Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hisinger.
Historien.
namnet Hisinger, var en gaa^M verksam man, som
upptagit och bearbetat många grufvor och
malm-streck, samt stiftat flera nyttiga inrättningar i
Nyland.
Hisinger, Wilhelm, bruksägare, R. af N. 0.,
ledamot af vetenskaps-akademien, är född d. 23
Dec. 1766, bar isynnerhet egnat sig åt studium af
mineralogien och geologien, och har deri utgifvit
en mängd skrifter. Den förnämsta af dem är:
Lelhæa Suecica seu Petrificata Suecia, iconibus et
characteribus illustrata, hvilken torde länge blifva en
vigtig bandbok för Svenske geologer. För öfrigt:
Samling till en mineralogi öfver Sverige; Geognostisk
karta o feer mellersta ock, södra Sverige; Beskrifning
öfver Skinnskattebergs socken i Westmanland;
Profiter och tabeller öfver de förnämsta bergshöjder i
Sverige och Norrige; m. fl. Ilan bar skänkt sina
dyrbara samlingar till vetenskaps-akademien.
Hisingerit, ett mineral af slägtet silikater,
bestående af kiselsyrad jernoxid-oxidul, som
förekommer i form af njurar, inväxta i koppar- och
svafvelkis, till färgen svarl, sprödt och skört, vid
Skinnskatteberg i Westmanland och Tistebo
grufva i Dalarne.
Hisings vestra härad, beläget på ön Hisingen,
innefattar 6 socknar, nemligen: Säfve, Backa,
Björ-landa, Torslunda, Öckerö och Rödbo, hvilka
tillsammans utgöra 187 mtl. med 6,539 invånare.
Häradets areal är 33,162 tunnl., af hvilka 1,276
äro sjöar och kärr.
Hisings Östra härad utgöres af tvenne socknar,
Lundby och Tufve, om tillsammans 45 } mtl,, med
1,812 invånare. Arealn utgör 7,79!) tunnl.,
hvaraf 75 äro sjöar och kärr.
Historien är en vetenskap, hvilken blifvit i
nyaste tider idkad i Sverige med lysande framgång
inom de delar af Sveriges häfder, dit forskningen
sträckt sig. Ty mycket är ännu outforskadt; vår
historia ligger -till största delen i de ofantliga
handskriftsamlingar, som kongl, bibliotheket,
riksarkivet, de civila embetsverken och andra
saiplin-gar innehålla. Upsala universitet bar stora skatter
i detta afseende, i de Palmsköldska, Nordinska,
m. fl. samlingar. En stor del af detta förråd
väntar ännu icke blott på häfdatecknaren, för att
begagnas till lefvande skildringar, utan äfven på
ordnande händer för att kunna nyttjas. Riks-arkivets
flyttning till en bättre lokal bar först gjort ett
sådant ordnande af dess samlingar i något större
omfattning möjligt. Dessa handskrifter kunna dock
ej gälla den urgamla tiden. Dess historia ligger
i skaldernas sånger, i Isländarnes sagor och
kristna missionärers berättelser om Svenskarnes
omvändelse. Den är blaodad med hednisk myth och
diktade händelser. Någon säker historisk
framställning med tillförlitlig kronologi finnes icke fore
kristendomens första predikande. Allt hvad vi
trott oss veta om det hedniska Sverige är idel
sagor. Först vid Olof Skötkonungs tid, eller kort
före honom, uppstår en verklig historia; men
hvilken ännu sväfvar i dunkel och måste lemna
mången vettgirig önskan ouppfylld. De Isländska
sagorna s kil dr» sederna och kasta mången ljus stråle
öfver samhällsskicket; men berätta ej Sveriges
historia. Blott tillfälligtvis upplyses den af dem. De
gamla landskapslagarna innehålla vårt äldre
samhällsskick, sådant det skulle vara enligt lagen. Men
dels äro dessa lagar samlade först efter
införandet af kristendomen, dels är det i historien stor
skillnad emellan den skrifna lagen och det
verkliga lefverne!. Mången lag har blifvit stiftad med
vishet och verkställd med sorglöshet, mången
författning bar stått qvar i lagboken, sedan den
upphört att svara emot sederna; "man skrifver icke
Sveriges historia efter författningar", bar vår
störste historieskrifvare sagt. Men då dessa lagar
blifvit samlade efter gamla sedvänjor, uttrycka
de visserligen den tidens samhällsordning och äro
af mycken vigt för denna del af vår historia.
De tillhöra medeltiden, som dessutom hade sina
historiska författare i dem, hvilka skrifvit
rimkrönikorna, samt Ericus Olai och de namnkunnige
bröderne Olaus och Laurentius Petri. Källorna (or
denna tids historia har man att uppsöka i de
tuseotals pergamentsbref, som finnas qvar och
begynt framträda i tryck genom Svenskt
Diplomata-rium, hvilket började utgifvas af Liljegren och
fortsättes af riks-antiqvarien Hildebrand. Det är
ett mödosamt arbete att läsa medeltidens
bandskrifter, och fordrar en egen (örfarenhet, den blott
fä besitta. Språket är föråldradt, äfven i
grammatikalisk! afseende, och bokstafsformerna olika
vår tids. Mödan lättas dock något genom den
tabell öfver medeltidens bokstafsformer, hvilken
kammarjunkaren Rääf i Småland utgifvit.
Permebref-ven bestå af offentliga handlingar, konungabref,
köpebref, o. dyl., skrifter, som upplysa
samman-lefnaden och regeringssättet. En del af
medeltidens dokumenter trycktes redan på 1600-talet af
Hadorph, jemte ßjærköa-rätten och tvenne gamla
rimkrönikor. Man finner der kongl, försäkringar
och herredagars beslut, ni. m. — Det första spår
till historisk konst möter hos Olaus Petri; men
sedan blir åter den historiska litteraturen torr och
får sitt värde mera såsom samlingar af historisk
material, än såsom arbeten med kritik och stil.
Sveriges historia förfalskades af patriotismen.
Sverige skulle nödvändigt vara det äldsta land i
verlden, och dess historia så gammal som bibelns
patriarker. llela konungalängder diktades för att
fylla luckorna. En sådan diktare var den siste
katholske erkebiskopen Johannes Magnus i sin
krönika. Blott för de tider, som ej voro mycket
aflägsna från författarnes samtid, äro sådana
arbeten af vigt. Olaus Magnus, bror till den
nyssnämnde, skref ock ett arbete om Sveriges historia.
Serskildta delar af den senare tidens häfder
bearbetades med mera framgång, och en och annan af
våra konungar voro sjelfva historieskrifvare. Carl
IX skref en rimkrönika och Gostaf II Adolf
började en historia om sin faders regering. Erik
Göransson Tegel, son till Erik XIV:s gunstling
Göran Persson, skref Gustaf I:s och Erik XIV:s
historia. Rasmus Ludvigsson var en verksam
arbetare i historiska skrifter. Hans krönika öfver
Gustaf, I, öfversedd af Pehr Brahe, körningens syster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
