- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
420

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

420

Hongsberg.

Kongslena.

ägor, 50 famnar frän Wettern. Ilär finnes
tecken till en förskansning; men man känner icke när
den blifvit begagnad. I nejden bar man funnit
kanonkulor, .sporrar, m. m.

Hongsberg, fordom en kungsgård, i Färentuna
socken af Stockholms län, hvarefter murarne ännu
synas. Den anses hafva blifvit anlagd sedan
Ringnäs (i samma socken) fallit i ödesmål. Konung
Magnus Ladulås bar ofta vistats härstädes. Namnet
bibehålles ännu genom den härinvid belägna byn,
Kongsbergs.

Hongüberg, en vacker kungsgård i Fogdö
socken, t mil från Strengnäs, bredvid Mälaren. I
hedenlima har i granskapet af gården stått en
konungaborg och gård, af våra häfdatecknare kallad
Renninge, Röninge och Redningeborg, på hvilken
Ingiald Illråda lät bränna sig inne, jemte sin dotter
Asa och sina hofmän. Under påfvedömet fanns
liär ett nunnekloster (se: Fogdö kloster).
Kungsgården har varit förlänad till rikskansleren Axel
Oxenstjerna. Från reduktionen har den varit
bort-arrcnderad. Arrendatorn disponerar 738
dagsverken mot ersättning till kronan. Pä hemmanet
Kal-by, gränsande iutill Kongsberg, trallar man i
skogen cn af de märkvärdigaste skansar i
Södermanland, och ingenstädes finnas så stora och väl
bibehållna murar som der. Muren som omgifver
berget, är blott på några ställen nedfallen; men
murarne utmed tvenne inkörsportar äro i godt stånd.

Hougsborilet kallas ett stort stenblock, med jemn
yta, liggande ej långt från Ilålta kyrka i
Bohuslän, belt nära landsvägen. Orsaken till namnet
skall hafva varit att en konung under unionstiden,
efter ett besök i Marstrand, vid denna sten
intagit sin måltid.

Kungshamn, i Alsike socken vid Flottsund, £
mil från Upsala, har, som namnet gifver tillkänna,
fordom varit hamn för Upsala-konungarnes flotta.
Gården tillhör nu grefve Ugglas.

Hongshauin, en ort i Södermanlands-skären. Här
skulle den gisslan utbytas, som var
öfverenskom-men med konung Christian II; men hvilken ban så
trolöst bröt och bortförde Gustaf Eriksson, m. fl.
till Danmark i fångenskap.

Hoiigaliiiuin. Se: Grafverna.

Hougüliatt, en ö i Mälaren, kallas äfven
Fogelön, är belägen 1 mil från Stockholm, och
skiljes medelst ett sund från fasta landet, genom
hvilket sund de flesta seglare passera till och frän
hufvudstaden. Den bör till Lofö socken.
Namnet Kongsbatt skall den hafva erhållit genom den
drabbning som 1218 bär ägde rum emellan jarlen
Jon Knulssons enka och Eslcrne, hvilka bon
angrep och slog på flykten (se: Estkhppan). Till
minne af denna seger blef en batt uppsatt på
berget och ön kallad Kongsbatt. Hatten var fordom
af koppar; men denna metall blef för dyrbar alt
flere gånger ånyo uppsättas till åverkan; den är
nu mera af jernbleck. Andra författare uppgifva,
att denna hatt uppsattes till ett minnesmärke, att
en Svensk soldat, under kriget mellan Olof
Skötkonung och Norske konungen Olof den Helige,
omkring år 1008, på detta ställe afslagit Norske

konungens hatt. Andra föregifva, att hatten af

. ålder blifvit ditsatt, till åtanke efter någon
händelse med konung Erik V, med tillnamnet
Vädei-halt, emedan ban kunnat skaffa vind och väder,
när han ville och dit han hviftade med sin halt.
Ännu en annan berättelse, att en Svensk konung,
förföljd af fiender, blifvit jagad till den böga
klippspetsen och var nära att blifva dödad eller
fången; men tvang sin raska häst titi ett språng
öfver det närliggande sundet, förlorade dervid sin
batt, men blef sjelf räddad. Fordom har
Kongsbatt, eller Fögelön, hört under Gråmunkaholms (nu
Riddarholmen) hospital. På denna ö firade påfvens
sändebud, jesuiten Possevin, S:t Ignatii fest d. 1
Nov. 1579, då åtskilliga bus och altaren här
blefvo uppförde. En stor mängd af hufvudstadens
invånare hade vid detta tillfälle hitströmmat. Ön
utgör en vacker herrgård och äges af en baron Löwen.

Hongshüllau. Se: llelle.

Uongskullen, belägen i Westergötland, Visle
härad, Levene socken, vid Kongsledstorp, vester
från kyrkan. Denna kulle är konung Slenkils hög,
af år 1066, är omgifven med fotkedja och bar
äfven baft en ätthäll, 4 alnar lång, som
benämndes konungssten och skäckteslen.

Hoiissleiiii, annex till llvaif, beläget i Wartofta
härad af Skaraborgs län, mil O.N.O. från
Falköping, 2 mil S. från Sköfde. Kyrkan, af
gråsten, skall vara byggd i första hälften af
1200-talet. genom konung Erik Xl:s (Halle och Läspe)
försorg, troligen af tacksamhet för den seger,
hans fader vann vid Lena år 1208 och
fullkomligen vid Gestilren 1210 öfver Sverker den Unge.
Lena har varit moderkyrka och den till pastor
anslagne stom derstädes pastorsboslälle, till dess
en förändring skedde omkring år 1549, genom
riksmarsken frih. Gustaf Olofsson Stenbocks
föranstaltande, dä förra stommen i Hvarf blef
kyrkoherdebostad och llvarfs kyrka moderkyrka.
Kyrkan i Kongslena har 3 små trädlorn, hvilka anses
blifvit uppförde till minne deraf, alt Rirger Jarl,
med sin son Waldemar och måg konung Håkan
från Norrige, påskdagen 1258 bivislat
gudstjensten i kyrkan, vid hvilket tillfälle Birger och
Waldemar ledsagat Håkan emellan sig fram till allaret
att o (Trå. Kyrkan utvidgades 1783 och blef ISIS
förbättrad, så att den nu täflar i prjdlighet med
de flesta äldre landskyrkor. I denna socken
märkes: Kongslena, 2 mtl., är chefsboställe vid
Skaraborgs regemente; har varit konunga- eller
jarlasäte och senare ett Folkunga-gods. En af dess
förste ägare var Birger Jarl af Bjälbo. Det
tillhörde sedan domkyrkan i Linköping och omkring
år 1300 riksmarsken Torkel Knulsson. Hiàr
vistades ban år 1305, då konung Birger Magnussons
bröder, hertigarne Erik och Waldemar, intalade sin
broder konungen, alt endast marsken varit
orsaken till all oenighet emellan könsliga huset,
hvilket föranledde marskens fängslande härstädes och
aflifvande i Stockholm (se: Torkel Knulsson). Lena
lär derefter tillfallit kronan, sedermera åter
Linköpings domkyrka. Ar 1569 blef Lena kungsgård,
med underliggande hemman i Wartofta härad, af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free