- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
513

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkoplikt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kämpar.

HK ring rock.

513

lades rätten nppà rådhuset, och den lägre domstolen
åter "Rätten utbe å torgeno." Den nyare stadslagen
låter denna ratt bestå af tre fogdar, "en å
Konungsens wäghna och twe rådmän à stadsens wäghna."
Sedermera, då konung Gustaf II Adolf år 1619
utgaf stadgan om städernas administration,
förekommer deruti ordet "Cämnärer", såsom betecknande
den rätt, hvilken trädde i den lägre rättens ställe.
Den skulle döma i mindre vigtiga saker, dels efter
lag och dels såsom förlikningsdomstol. Dessa
"Cëm-närer" eller "Kämmenärer", såsom deras namn
också blefvo skrifna, funnos dock redan förut, nemligen
såsom städernas uppbördsmän for stadsutskylderna.
Efter nu gällande lag är kämnersrätten första
domstol i städerna för alla tvister och brottmål, hvilka
ej, efter lag och serskildta stadgar, höra under
annan rätt. Dock får, med undantag af Stockholm,
kämnersrätten i underställningsmål endast ransaka;
men domen fälles af rådhusrätten.

Kämpar (Plantago lanceolata), en mångårig växt,
hvilken förekommer af tvenne artförändringar, den
ena pä ängar och åkerrenar öfverallt i riket ända
till Fahlun och Helsingland, den andra bär och der
pä Gottland och Öland, sällsynt i Roslagen,
Södermanland och Westergötbland. Örten ätes af
får, getter och hästar; men ogerna af kor, samt
kan användas till färgning.

HKuipen (lcbneumon luctatorius), en insekt
börande till icbneuinon-slägtet, af ^ till tums längd,
svart, med ansigtet, framryggens öfverkant,
skuteilen, benen och farserna, samt framdelen af
underlifvet citrongula; vingarne smutsigt vattenklara.
Förekommer öfverallt på blommor i Juli och
Augusti månader.

Häinpinge, en by i Rengs socken af Malmöhus
län, bar fordom haft kyrka, hvarefter ännu linnas
lemningar. General-majoren och landshöfdingen Carl
Adlerfelt (se detta ord), lät här på sin bekostnad
reso en tio fot hög slen med kunglig krona, der
minnet af Carl Xll:s landstigning bevaras i
följande inskrift: "Har landsteg Konung Carl XII, då ban
år 1715 d. 23 December frän Stralsund anlände:
Till åminnelse deraf är denna sten rester af Carl
Adlerfelt år 1769."

HKnd nak Kr na god nom vittnad, elt
gammalt ordspråk, betecknande att ett allmänt bekant
förhållande ej tarfvar vittnesbörd.

HäimO, en af de yttre öarne i Götbeborgs
skärgård. Här är en karantäns-inrättning för hvilken
förordning och reglemente utfärdades 1806 och
1807. På ön Gnnes vidare magasinsbyggnad,
lasaretts- eller pestbus, observations-sjukbus,
boningsbus för karantäns-läkaren, militär-chefen, m.
m., konvalescenthus, i en med löfträd planterad
dal, samt mönstringsbus, allt af tegel. Här står
äfven en känningsbäk af sten.

Käppiingen, det gamla namnet på Blasiibolmen
i Stockholm, och bekant genom den skändliga
grymhet, som Hättebröderne (se detta ord och
Greneroth , Alf) bär begingo mot Stockholms borgare.

HHppluortn, fordom liapellunda, en by norr
om staden Sköfde. Här finnas ännu lemningar
efter ett kapell, hclgadt åt S:t Brita, och af biskop

Sigge i ett bref af år 1425 ihågkommet med 40
dagars aflat. Kapellet lärer sedermera blifvit
öde-lagdt, i anseende till grannskapet med Sköfde.
Forn-sägen förmäler, att allt hvad man om dagen
uppbyggde på S:t Britas kapell, drogs om natten af
en osynlig band till Sköfde. Man måste derföre
upphöra med allt reparerande af detta hus.

Käp« eller Häba, detsamma som träl.

Ii it rit kettil »vä ritt icke gry (au, ett gammalt
ordspråk, hvilket belecknar, att man ej bör tadla
andra för fel, dem man sjelf äger i högre grad.

Kärande, dermed förstås den person, som, å
egna eller andras vägnar, genoin stämning eller
angifvande, öfverlemnar en sak under domstols
pröfning.

Kärda, en socken med Hänger, belägen i Östbo
bärad och kontrakt af Jönköpings län och Wexjö
stift, 8 \ mil S.S.V. från Jönköping. Ibland sjöar
märkes här: Haga, Gunnern, Har sta, Kasta och
Kàltunda sjöar. Kyrkan är gammal och byggd af
sten. Här linnes många graf-minnesmärken,
äfvensom vid Nästa, hvarest äfven finnes en
offerlund. I socknen märkes: Wallerslad, säteri, 4|
mil. Dess första kända ägare har varit en
krono-befallningtman Drefling, grefliga Liljenhergska
slägtens stamfader. Lagnian David Liljenberg stiftade
häraf elt Cdei-kommiss, äges af f. d.
ryttmästaren D. Liljenberg. Här linnes såg och qvarn,
saml trädgård. Herrestad och llörda säterier, 3
mtl., samt haltiinda säteri (se dessa ord).
Socknen bör till 3 kl. konsist. Den innefattar 21J
mtl. och bar 1,056 invånare. Dess areal utgör
17,473 tunnl., hvaraf 1,750 äro sjöar och kärr.
Adr. Wernamo.

Käringkrokar, en term, hvarmed betecknas då
man, i broltande eller slagsmål, sätter det ena
benet emot motståndarens, för att, på detta sätt, slå
omkull honom. Anledningen till benämningen
för-mäles vara den, alt då Thor en gång kommit till
Utgàrd, en hufvudort i jättarnes boning, skulle
han der brottas med någon, för att försöka sin
styrka. Jätten Ulgàrda-Loke lät dä, för alt
drifva gäck med Tbor, framkalla en gammal qvinna,
sin anima. Ju mera Thor bemödade sig, desto
fastare stod hon; men slutligen började käringen
kasta krokben och fällde sä Thor till jorden;
deraf har sed.in kommit, att sådana konster i
brollao-det kallas käringkroknr.

Käriiiglåret, en skans vid Kalmar sund. Se:
Fredriks Skans.

Häringiiiiite. Till de många vidskepliga
sägnerna bland menigbeten hör, alt om man, då man
lemnar hemmet för en resa, en jagt eller dylikt,
möler en qvinna, isynnerhet en gammal, bådar
sådant olycka, och, för att undvika den, vänder
mången om hem igen. Denna tro bärleder sig
frän sagorna om skogsrån, hvilka voro qvinnor,
och, när de ville skydda sitt vildbràd, eller voro
en jägare mindre väl bcvàgna, gingo bonom till
möte för att varna bonom att ej företaga den
tillernade jagten.

Käringrock, brunört, skogshumle (Prunella
vulgaris), en mångårig växt, som förekommer på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free