Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Labbe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
540
LagaOknlng.
Lnlinfom,
Men vid 1682—83 årens riksdag förklarade
ständerne, att de ansågo för en kunglig nåd om de
blefvo tillsporda om förändringar af allmän lag.
Det kungliga enväldet, hvilket derigenom erkändes,
föll med Carl Xll:s död, och omkastningen var då
så fullkomlig, att ständerne tillerkände sig allena
den lagstiftande magten. Konungamagten blottades
på denna myndighet, likasom på nästan all
rege-ringsmagt, till dess Gustaf III år 1772
återställde den gamla regeln i full kraft, att konung och
ständer borde vara gemensamt lagstiftande. Efter
1789 var lagen åter beroende af konungen, enär
förenings- och säkerhets-akten tillerkände
konungen rätt, att "sköta de riksvårdande ärenderna på
sätt honom nyltigast syntes." Intet undantag
omtalas för lagstiftande magten. Efter nu gällande
regeringsform äger konungen icke att stifta lag
ulan ständerne, ej heller de utan bonom. Begge
statsmakterna kunna föreslå nya lagar, och äga
ömsesidig rätt att antaga eller förkasta hvarandras
förslag. Tre stånds sammanstämmande beslut
bestämmer ständernes, och frågorna behandlas af
lagutskottet innan de afgöras af riksstånden.
Konungen fattar sitt beslut i statsrådet, efter att hafva
inhemtat högsta domstolens yttrande, hvilken i
detta fall antager karakteren af rådgifvare.
Afslår konungen ständernes förslag, sä meddelar ban
dem skälen för sitt beslut; likaså ständerne å sin
sida, om de afslå konungens. Ständernes förslag
uppkommer genom motion af någon riksdagsman,
och hänvisas till lagutskottet; har det vunnit minst
tre stånds bifall, så framställes detsamma för
konungen. Detta förfarande gäller om allmän civil-,
kriminal- och kyrkolag; men den s. k. ekonomiska
lagstiftningen är konungens ensak, och
grundlagsstift ning, ehuru gemensam för begge statsmagterna,
behandlas efter serskild|a föreskrifter. De bestå
hufvudsakligen deruti, att alla fyra riksståndens
bifall erfordras samt att frågan måste behandlas af
tvenne riksdagar, innan en grundlagsförändring får
gällande kraft. Konstitutions-utskottet, som
bandlägger sådana ärender, har också något större
inflytande på utgången än lagutskottet. (Se vidare:
Grundlag, Ekonomiska mål och Konstitutions-utskott.)
Lagsökning kallas den juridiska åtgärd,
hvarigenom en fordran utkräfves genom den offentliga
mag-tens åtgärd. Konungens befallningshafvande
verkställer lagsökning. Till denna myndighet vänder
sig fordringsägaren, och om bans fordran är klar
beviljas handräckning. Men visar sig
fordringsägarens rätt oafgjord, hänskjutes målet till laga
domstol. Gäldenär sökes der ban bor eller för
längre tid vistas, utom då lagsökningen gäller
löpande skuldebref. I sådant fall sökes gäldenären
hvar helst ban anträffas. Ilögre domstol i
lag-sökningsmål är hofrätten, hvilken kan upptaga
saken, äfven om den endast varit handlagd af
konungens befallningshafvande och icke af
underdomstol.
Lugumla, ett härad af Upsala län, innefattar
socknarne Biskopskulla, Fröjeslunda, Giresta,
Långtora, Holm, Kulla, Fitja, Hjelsta och Nysätra,
hvilka tillsammans bestå af 264^ mtl. med 4,529
invånare. I förening med Waxala, Rasbo,
Bälin-ge, Ulleråker och Hagunda härader utgör Lagunda
en domsaga, samt med de tvenne sistnämnde ett
fögderi. Häradets areal utgör 39,644 tunnl., af
hvilka 900 äro sjöar och kärr.
l/agunila kontrakt af Upsala stift, hör till Upsala
län, med undantag af Östersunda socken, som
tillbör Westerås län, och innefattar 6 pastorat,
nemligen: Biskopskulla med Fröjeslunda, Giresla ined
Gryta, Långtora ined Herkulberga, Ilolm med
Kulla, Fitja med Hjelsta, saml Nysätra med
Östersunda. Af dessa pastorat, hvilkas folkmängd
utgör 6,42 5 personer, äro 2 reg., 3 konsist, och
1 patronelt.
Lagun, Williblm Habrlel, född 1786, Glos.
magister 1812, blef 1823 professor i Finlands
allmänna lagfarenhet vid Aho universitet. Var
ledamot i sällskapet Yilterhelens vänner, hvilket
stiftades i Upsala 1803; har utgifvit en Afhandling
om Vexlar; en Inledning HU Ryska civilrätten samt
Åbo Hofrätts historia.
Lag-utakott kallas det utskott vid riksdagarne,
som upptager frågor om förändring och förklaring
af gainla eller stiftandet af nya lagar, likväl med
undantag af grundlagar och ekonomiska
förordningar. Dessa sistnämnde, så vida de blifva föremål
för ständernes yttrande, tillhöra allmänna
besvärs-och ekonomi-utskottet; grundlagarne åter
konstitutions-utskottet. Lag-utskottet sysselsätter sig
således med civil- och kriminal-lag, samt
kyrkolag och krigslag, så vida den senare bar
tillämpning på medborgare utom krigsstaten.
Lag-utskottet består af sexton ledamöter, fyra af hvarje
stånd, och är, likasom de andra| utskotten, med
undantag i vissa fall af konstitutions- och
bankoutskotten, en kommitté, som upptager de mål
ständerne dit bänvisa; men utan rätt att sjelf väcka
nya frågor eller afgöra något ärende med
ständernes rätt. Deremot kan ingen lagfråga afgöras
af ständerne, ulan att lag-utskottet förut ytlrat
sig. Vid 1840 års riksdag väcktes frågan om en
grundlagsförändring, hvarigenom lag-utskottet
skulle hafva erhållit cn utvidgad och sjelfständigt
beslutande magt. Det skulle nemligen förstärkas med
ett ökadt antal ledamöter och sitta qvar efler
riksdagarnes slut, för att afgöra med ständernes
beslutande rätt vissa lagfrågor. För att icke göra
detta förstärkta lag-utskott alltför mägtigt, var
meningen att ingen förstärkning borde äga rum
om ej alla fyra riksstånden voro ense derom, och
inga andra ärender skulle der afgöras än de som
alla fyra stånden dit bänskjutit. Meningen med
detta förslag var, att lättare kunna afgöra vissa
vidlyftiga och invecklade lagförslag, hvilka blott
med största svårighet kunna medhinnas i
riksståndens plena, der det större antalet ledamöter och
svårigheten att sammanjemka ståndens olika
meningar föranleda nästan oöfvervinnerliga
svårigheter. Man hade den nya civil- och kriminal-lagen
härvid närmast i sigte. Men hela detta förslag blef
afslaget vid 1844 års riksdag, då det skulle afgöras.
Laknfors, jernbruk, i Bjurkärns socken af
Nerikes län, anlagdt 1687, bar 4 härdar och 1,449
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
