Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
120
Hilfeling.
HilleshBg.
Gustaf Tessin, af hvilken han fick Halleby gärd i
Östergöthland, blef sedau stadskirurg i Norrköping
och dog i Stockholm 1755. Hans son,
Hilfeling, Carl Georg Gottfried,
konduktör, född i Östergöthland 1740, död i Stockholm
1S23, fick år 1785, på konungens af Danmark
bekostnad, göra en resa i anliqvariska ändamål
genom Skåne och Blekinge och biträdde sedan
öfverintendenten P. Tham, att afteckna
ålderdomslemnin-gar i Bohus län och på Gottland. Hans
teckningar äro utmärkt korrekta.
Hill, Carl Jolian, professor i mathematiken vid
Luuds universitet, född d. 12 Jan. 1793 i Målilla
socken af Kalmar län, der fadern var gästgifvare,
blef 1809 gymnasist i Linköping och 1817 filos,
magister med andra hedersrummet i Lund, ernade först
egna sig åt medicinen; men öfvergaf snart detta
studium, blef 1821 astronomie-observator, 1827
pbycises professor vid teknologiska institutet i
Stockholm och erhöll 1830 sin nuvarande
profession. Ilar utgifvit: Kort Logaritm-tabell; Altman
proportionslära; Afhandlingar t Schweiggers Neue
Journal für Chemie; m. m.
Hillnred, annex till Sexdröga, beläget i Kinds
bärad af Elfsborgs län, 2 \ mil S.O. från Borås.
Kyrkan, vid landsvägen till Ulricehamn, är byggd
af sten och ganska gammal, förmodligen från
katholska tiden, tillbyggdes 1816. Här linnes en sten
med besynnerlig inskrift öfver en jungfru Gyrid
Gylta. Herrarne Knut och Gabriel Liljehöök hade
öfver henne år 1685 uppsatt ett grafchor; men
hvilket ej kunnat återfinnas i senare tider. Här
begrafdes d. 3 Juli 1831 en vid namn Anilers
Andersson, som var 113 år gammal. I socknen
märkes säteriet Gälared (se detta ord). Socknen
består af 10^- mtl. och har 578 invånare. Af dess
areal, 7,452 tunnl., äro 620 sjöar och kärr. Adr.
Svenljunga.
Hålle, en socken, belägen i Gestriklands fögderi
af Gefleborgs län, Gefle kontrakt af Upsala^ stift,
£ mil N. frän Gefle, vid hafvet. Socknen säges
fått sitt namn af en jungfru Hilleborg, som
upp-bygdt kyrkan. Såsom bevis härtill anföres den
qvinnobild, som visar sig i sockne-sigillet.
Kyrkan, af sten, förmenas vara byggd i 13:de
århundradet och reparerades på 1500-talet, samt
1742. Skogen, som intager en stor del af
socknens mark, är betydlig, ehuru i senare tider nog
tillitad genom kolningar och brädsågning. Bland
sjöar må nämnas: Hillesjön, Mårdangs-, Mugg-,
Skorf-, Normarks-, m. fl. sjöar, samt Tistebo- och
Norr-ån. I socknen märkes: Oslättfors jernbruk
(se detta ord); Stigslund, tegelbruk, bränner
omkring 70,000 mur- och 10,000 tak-tegel ärligen;
Hille, helsobrunn, upptogs 1711 af häradshöfding
Arosell och godkändes af arkiater Iljerne, erhöll
kongl, privilegier 1714. Hilleviks masugn, vid
Op-pala-åns utlopp i Hille, är först anlagd på
1640-talet, har från 1752 varit en tillhörighet under
Hargs bruk i Roslagen. Märkliga berg
förekomma inga särdeles, ehuru nog finnes höjder, af
hvilka Dansarhallarne på Oppala skog, och Hvarfva
eller Harfhältarne äro betydliga, utom flere som
af sjöfarande anses för landkänning. Skärgården
för denna socken, har jemte flere hit ingående
vikar, åtskilliga större och mindre öar som pryda
orten; af de förra äro Björke- och Tiödje-viken
störst. Ulvarnas och Edskö-klubben äro
fiskehamnar. Holö-klubben är ock märklig; utom några
smärre holmar och skär vid hafsbandet,
förekomma några större öar närmare fasta landet. Edskon ,
-{ mil frän Hilleviks masugn, är bebodd, och bar
vacker belägenhet med flere förmåner. Derpå
ligger Drakberget, hvaruti finnes en håla, i form af
ett ägg, täckt med en stor häll. På bottnen ses
en slät, oval sten af £ a’ns diameter, nednött i
berget, liksom i en gryta. Iggön eller Iggan (se
detta ord). Socknen är prebende-pastorat af 3 kl.
Den innefattar 23i förrn. mtl. och har 1,898
invånare. Adr. Gefle.
Hille helsobrunn i Hille socken af Gestrikland,
1 ^ mil frän Gefle, upptogs 1711 af
häradshöfdingen Arosell och godkändes af arkiater Iljerne,
samt har varit mycket i bruk.
Brunns-privilegierna äro utfardade 1714.
Hillebard, Krik, adlades år 1646, såsom
öfverste-löjtnant vid Jönköpings regemente och blef
sedan kommendant i Kalmar. Ätten utgick med
hans son, öfverste Krik Hillebard, som dog i
Lund år 1716.
Hilleboda masugn i Löfsta socken af Upland, bar
blifvit anlagd omkring år 1638 af Henr. Lemmens,
hvilken anläggning ytterligare stadfäslades år 1646.
Tillhör nu II. Ex. grefve C. De Geer.
Hillebardar utgjorde ett ibland forntidens vapen
i fält. De voro af två slag, dels med smalare
blad, och kallades då gemen hillebård, dels s. k.
drabante-hillebård. hvilken ansågs förnämligare, var
bättre arbetad och bade bredare blad; ett tredje
slag var billebården med rör eller bössa.
Hille-bärden synes hafva varit brukad isynnerhet af
fotfolk.
Hiller är ett ännu brukligt provinsord,
härstammande ifrån det äldsta språket, och betyder
grotta, bergshåla af större och rymligare beskaffenhet.
Hillerw, L»rsi Krik, öfver-fältläkarc, R. af \V.
O., född i Stockholm år 1767, blef 1795
rege-ments-läkare vid Svea artilleri, tjenstgjorde under
kriget i Tyskland år 1805 till 1808, då
sjukhuset i Bergen på Riigen upplöstes, vid hvilket ban
varit anställd, gick sedan till armén mot Norrige,
blef 1809 förste fältläkare vid södra hären,
sedan provincialläkare i Kronobergs län och
derefter läkare vid länslazarettet i Wexjö, har
utgifvit åtskilliga afhandlingar, tryckta dels i Hedins
Journal, dels i vetenskaps-akademiens handlingar
och läkare-sällskapets berättelser.
HillemliUg, annex till Färentuna, beläget i
Färentuna bärad af Stockholms län, 3 mil V. från
Stockholm, på Svartsjölandet. Socknen säges
erhållit sitt namn af en jungfru Hilder, som skall
vara begrafven i en stenhög vid kyrkan.
Runstenar märkes här i socknen vid Quarstads
ängsbacke, och Runeberget i kyrkoby n. Här märkes:
Väntholmen, en kungs-ladugård, belägen på en ö
af samma namn, skall fordom varit säte för fyt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
