Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
730
Gylta.
Gymnastiska Central-institutet.
Gytta, Bengt, blef år 1550 lagman i
Westergötland och 1564 ståthållare pä Stockholms slott
samt 1566 riksråd. Konung Erik slog honom till
riddare vid sin kröning och visade honom mycket
förtroende, hvilket han äfven förtjenade. Då
konungen belägrades i Stockholm af sina bröder,
skickade han Gylta, jemte Nils Gyllenstjerna, att
dagtinga med dem. Johan bibehöll honom vid
embetet och gaf honom åtskilliga uppdrag, bland
andra det, att i Kyssland upplåna penningar. Ar
1572 blef han skattmästare och alled julnatten
1594. lians bror,
Gylta, GU rau, ansågs på sin tid för den
lärdaste statsman i Sverige, och har författat en
Kronologi från 1326 till l it5, en Historia om Svear
och Göther, en underrättelse om "Riksens tillstånd
och hvad till dess välfärd länder." Det är ovisst,
om han blifvit intagen i rådet.
Gymnasii- ocli skole-lieuiman kallas de
fastigheter, som äro anslagne icke till någon viss
tjenstemans lön vid skolverket, ntan till dessa
un-dervisnings-inrättningar i allmänhet. De
grundades ursprungligen pä viss dertill anslagen tionde,
hvilken drottning Christina ökade, på samma gång
bon bekräftade den skattefrihet på sina hemman, som
de genom serskildta anslag förvärfvat. Sedermera
stadgades, år 1661, en allmän grund för dessa
privilegier i de fall, der något serskiidt beslut i
ämnet icke fanns, och denna läroverkens frihet är
bekräftad i presteståndets privilegier år 1723.
Kostnaden för läroverkens underhåll utgår
hufvudsakligen i spannmåls-tionde och räntor, med tillägg af
några mindre betydliga penninge-anslag, hvilka
erhållits i senare tider.
Gymnasium, elt Grekiskt namn, som betecknar
ett rum för kroppsöfningar, har blifvit gifvet åt
de högre elementar-läroverken i Sverige.
Gymnasierna började inrättas på konung Gustaf II Adolfs
tid; det första var i Westerås år 1624, stiftadt
förnämligast under medverkan af den store
biskopen Johannes Rudbeckius. Gymnasium delades i
trenne kollegier, hvilka benämndes collegium
sapien-tiæ, collegium eloguentiæ och collegium pielatis. I det
förstnämnda var undervisningen riglad på
förståndets öfning, och omfattade logik, etbik,
grammatik, mathematik och fysik, samt rätts- och
statslära. I det andra syftade undervisningen mera
på känslans och inbillningskraftens bildning, genom
poesi, rhetorik och historia. Den tredje
afdelningen fästade sig vid hjertats bildning, genom
religions-undervisning, och della kollegium blef
tillika ett slags prest-seminarium. Undervisningen vid
gymnasium omvexlade med oskyldiga
sällskapsnöjen, sång och musik. Lärarekallet vid
gymnasierna förenades efterhand med stifts-styrelsen, så
att lektorerne blefvo, hvad de ännu äro,
ledamöter af dom-kapitlen. Redan i drottning
Christinas slcol-ordning af år 1649 bestämdes
leklo-rernes antal till sju, nemligen två theologiska, af
hvilka den ena skulle undervisa i nya
testamentets grundspråk och den andra i dogmatiken, en
rhelor eller lektor i Romerska vältaligheten, en
logicus et physicus, en historicus et poeta, en
Græcus och en mathematicus. I hufvuddragen har
denna sammansättning bibehållit sig; antalet är
ännu sju, utom vid vissa gymnasier, der blott en
tbeologie lektor finnes och bela antalet således
blir sex. Den vigtigaste förändringen består
deruti, att de gamla språken icke så uteslutande som
förr utgöra undervisningens föremål, ehuru de
ännu till en väsendtlig del ingå deruti. Meningen
med gymnasierna var, alt allmännare utbreda
kunskaper både för kyrkans och statens tjenst,
ehuru förbindelsen med kyrkostyrelsen gjorde den
theologiska bildningen till en hufvudsak. I våra
dagar hafva nya bildningsämnen tillkommit uti
naturalhistorien, och, genom anställandet af en
serskiidt lärare uti de moderna språken. Begge dessa
lärare, äfvensom gyinnasii-adjunkten, äro dock i
löneförmåner olika lottade mot de egentliga
lektorerne och älven i tjenste-befattning dem olika,
emedan de icke äro ledamöter af dom-kapitlen.
Gymnasii-adjunktens bestämmelse är, att, vid
inträffande förfall eller ledighet, vara vikarius för
lektorerne, hvarjemte numera undervisningen i
Hebreiska språket blifvit uppdragen åt honom, och
således skiljd ifrån lärare-befattningen i Grekiskan,
med hvilken den förut varit förenad. (Se för
öfrigt orden: Element ar-läroverk, Konsistorium.)
Gymnastiska Central-institutet. Förtjensten
af denna iurättning tillbör uteslutande den
oförgätlige Ling, hvilken uppfunnit ett nytt system
för gymnastik och fäktning (se vidare: Ling, Pehr
Henrik). Den nytta, som åtskilliga personer
erfarit genom gymnastikens begagnande i Lund, der
Ling då var anställd såsom akademi-fäktmästare,
väckte tankan på methodens allmännare spridande
och användande, och förmådde Ling att, år 1SI3,
flytta till Stockholm, der den fordna
Styckgjn-taregården anvisades till plats för inrättningen och
ett anslag af 1,000 R:dr beviljades åt densamma.
Småningom har institutets verksamhet utvidgats.
Gymnastik, och till en del äfven fäktning, bar
ingått som en beståndsdel i den allmänna uppfostran,
och serskildte lärare hafva för sådant ändamål
förordnats, ej blott vid universiteterna och
krigsakademien, utan äfven vid gymnasierna och en
mängd skolor. Isynnerhet hafva de ansetts såsom
en nödvändig beståndsdel i militär-bildningen, och
vid hvarje regemente eller korps finnes numera en
lärare derföre, hvartill vanligtvis en af de yngre
officerarne utses. Desse erhålla både tbeoretisk
och praktisk undervisning vid central-institutet,
hvarest sådan äfven bör meddelas åt dem, som
ämna sig till gymnastik-lärare vid skolorna. — Utom
denna institutets egenskap af offentlig inrättning,
gifves der privat undervisning åt de peisoner af
begge könen, som det önska, hvarjemte
sjukgymnastik derstädes begagnas af en mängd patienter,
lidande af mångfaldiga sjukdomar eller
kroppslyten. Deras antal, som härifrån utgått, dels
alldeles återställda, dels betydligt förbättrade, är
ganska stort, och ännu större de ynglingars, som
bär vunnit en högre utveckling af kroppens helsa
och förmögenheter. Äfven äldre personer, som
försökt detta enkla och naturliga läkemedel, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
