Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kredit-upplag.
Krlckand.
457
kultnrens uppbjelpande, medelst lSo mot låg ränta,
hafva rikets ständer anslagit ett kreditiv på
banken, hvilket, tillsammans med räntemedel, åter
ingående lånekapital samt kontanta tillgångar, år 1842
uppskattades till 2,286,386 R:dr. Af denna summa
afräknas räntorna (72,000 R:dr), 103,000
beroende på indrifning, samt 500,000 anslagne till
förlagslån, då återstoden 1,610,828 R:dr blifvit
fördelade bland lånsökande fabrikanter samt åtskilliga
idkare af andr3 handteringar, på det sätt att de
sammanföras i trenne klasser, af hvilka den första
erhåller 18 £ proc. af deras uppgifna
tillverkningsvärde, andra klassen 14 proc. och tredje 9^- proc.
Till 102 klädesfabrikanter, hvaraf 22 i
Norrköping och 13 i Stockholm, hade lån blifvit
beviljade, för ett sammanräknadt tillverkningsvärde af
4,036,292 R:dr; 13 sidenfabrikanter till ett värde
af 550,386; 11 sullädersfabrikanter 267,407,
tvenne porslinsfabriker 242,536; 10 glasbruksägare
306,937; 8 ägare af jerngjuterier, metallfabriker
och mekaniska verkstäder 621,740 R:dr; 1
porterbryggeri 154,291 R:dr, jemte några mindre
tillverkningar, lillsammansräknadt 6,240,545 R:dr’
Andra klassen: 1,065,846 R:dr, bland hvilka 24
pappersbruksägare hade uppgifvit största
tillverkningsvärdet, nemligen 557,245 R:dr. Tredje klassen:
1,569,905 R:dr, bland dem hade 7
bomullsspinneriägare uppgifvit ett tillverkningsvärde af 850,552
R:dr; 14 fabrikanter för ofärgade bomulls- och
linneväfnader 439,687 R:dr, samt 4
segelduksfabrikanter 233,219 R:dr.
Kredit-upplag kallas ett upplag af införselvaror,
för hvilka tullafgifter sedermera erläggas af
ägaren, i händelse han ej ånyo utskeppar varorna.
Hrelilelt, Henrik von, blef år 1672
introducerad på Svenska riddarhuset, emedan ban var "både
på fäderne och möderne af adelig stämma och hade
sig tappert bruka låtit i Svea Rikes krigstjenst,
samt ärnar här sättia sig neder, till hvilken ända han
ock afträdl ifrån tben Romerska-Cathohka religion
Han var då ryttmästare vid öfverste Lybeckers
Skånska regemente, befordrades sedan till major; men
ställdes år 1678 till ansvar för det ban samtyckt
till Landskronas kapitulation. Han blef likväl
benådad och 1679 ryttmästare vid öfverste
Ramsvärds regemente.
Hrepliug (Azalea procumbens), en liten, ständigt
grönskande buskväxt, hvilken förekommer mycket
allmänt, på upphöjda och för vinden utsatta
ställen, i alla fjälltrakter, isynnerhet de lägre och
yttre, från Transtrand i Dalarne till gränsen mot
Ryssland. Någon hushållsnytta är ej känd.
Kreuger, Jolian Henrik, är född i Lovisa i
Finland den 30 Mars 1782, ingick 10 år gammal
vid arméens flotta såsom sergeant och blef der
fän-drik 1801, var under 1808 års krig, då ban blef
löjtnant, tjenstgörande vid Götheborgs eskader,
förde under freden kopvardifartyg till åtskilliga
länder, och kommenderades, som befälhafvare pä
örlogsskouerten Frö ja, under en kryssning i
Östersjön 1810, pä jakten Amadis vid kronprinsen Carl
Johans öfverresa till Åbo 1812, o. s. v., förde
1813 befälet öfver sex kanonslupar, hvilka deltogo i
Stettins belägring, hvarvid ban utmärkte sig;
upprättade sedan ett pontonier-kompani, med hvilket
ban åtföljde Svenska bären till Holstein, derefter
till Drabant, och slog vid Köln en skeppsbrygga
öfver Rhen. År 1822 afgick han, såsom, Norskt
och Svenskt sändebud, till Marocko, för att
bilägga de mellan dess sultan Soliman och konsul
Gråberg uppkomna tvistigheter, hvari han äfven
lyckades, samt fick, såsom bevis på sultans välvilja,
af honom till skänks bela följande årets
present-medel, dem ban likväl hade den oegennyttan alt
öfverlemna till Svenska kronan, åtnöjande sig med
en ringa andel deri. K. befordrades till
kommcn-dör-kapiten, erhöll S. O., samt blef 1841 cbef för
förvaltningen af sjö-ärenderna, hvars ledamot han
varit alltsedan 1825, kontre-amiral och
kommendör af S. O. Har utgifvit: Afhandling om
ångma-chiner och deras användande, hufvudsakligen till sjös,
samt åtskilliga mindre uppsatser i nautiska ämnen,
införda i krigsvetenskaps-akademiens handlingar.
Hrey, Freilrik, en ganska skicklig kirurg, född
i Stockholm den 15 Maj 1732 och död derstädes
d. 17 Aug. 1821, således 89 år gammal,
praktiserade i Stockholm öfver ett halft sekel och blef
assessor i kollegium medikum. Hans son, <àeorg
Fredrik, född 1772, blef 1797 promoverad i
Erfurt, 1799 hertig Carls hofmedikus och 1808
dess lifmedikus, hvarifrån ban år 1811 erhöll
tjenstledighet.
Hrickand, kreka, kricka (Anas crecca), en
sim-fogel af 15 tums längd och 22 tums vingbredd,
hvars hanne, i vårdrägt, bar hufvudet ofvan från
pannan till nacken, saml kinderna och halsen
rödbruna, sirupen svart, ett svartgrönt band öfver
hufvudet och halsrjggen; ryggen, skulderfjädrarne
och sidorna med vågiga svarta och hvita
z.ikzak-linjer; kräfvan, bröstet och buken mest roslgula,
till en del med svarta fläckar; stjcrtens undre
täckfjädrar rent svarta; vingtäckarne askgrå stötande
i brunt; de länga skulderfjädrarne bilda öfver
vingarne ett långsgående rent svart och deröfver ett
hvitt band; vingspegeln nielallgrön, glänsande,
större framtill, infattad af hvitt ofvan och under af
svart; stjertpennorna askgrå med hvita kanter;
nacken och balsryggen med långa fjädrar; näbben
svartaktig; benen grå; iris brun. I sommardrägt är
han nästan lik honan, samt således vida oansenligare,
ty denna är ej allenast något mindre, ulan bar
äfven vida mindre lysande färger. Ungarne äro äfven
olika de äldre, isynnerhet hannen. Krickanden
förekommer jemte gräsanden, hvilken ban i många
hänseenden liknar, ganska utbredd i landet, ända
från Skåne upp till Lappmarken, samt på öar vid
kusterna, likså väl som midt inuti landet. Under
klackningstiden vistas ban alltid på sött vatten,
som har dyig botten och är beväxt med gräs
eller rör. lian ligger bögt på vattnet, är snabb i
sina rörelser samt uppflyger ytterst lätt och tyst;
men är ej särdeles skygg och således ej svår att
komma inom skotthåll. Han är en flyttfogel och
öfvervintrar ej bos oss, samt återkommer om
våren i smärre flockar, hvilka snart fördela sig
parvis, hvarefter hvarje par lefver tillsammans under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
