Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Honhnrai
Honrsdibert.
423
de i sitt svar härpå intet annat skäl för sin tro
att åberopa, än konungens vilja, d. v. s.
regeringens, ty Carl XI var dä endast nio år gammal.
Genom regeringens plakat och ständernes beslut
tillades nu symboliskt anseende åt Luthers större
och mindre Katekes, Apologien, de Schmalkaldiska
artiklarne och Formula Concordiæ stricte sic dicta.
Följderna bäraf voro icke gynnande; ty, säger
Thomé, "förut var bibeln grundskriften och
symbolerna ett förklaringsförsök; nu blefvo
symbolerna grundskriften och bibeln en symbolernas
förklaringsbok." Då tvister snart började uppkomma,
ansåg sig regeringen böra, för att förekomma
dem, ntfärda påbud, innehållande bannstrålar mot
hvar och en, som yttrade tvifvelsmål om antingen
symbolernas eller ceremoniernas ofelbarhet, för
hvilket brott de botades med ingenting mindre än
döden. — Doken innehåller tvenne delar, nemligen
1) 12 punkter, öfver hvilka tvister uppstått emellan
tbeologerne af Augsburgiska bekännelsen, och 2) en
vidlyftig utveckling och förklaring af dessa punkter.
Honkars, kallas det tillstånd som uppstår, dä en
gäldenär med bela sin förmögenhet ej förmår
godt-göra sina borgenärers fordringar. Ett sådant
förhållande kallas i rättsvetenskapen formel konkurs,
då egendomen blifvit formligen afträdd till
borge-närerne, och materiel konkurs, då gäldenären,
ehuru i sjelfva verket insolvent, ännu besitter
förmögenheten sjelf. I ett sådant fall finnas tvenne
medel att undvika formel konkurs; det ena är,
genom ett moratorium, då borgenärerne bevilja
uppskof, det andra genom ackord, då en del af
fordringarne efterskänkas, emot betalning af det
öfriga. Ett moratorium kan äfven komma i fråga
ntan att gäldenären ar insolvent, nemligen då han,
för tillfället oförmögen att tillfredsställa
borgenärerne, likväl kan göra det under vilkor af någon
tids uppskof. Både moratorium och ackord bero
naturligtvis på borgenärernes fria behag att
bevilja. När intetdera blifvit sökt eller medgifvet,
anses konkursen, efter Svensk lag, börjad, så snart
gäldenärens ansökning derom är af domstolen
upptagen, ehvad ban sjelf eller arfvingarne efter bans
död ingifvit densamma, eller ock borgenärernes
begäran om bans försättande i konkurstillstånd blifvit
bifallen. Detta sistnämnda sätt att inleda en
konkurs, nemligen genom begäran af borgenärerne,
äger rum i det fall, att utmätning skett och
borgenärerne, alla eller några af dem, befara, att,
sedan utmätningen försiggått, återstoden ej förslår
till att betäcka skulderna. Likväl böra, i delta
fall, de fordringar vara förfallna, hvilkas
innehafvare begära konkurs. Deremot om all
gäldenärens kända egendom är under utmätning, eller ban
sjelf sedan minst tvenne månaders tid varit bysatt,
äga borgenärer rätt att begära konkurs, oaktadt
deras fordringar icke äro förfallne. Ifrån den stund
konkursen anses börjad tillhör egendomen
borgenärerne, kallas dä konkursmassa och förvaltas af
lagligen valde gode män, intill dess ett allmänt
sammanträde af borgenärerne ägt rum och
fordringarna blifvit besvurna, då gode männen
aflösas af s. k. sysslomän. Sedan konkursen är bör-
jad npphör den exekutiva magien med all
handläggning af förut anbàngiga utsökningsmål emot
gäldenären, och upptager ej nya. Det första
sammanträdet emellan gäldenären och de närmast
boende fordringsägarne utsättes af domstolen inom en
föreskrifven kort tid efter konkursens början; det
andra, då fordringarne besvärjas och alla
borgenärer måste bevaka sin rätt, vid påföljd att eljest
förlora den, infaller efter sex månader. Sedan
detta försiggått håller rätten på bestämda tider
tvenne upprop, i fall det är rådstugu- eller hofrätt,
som behandlar saken. Häradsrätten åter ransakar
pä samma ting, då inställelsedagen inträffat, och
å nästa ting, i händelse saken ej genast kan afslutas.
Vid de nämnda uppropen och vid tinget bevakar
hvarje borgenär sin fordran, anför sina
påståenden emot gäldenären och emot andra borgenärer,
samt de anspråk han möjligen kan äga på
förmånsrätt för sin egen fordran. Domstolen fäller
dom borgenärerne emellan, samt emellan dem och
gäldenären, hvarigenom således bestämmes hvar
och en borgenärs rätt till betalning med eller utan
förmånsrätt. Sedan domen fallit äger hvarje
borgenär att ur massan uttaga så mycket honom
tillkommer, och kan detta ske redan förr än domen
vunnit laga kraft, dock i sådant fall blott emot
borgen. Forum i konkursmål är rädstugu-riitt i
städerna, häradsrätt å landet, samt, då gäldenären
är adelsman, hofrätt. Vad till bögre domstol kan
likväl äga rum. (Se för öfrigt art. Syssloman,
Ur-ar fvagörelse, m. fl.)
Huoow, Cluitar .tilolf von, var ryttmästare
vid Åbo läns dubblerings kavalleri-regemente och
blef med det fången i Narva är 1704, samt
qvar-hölls i fångenskapen till 1721. Tog afsked ur
krigstjensten 1734 med öfverste-löjtnants titel,
och omkom på Ålands haf, då ban flyktade undan
Ryssarne 1742. lians tre söner blefvo år 1772
naturaliserade som Svenske adelsmän. Ätten inkom
från Brandenburg till Ingermanland år lf>31.
Konow, K. von, major, inrättade år 1814, i
Mariefred, ett mililär-institut, der 80 elever, en
stor del af de mest ansedda slägter i riket,
erhöllo undervisning i alla till militärståndet börande
vetenskapsgrenar. Institutet upphörde 1817,
emedan det icke lärer burit sig i ekonomiskt
hänseende, hvilket ansågs för stor skada, helst
inrättningen var god och stod under en skicklig och
förtjent mans ledning. De af konung Guslaf III
uppförde, s. k. Kongshusen, voro dertill anslagne.
Konr, betyder i Svenskan en man af bög,
furstlig börd. Deraf härledes ordet konung.
Konrarisherg, en lägenhet straxt utanför
Kungs-bolmslullen i Stockholm, hvarpå muraregesällen
Konrad Iliesman är 1770 fick magistratens
upp-låtelsebref. Stället fick namn efler honom, som
upptog det från sitt ödesmål; men egentligen blef
det af någon betydenhet då det år 1821 köptes
af en rik man, garfvaren och kapitenen vid
borgerskapets infanteri, Jakob Westin, hvilken, med
en jemförelsevis oerhörd kostnad, förvandlade den
oländiga marken till bördiga ängar och lat
derstädes uppföra nya byggnader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
