Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lax».
Leche.
575
Laxå, jernbruk. Se: LassAna.
Laxering, öring (Salmo trulta), èn till
laxsläg-tet börande fisk af 11 till 2 fots längd, med
lång-lagd, något trind och sammantryckt kropp, pä
gällocken och sidorna många svarta, runda,
ögon-eller stjeroformiga fläckar. Förekommer i
Kattegat och Östersjön, samt uppstiger derutur uti de
floder och häckar, som utfalla deruti, äfvensom i
de sjöar hvarifrån dessa komma. Han leker
hösttiden, och köttet är rödt samt smakligt, hvarföre
han fångas på flere sätt, bäst med ryssjor,
ställda mot vatinets lopp uti strömmar, eller med not
och nät, samt på långrefskrok med blankt bete.
Lazaret<er finnas nu mera i alla län och
dessutom bar serafimer-orden sitt lazarett i Stockholm,
och hufvudstadens garnison sitt stora sjukhus.
Allmänna garnisons-sjukhuset byser dagligen i
medeltal 163 sjuke. De flesta länen hafva sitt
sjukhus i länets residens-stad; men några dessutom en
eller flere lazaretter på andra ställen. Så bar
Östergötbland, utom Linköpings lazarett, ett
kurbus i Wadstena och ett sjukhus i Norrköping.
Götheborgs län bar sitt länslazarett och kurbus i
Uddevalla, saftit dessutom ett kurbus i Götheborg.
På alla sjukhusen och kurhusen vårdades år 1842
tillsammans 9,032 sjuka, under 305,587
underhållsdagar, och med en kostnad af 124,458 R:dr.
Hvarje sjuk kostar i medeltal 22 sk. B:ko om
dagen, minst i Christianstad, der kostnaden är 14
sk., och högst i Piteå der den är 41 sk. I
afseende å tillgången till läkarevård vid dessa
inrättningar, är Gottland lyckligast lottadt, emedan
på dess lazarett finnes en sjuksäng för hvar 973
af länets invånare, men Umeå mest vanlottadt,
emedan der finnes blott en för hvar 4,500. Det
största antalet sjuka underhålles på Storkholms
stads och läns kurhus, jemte serafimer-lazarettet,
utgörande antalet på begge ställena tillsammans
3,926 personer. Det minsta antalet, nemligen 11,
förekommer i Östersund. Enligt kongl, brefvet d.
14 Dec. 17 53 skall vid bröllop och barndop
tjenlig föreställning göras gästerne, att sammanskjuta
något till befrämjande af lazaretts-inrältningarna;
äfvenledes uppbäres till lazaretten en kollekt
årligen å första söndagen i adventet; vid
befordringar erlägges äfven en frivillig afgift till
lazaretts-fonden. Dessutom åtnjuter fonden bidrag af
to-lagsmedlen, spektakel-, biljard-, kortstämplings-,
samt burskaps- och embets-afgifter m. m.,
hvilken inkomst år 1843 utgjorde 46,275 R.dr B:ko.
Lazarettet, Merafimer- i Stockholm, är
beläget på Kungsholmen, tillhörde ursprungligen Carl
Xl:s lärare riksrådet Gripenhjelm, inropades, pä
auktion efter bonom, för kronans räkning och
anslogs till laboratorium chcmicum och en botanisk
trädgård, hvilken Urban Hjärne inrättade derstädes,
äfvensom ett mineralbad; tillföll sedan presidenten
Erland Broman, men inköptes från bonom 1749 af
sundhels-kommissionen, sedan Akrell och Bäck m. fl.
ifrigt yrkat på stiftandet af ett lazarett i
Stockholm. Är 1751 ställdes den beslutade
inrättningen under herrar serafimer-riddares styrelse, och
1752 den 30 Oktober öppnades anstalten, då de
första sjuka der iritogos i 8 sängar. Detta antal
ökades småningom till 40; men, sedan en
tillbyggnad blef gjord 1785, kotide några och 80 sjuka
der intagas. Detta antal har småningom blifvit
ökadt, så att det 1821 gick till 109; men 1827
beslöts en ny tillbyggnad af huset, hvilket härigenom
blef nära dubbelt större än förut, då det skulle
kunna förstärkas med 150 sängar. Frän
sistnämnda år till 1832 hafva 120,000 R:dr bärtill blifvit
använda, och i medeltal äro de härstädes vårdade
sjuka dagligen omkring 250, hvarföre kostnaden
går till ungefär 150 R:dr för hvar och en om året.
Inrättningen äger, i gåfvomedel och andra fonder,
elt kapital af 277,956 R:dr och uppgå dess
sammanlagda inkomster om året till 47 à 48,000 R:dr.
Hvar och en läkare bör, för att kunna
promoveras, här hafva tjenstgjort en viss tid. Afgiften
för de betalande i allmänna rummen är 5 R:dr;
men i de enskildta 10 R:dr i månaden.
Lech, Svenska bärens gång deröfver. Detta i vår
krigshistoria namnkunniga företag ägde rum den 5
April 1632. Tilly, med Bayerska armén, innebade
den något lägre stranden af Lecbfloden, nära
dennas förening med Donau; Gustaf Adolf den gent
emot liggande något högre. 1 krigsrådet väcktes
fråga huruvida öfvergången borde försökas, men
hvilket afstyrktes af sjelfva Gustaf Horn.
Konungen var nästan ensam af motsatt tanke och
utgången rättfärdigade bans mening. Genom en slug
soldat lyckades han utforska vatinets djup, och lät
förfärdiga bockar för en bro så låg, alt den icke
kunde skadas af Gendens kulor. För att dölja
före-bnfvandet, underhölls en eld af rå ved, beek och
valtendränkt halm, som gaf en tjock rök, och för
att skydda det besköts Bayerska stranden
oupphörligt af uppkastade batterier. Den 5 April var
ändtligen bron färdig och 300 Finska fotknektar
skie-kades deröfver för att uppkasta en förskansning
till brohufvudets försvar, hvilket de också gjorde.
Hertig Bernhard i spetsen for en trupp Finska
ryttare bade öfver elt vad passerat floden och angrep
fienden i flanken, hvarjemte bären började
marschera öfver. General Altringer, hvilken
skickades för att tillbakailrifva Svenskarne, fick en
kon-tusion i hufvudet, hvilken kastade bonom sanslös till
marken. Tilly hastade nu sjelf fram i spetsen för
sina Walloner, men bans ben krossades af -en
fal-konetkula och Bayrarne ryggade öfverallt. Mörkret
dolde likväl deras återtåg, sä att de kunde draga
sig tillbaka utan vidare förlust, och lemnade 2,000
döde på platsen. Svenskarnes förlust är icke
uppgifven. När Gustaf Adolf följande morgon fick se
fiendens förskansningar och ställning, ropade ban:
"Om jag bade varit hertig af Bayern, aldrig hade
jag lemnat en sådan plats och öppnat mitt land
för fienden; nej, icke ens om en kanonkula
borttagit skägget och halfva hakan dertill." Tilly dog
fjorton dagar derefter af sitt sår, och vägen till
Bayern samt dess hufvudstad stod nu öppen för
Svenskarne.
Leche, Johan, medicine professor i Åbo och
ledamot af vetenskaps-akademien, sedan ban förut
varit anatomie-prosektor, provincialläkare i Ska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
