Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Laitellgt tal.
Lanrtciiit
571
Lasteligt tal är en jaridisk term, hvilken
förnämligast brukas om förgripliga yttranden emot
konungens böga person, eller bans gemål eller
tbronföljaren. Sådant räknas för majestätsbrott,
och straffas med döden eller fängelse å fästning,
efler omsländigbeterna. Domaren kan ålägga ifrån
två till tio års fäslning, sedan fästningsstraffet
infördes för detta brott, vid 1834 — 35 årens
riksdag. Förut var det utan undsntag belagdt med
dödsstraff, hvilket bade den påföljd, att den
brottslige beständigt benådades. Sjelfva
missförhållandet emellan brottet och straffet gjorde det senare
nästan omöjligt att tillämpa. I vår tid och vårt
land balshugger staten icke sina medborgare, för
ett hastigt af öfverilning och lättsinne framkastadt
uttryck. Lasteligt tal betyder egentligen
mundtli-ga uttryck; likväl plägar man äfven derunder
förstå yttranden i tryckta skrifter. Sådana bestraffas
på samma satt, ehuru med iakttagande af den
serskildta rättegångsordning tryckfrihetslagen
föreskrifver; deras brottslighet bedömes af jury och
domstolen afkunnar straffet. Mundtligt tal dömcs
af hofrätt, sedan under-rätt ransakat, och sådana
anklagelser få icke upptagas vid domstolar, förr än
konungen yttrat sig, huruvida målet bör nedläggas
eller icke. Konung Gustaf III stadgade detta
förbehåll, genom ett kongl, bref d. 25 Sept. 1777,
hvilket nu mera äger kraft af lag genom 1844—45
års riksdagsbeslut. Under benämningen lasteligt
tal kan äfven inbegripas all smädelse emot hvem
det vara må. Del straff, som i sädana fall
tillämpas, är i allmänhet böter, större eller mindre, i
förhållande till smädelsens beskaffenhet och den
person, emot hvilken den rigtas. Embetsmän i och
för embetet njuter större skydd än såsom enskildt
person. I vissa fall förenas böterna med afbön.
Lasteligt lal om konungahusets medlemmar, med
undantag af konungen, dronningen och
tbronföljaren, bestraffas enligt tryckfrihetslagen med
böter. (Se för öfrigt: Crimen læsæ Majestati*.)
liust Tar ofta dygdenaiun, ett gammalt Svenskt
ordspråk, hvarmed förstås, att då man dristigt
begär någon ogerning, blir det stundom räknadt för
dygd och mandom.
Lastpeiiiiiugnr, hvilka utgöra en del af
skepps-omgälderne, räkna sin ålder ifrän den 30 April
1647, då, genom ett kongl, bref,
general-tullförvaltaren Marien Augustinsson Leyonscböld
anbe-falltes, att, i stället för de af alla in- och
utlöpande fartyg till amiralitets-hospitalets understöd
beviljade 2 öre s:mt af 100 d:lr s:mts värde, låla
uppbära af alla in- och utlöpande skepp i
lastpenningar 2 öre s:mt af hvarje läst bemälde skepp
drogo, hvilka .skulle tillställas amiralitetet, och,
enligt kongl, brefvet till sjöstäderna d. 14 Okt.
1681, borde i dessa städers kassor förvaras, tills
de af amiralitetet reqv irerades. Genom 1770 och
1771 årens sjötolls-taxor utsättes de för belfrie
fartyg till 4, för halffrie till 5, och för ofrie till
6 öre s:mt lästen, vid utgåendet eller
inkommandet. Sedan last-armpenningarne (se ofvan) år 1782
blifvit saminanslagne med lastpenningarne,
beräknades vid inkommandet 5 sk ill. för Svenska kravel-
fartyg, samt för Svenska Pomerns och Wismars
kravel-fartyg, när dessa senare hilkommo från
egna hamnar; men 6 skill. då de bitkommo från
fremmande orter, samt 7 skill. för Svenska nndersåters
klink- och fremmande fartyg, större eller mindre,
per läst, efter Svenskt mätebref. Vid utgåendet
betaltes, efter de Svenska mätebrefvens
innehåll, 2 sk. 6 r:st för Svenska kravel-fartyg, samt
för Svenska Pomerns och Wismars kravel-fartyg,
när dessa senare gingo härifrån till egna släder,
samt 3 skill. då de gingo till fremmande orter.
För Svenska undersåters klink- och fremmnndes
fartyg, större eller mindre, betaltes 3 sk. 6 r:st
per läst. Nu mera utgå lastpenningarne, enligt
1845 års tulltaxa, med 12 sk. per läst för
Svenska och 32 sk. för fremmande fartyg.
Låter far uiater, trlfven f&r riTven, ett
gammalt ordspråk, hvarmed betecknas, att den
mest arbetar bar ofta knappaste födan, och den
lata har deremot mat nog.
Latinseglare, ett fartyg eller båt, å hvilken
hufvudsakligen föres trapezformiga segel.
Latitud. Se: Longitud.
Latorps alunbruk. Se: Beata-Christina.
Latr, i forn-Svenskan detsamma som skratt. Det
beter sålunda i Konungastyrelsen: "Tu skalt flva
ofmyckin och ofögelikan latr." (Du skall undvika
för mycket och otidigt skratt.)
Lau, annex till Nähr, beläget på Gottland, i södra
fögderiet, 4J mil S.S.O. från Wisby, vid hafvet.
Kyrkan byggd af sten år 1122. Här märkes: l.aus
holmar, tvenne stora bolmar utanför denna socken;
samt Lau svik, en landlbamn. Socknen består af
12 mtl. och bar 447 invånare. Dess areal utgör
4,906 tunnl., hvaraf 420 sjö och kärr. Adr. Wisby.
Lauræus, Gabriel, son till konsistorii-notarien
i Abo Gabriel L., föddes i ofvannämnda stad den
18 April 1677, blef vid 19 års ålder student;
men måste sjelf skaffa sig sitt underhåll, genom
förfärdigande af guld- och silfver-arbeten, ur och
finare smiden, hvartill han hade mycken fallenhet.
Härtill åtgick dagen, och natten till läsning, Blef
1702 bataljons-predikant och sedan pastor vid
Björneborgs regemente, med hvilket ban deltog i
många af krigets faror orh mödor, fuktade med i
slaget vid Gemauertboff och blef der illa sårad,
förlorade i slaget’vid Liesna all sin egendom och
måste, sedan alla hans medbröder, utom en till
honom, blifvit fångne eller dödskjutne, vara
själasörjare för fem regementer och konungens egen
hofstat. I slaget vid Pultava miste han åter sin
nyss förvärfvade lilla egendom, kom, efter en
mödosam ridt, nästan i blotta linnet, genom
ödemarken undan till Bender, men skickades snart
derefter, med öfverste Gyllenkrok, på en expedition till
Polska gränsen. Här föll ban i Rysk fångenskap,
fördes först till Moskau och sedan till Tobolsk, der
ban vann stor gunst bos general-guvernören och
sålunda lyckades bereda sina medfångar åtskilliga
fördelar. Han kallades äfven till lärare af Tyska
forsamlingen i Tobolsk, och hade mycken förtjenst
om undervisnings- och uppfostringsverket
derstädes. Härunder brefvexlade han med den oamnkun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
