Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Baml8ia<
Hattar.
67
areal ntgör 9,095 tunnl., af hvilka 230 äro sjöar
och kärr. Adr. Laholm.
Haulttaa, annex till Säfvared, beläget i
Kinne-fjerdings bärad af Skaraborgs län, 1 mil S.O.
från Lidköping, t mil frän Wenern. Kyrkan är
byggd af baggen sten, tornet förbättradt 1S26
och kyrkan 1829. I socknen märkes:
Skräddaregården och Bàtlhild Jakobsi/ård, säterier om 1 mtl.
hvardera. Socknen innefattar 12^ mtl. med 678
invånare. Af dess areal 4,914 tunnl. äro 20 sjöar
och kärr. Adr. Lidköping.
Hast är namnet på en genom tre ättleder
fortgående läkareslägt. Stamfadern, Herman Henrik
H., var född i Minden i Westfalen, tjenstgjorde
vid Svenska hären under Carl XII:s krig, blef
regements-fältskär vid Österbottens regemente och
dog i Wasa år 1749. Hans son,
Hast, Rartliold |tin|o|r, var född i Wasa år
1724 och dog derstädes 1784, såsom
provincialläkare, har mycken förtjenst om läkarevården i
Österbotten, upptog en surbrunn vid Wasa och en
vid Uleåborg, bidrog till anläggandet af ett apothek
och läns-lasarett i Wasa, hvilket sistnämnde ban
utan lön förestod i flere år, införde
kopp-ympnin-gen och förskaffade den ett sådant förtroende,
att allmogen sjelfvilligt begärde hans biträde. Till
belöning derföre erböll han assessors fullmagt,
jemte ett arfvode af 32 skill. för hvarje ympadt
barn. Från 1768 till 1784 blefvo också 15,848
barn af bonom ympade, för hvilka ban uppbar ett
arfvode af 10,190 R:dr. Han vinnlade sig jemväl
om botandet af boskapssjokdomar. Har utgifvit
ett par medicinska afhandlingar. Var äfven en
skicklig natnrhistorikns, och Linné har efter
bonom uppkallat en Tcrlrix Hastiana. — Hans son,
Herman |tin|o|r II., faderns efterträdare i
embetet, född i Wasa 1756 och död derstädes
1821, var också en utmärkt både läkare och
naturforskare.
Hasterffd är en bondgård i Hjertums socken af
ßobus län, märkvärdig för sina undersköna, af
folksagan med andeväsen befolkade omgifningar, och
for minerna af en skans, som bär uppkastades
ander Cyldenlöwsfejdeh.
Hastfe||r, Jakob Johan, född i Revel 1647,
gick vid 19 års ålder i krigstjenst, kom sedan till
Stockholm, blef anställd som hofjunkare bos den
endast 11-årige Carl XI, hvars ynnest ban
förvärfvade, och hvilken han sedan tjente,
visserligen med nit; men likväl icke till hans verkliga
fördel. Efter en sjöresa till Portugal, blef ban
1671 fendrik vid lifgardet och var 1676 major.
Han var den egentliga anledningen till den
prakt-falla karusell, hvarmed Carl firade sitt anträde till
regeringen. Under kriget visade han mycken
tapperhet och blef öfverste vid lifgardet, friherre,
slutligen grefve, fältmarskalk, kongl. råd och
general-guvernör öfver Lifland. Ilär genomdref han
rednktionsverket med den yttersta strängbet,
utöfvade många våldsambeter och prejerier, och
bidrog på allt sätt att göra Svenska styrelsen
förhatlig. Dog år 1695, endast 48 &r gammal och
har efterlemnat ett tvetydigt minne.
Hastfehr, Johan och (Jnstaf Hehrend,
tvenne bröder af samma Tyska ätt som den
oftanstå-ende, naturaliserades år 1731. Den förre dog år
1753, såsom öfverste vid Jemtlands regemente,
R. S. O.; den senare blef major vid
Westgötha-dals regemente, kammarherre och R. S. O.
Hastfehr, Herndt Jolian, öfverste för Åbo
läns regemente, brigadchef, K. af S. O., var den,
om hvilken det berättades, att ban, i Juni månad
år 1788, utskickat ett parti Svenska soldater,
klädde i Ryska drägter, att plundra på gränsen af
Svenska Finland, hvilka plundringar åberopades å
Svenska sidan såsom en bland skälen för
krigsförklaringen. De Ryska uniformerna påstodos vara
förfärdigade i Stockholm hos en skräddare vid
namn Lindblad, hvilken derföre fått direktörs titel.
Sådant bestrides deremot af andra, som med skäl
anmärka, att en dylik tillställning aldrig sknlle
kunnat döljas, när den behöfde så många
deltagare, samt att Lindblad varit Gustaf III:s enskildte
skräddare och derföre fått sin titel. Hastfehr
deltog sedermera i Anjala-förbundet, och skulle väl
då icke underlåtit att upptäcka det föregifna
bedrägeriet, arresterades och dömdes från lif, ära
och gods; men förskönades, emedan hans fel
ansågs hafva tillkommit mera af öfverilning än af
elakt uppsåt, undslapp med förlnst af orden och
embete, fördes till sina slägtingar — han var gift
med riksrådet Bondes dotter — och försågs af
dem med respenningar till England. Hans vidare
öden äro obekanta.
■Inte (mvthol.), en son af Fenrisulfven och jätte—
qvinnan Gya. Ilate var en bror till Skoll. Begge
voro hiskeliga ulfvar. Den förre förföljde ständigt
månen, den senare solen, likväl utan att upphinna
dem, förrän vid Ragnarök, då det ändtligen skall
lyckas de begge odjuren, att belt och hållet sluka
dessa himlakroppar.
Hatt, jtmund, riddare och lagman i Wermland,
var riksråd år 1398. Hans och hans enkas gods,
hvilka lågo på Öland, skall, enligt Stjernman,
konung Albrekt hafva år 1367 bortskänkt åt sin
rådsherre, Erik Carlsson Örnefot. Det
öfverensstämmer dock ej med ofvannämnda uppgift i
råds-längden, emedan Albrekt nppbörde att vara konung
1389, och Hatt således icke kunnat vara bans
riksråd 1398.
Hattar och Httssor voro benämningar på tvenne
under den s. k. frihetstiden ömsom herrskande,
ömsom besegrade politiska partire, hvilka delade,
icke allenast ständerna, utan äfven alla personer
inom landet, som deltogo uti dess allmänna
ären-der. Parti-ifvern sträckte sig jemväl till
fruntimmer, så att grefvinnan De la Gardie och
generalskan Buddenbrock ansågos en tid stå i spetsen för
det ena och en hoffröken Bonde för det andra.
Anledningen till namnen uppgifves olika. Sålunda
berättas det, att man skall hafva sagt om grefve
Arvid Horn, att ban stod så väl vid hofvet och
var så viss om sitt anseende, att ban kunde gå in
till drottning Ulrika Eleonora med hatten på sig,
hvaraf hans anhängare började, i känslan af sin
betydenhet, kalla sig Hallar, då deras motstånda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
