Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Labbe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Laholm.
Laholm.
541
skepp:d 11 lisp:d privil. ärligt smide’, af eget
tackjern. Frälsesmidet ntgör 86 skepp:d 5 lisp:d och
hammarskalten 13 skepp:d 12 lisp:d 13 skålp:d.
Tillverkningen skeppas pä Götheborg. Ägare: N.
Mitanders arfvingar. Disponent: Pb. Mitander.
Bruksstämpeln visar L med krona öfver samt E G.
Laholm, fordom Lagaholm, en sjöstad i
Hallands län, 52 £ mil S.V. från Stockholm, vid södra
åbrädden af den i hafvet utfallande Laga-ån, ifrån
hvilken den erhållit sitt fordna namn, likasom
hela trakten omkring staden och slottet bar efter
denna baft benämning af Lagaholms län.
Forn-bandlingar från trettonde århundradet omnämna först
Lagaholm, och, enligt all sannolikhet, har redan
då på detta ställe varit någon betydligare handel
och stadsanläggning. Att Laholm redan då var
befästadt, intygas af Hvitfeldt, hvilken anför, att
slottet blifvit nedbrutet uti det krig, som är 1280
fördes emellan de Norske och de Danske. Ar 1383
inryckte konung Albrekt, med en betydlig här, i
Halland och eröfrade Laholms slott med storm;
men då drottning Margarethas och konung Olofs
härar nalkades, drog Albrekt sig tillbaka öfver
Småländska gränsen. Är 1434 stod Engelbrekt
med sin krigshär härstädes på norra Lagastranden,
mot Danska hären på den södra; men efter några
dagars underhandlingar afslöts stillestånd. Ar 1436
öfverlemnades, på uppfordran, både staden och
slottet åt Engelbrekt. Är 1534 uppbrändes
Laholm af Jakob Bagge, på det icke de från
Skåne inträngande och väntade Danskarne skulle
kunna bit förlägga sitt högqvarter. År 1565
uppbrändes starlen åter af Svenska fältöfversten Clas
Cbristersson Horn, och år 1676 af Snappbanarne.
Uti anteckningarne om stadens ödeläggelser
intager 1811 sista rummet, då Laholm till större
delen blef förvandlad till en grushög. Det äldsta
Lagabolms slott bestod, enligt forntidens
byggnadssätt, af ett högt torn, omgifvet af
stenhusbyggnader. Den senare fästningen, eller slottet,
efter hvilket ännu finnas ruiner, uppfördes på
konung Christian IV:s befallning, och bestod af små
bastioner, byggda af gråsten. Från södra sidan
har det varit lätt tillgängligt, emedan Laga-ån om
sommaren derifrån kunnat öfvervadas. Man utvisar
här ännu ett vad, kalladt Drottningsvadet, och
berättar derom följande tradition. Under kriget
emellan Albrekt och Margaretha, kom drottningen till
bäst ifrån Skåne. Okänd, omgifven endast af
några få personer, passerade hon staden och
befallte att slottsportarne skulle öppnas för benne.
Kommendanten Muus, som då åt middag, svarade
skämtande: "Muusen måste hafva matro", hvartill
drottningen genmälte: "Icke längre än katten vill", och
gaf hästen sporrarne, samt red öfver Laga-ån i
den norra grenen af ån, nedanför slottet, och
som efter denna händelse ännu äger namnet
Drott-ningsvadet. Trettio år sedan Halland
återkommit under Sveriges välde, eller 1675 i
December månad, förstördes Laholms fästning på
konung Carl Xl:s befallning, och öfver det stället,
der slottet fordom stod, går nu landsvägen.
Laholm är en gammal stad, med oregelbunden form,
sneda qvarter och krokiga gator, bar, på en rymd
af omkring 30 tunnl., 147 glest bebyggda
tomter, och är uppskattad till 83,650 R:dr (enligt
landsböfdinge-embetets senaste femårsberättelse,
men efter representations-kommitténs tabeller till
111,083 R:dr), hvaraf en enda egendom är
taxerad till 6,000 R:dr, alla öfriga derunder, de flesta
till mellan 250 och 500 R:dr. Efter den brand,
hvilken, såsom ofvan nämndt, år 1811 öfvergick
staden, äro husen nästan allmänt uppförde af
tegel eller af korsvirke, ingen byggnad af något
anseende mer än den rymliga, temligen vackra
kyrkan. Laholm ligger lågt, på sluttningen af
den djupt nedskurna flodbädden, och de
omgifvande högre fälten äro kala, sandiga och flerestädes
ljungbevuxna. Sjelfva staden ger likväl en
omvexlande treflig anblick, genom de många
trädgårdar och lundar, hvarmed qvarteren äro
späckade, särdeles de yttre, och den breda elfven med
sina vattenfall i flera afsatser, och sina deröfver
anlagda broar, ger ett behagligt afbrott i den
rundtomkring rådande enformigheten. Flera
laxfisken, tillhöriga den närbelägna kungsladugården,
äro uppförda i de öfversta fallen, och vid
nordöstra grenen en qvarn, med namn af Kungsmöllan.
Hamnen, eller elfven invid staden, bar 10 till 12
fots djup; men elfmvnningen är så uppgrundad af
flygsand från de omgifvande sandfälten, att numera
2, bögst 3 fot djupgående båtar kunna inlöpa i
denna elf. Af stadens 1,028 invånare utgöra
borgare samt närings- och arbetsklasserna något mera
än en tredjedel, derutaf 21 bandiande samt 57
handtverksmästare, de förre inskränkta till en
obetydlig bod- eller minut-handel med närgränsande
orter, de senare utan rörelse och medel till
uppkomst. Fabriker och manufakturer finnas icke;
men den allmänna idogheten har omfattat den i
orten öfliga husslöjden, och de onsenliga
tillverkningar af vadmal, ullstrumpor, tröjor, vantar, m.
m. som härifrån afyttras till Borås-bandlande,
gifva utkomst och bergning åt en stor del af Laholms
befolkning. Laxfisket i Lagan ar i ständigt
aftagande, genom elfmyncingens uppgrundning, hvilket
hindrar laxen att intränga der; likväl är vinslen
af detta fiske, så väl i elfven som utåt kusten,
icke obetydlig. Inkomsten af laxfisket vid
kungsladugården uppgifves till 500 à 1,500 R:dr om
året. Stadens jordägor, uppskattade till 39,993
R:dr, äro vidsträckta och uppgå til) 1,850 tunnl.,
hvaraf mer än hälften inägor, det öfriga
torfmossar och ljungmark. Men jorden är i allmänhet
sandig och mager. Stadens samfäld|a krono- och
kommunal-utskylder nppgå till 5,718 R:dr, hvaraf
endast 220 R:dr för borgerlig näring och rörelse.
Stadsförsamlingen bör till 2 kl. reg. och bar till
annex
Laholma socken eller landsförsamling, belägen i
Höks bärad, och omslutande staden på alla sidor.
Den innefattar 33 £ mtl. med 1,433 invånare. Af
denna socken är en fjerdedel belägen på Laga-åns
södra strand och tre fjerdedelar på dess norra.
Socknen indelas i trenne afdelningar, nemligen:
Mellbykrok, ötarpskrok och Årnabergakrok.
Åker-Del. II. 69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
