynings-mans-distrikter. — Tvenne kungsgårdar finnas pä
ön. Den ena, Roma kloster, är anslagen på lön
åt länets höfding, emot en arrende-afgift af 66
R:dr 32 sk. B:ko. Den andra kungsgården eller
Wisborgs kungsladugård blef år 1794, med
säteri-frihet, på 50 år donerad till framlidne
öfversten af Klint och dess arfvingar. Hvarken
något säteri eller frälsehemman finnes i länet.
Ingenstädes uttaga paslorerne till fullo den tionde,
hvartill de äro berättigade enligt 1648 års
konventions-stadga. Gottland utgör en areal af 28
qvadratmil, eller 638,046 tunnl., af hvilka 57,016
äro sjöar och kärr, fördelade till 1,097 ‡ mtl.
med 40,738 invånare, hvaraf i Wisby 4,131. Hela
ön finnes uppskattad till 4,547,166 R:dr R:ko. Öns
vapen består af ett hvitt lamm, som bär en med
korstecknet utmärkt fana i rödt fält.
Gottlandslagen anses för den äldsta af våra
gamla landskapslagar. Dess innehåll hänt} der på
en tid, då kristendomen ännu ej var stadgad. Der
förekomma neml. föreskrifter, hvilka afse
utrotandet af hedendomen. Det är således troligt, att de
gamla plägsederna sammanfattades i skrift pä
Gottland tidigare än på fasta landet, hvilket äfven kan
vara sannolikt, när man besinnar Gottlands lifliga
förbindelse med Tyskland. Derföre blefvo äfven
Gottlands stadslag och Wisby sjörätt tidigt
utbildade och utgöra grunden för de Svenska
städernas lagstiftning. Gottlands stadslag är vida
utförligare än den s. k. Rjörköarätten, hvilken Rirger
Jarl utfärdade för det nyss anlagda Stockholm.
Don är också äldre, och skall vara stadfastad af
kejsar Lotharius, som regerade i första hälften af
1100-talet. Den lydelse, hvari laghistoriens
forskare nu finna denna lag, är likväl yngre och kan
«j sättas högre än 14:de århundradet. Det heter
nemligen, att den gamla stadslagen, som kejsaren
bekräftat, blifvit ytterligare stadfästad af konung
Magnus ladulås och omsider förnyad af konung
Magnus Smek. Den är, jemte de öfriga
landskapslagarne, flere gånger utgifven; och fanns både på
Tyska och på Gottlands eget tungomål. Tyskan
var nemligen den tidens handelsspräk, särdeles i
Wisby, Hansestädemas nederlagsort, och, såsom
nämndt är, sjelf ledamot af deras förbund.
Gottlandssten är ett slags grå sandsten,
sam-mangyttrad af jemnfin sand med en art mager
eller kalkblandad lera, och med inblandade hvita
skimrande partiklar. Den begagnas till finare
slipstenar.
Gottlund, Carl Axel, till börden Finné, bar
från 1824 till 1833 utgifvit: Otawa, en skrift af
blandadt innehåll på Finska språket; Försök att
förklara Taciti omdöme om Finnarne; m. fl.
Gottiuarck, Johan, född d. 15 Dec. 1726 i
Leksand, der fadern då var komminister, blef 17 56
lärare i Ibeologien, moralen och humaniora vid
den nyinrättade kadett-korpsen i Carlskrona; men
denna befordran blef honom vida mer förderflig än
nyttig, ty G., som ansåg sig prejudicerad och icke
hafva åtnjutit sin fulla rätt, klagade deröfver i
uttryck, hvilka ådrogo honom en rättegång,
hvarvid aktör yrkade mot honom ingenting mindre än
lifvets förlust. Amiralitets-öfverrättens dom
gillade väl icke detta påstående; men fråntog honom
dock embete och ära. Genom konungens utslag
1766, stannade det likväl vid embetets förlust.
Efter hand mildrades äfven denna stränghet tills
konungen slutligen år 1772, på ständernas
hemställan, förklarade, at| amiralitets-öfverrättens dom
icke skulle ligga honom i vägen. Han hade
emellertid 1768 blifvit log. et metapb. lektor i
Westerås, och, till följd af den ofvannämnde kongl.
förklaringen, erhöll han den sökta theologiska
lektors-sysslan, blef sedan prost och kyrkoherde i
Hubbo prebende-pastorat, theol. doktor, förste
tbeol. lektor och kyrkoherde i Balund 1785,
riksdagsman 1789 —1792, samt förestod sina
embeten ända till år 1801, då han begärde
tjenstledighet. Gifte sig för andra gången vid 83 års
ålder, med en enka äfven öfver 80 år, hvilken
afled efter några månaders äktenskap. Han sjelf
dog d. 25 Aug. 1812, då senior bland stiftets
presterskap. Han var af en stark kroppsbyggnad
och ett starkt sinne, färdig att för en idé våga
allt; fasl i vänskap och i föresatser, nar
utgifvit: Sveriges politiska, moraliska ock ekonomiska
tillstånd; Kanliska så kallade filosofien från dess
sjelftgorda obegriplighet utvecklad och uppdagad;
Tankar orn ordning och salt i våra theologiska systemer.
Gottorps slott på byn Gottorps ägor i Ljungs
socken af Östergöthland, var beläget uti en äng
inom ett sumpigt kärr, på en hög kulle, der
ännu synbara lemningar finnas, och uti hvars
murar, år 1745, några jernhakar sutto qvar.
Stället är nu alldeles öfverväxt med löfskog. Ingen
tradition härom är bibehållen. Man förmodar att
det varit ett af de slott, som under unionstiden
uppbvggdes till landets förtryck, och förstördes af
Engelbrekt år 1434.
GottrOra, annex till Närtuna, beläget i
Lång-faundra härad af Stockholms län, 3 j mil S.O. från
Upsala, 5£ mil N. från Stockholm. Socknen
kallades i fordna tider Gullarör eller Gutkurör. Så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
