Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping, stift - Linköping, stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvenne i nåder beviljade årliga kollekter öfver hela
stiftet. 2) Cassa Pauperum Sacerdotum, 3)
Stiftets skolverks cassa emeritorum, hvaraf förtjente
skollärare njuta understöd; 4) Stiftets allmänna
premie- och fattig-kassa, som uppkommit genom
besparda socknegångs-medel, och af hvilken, utom
fattiga studerande, äfven skollärare med svagare
löner erhålla årligt understöd, efter numera
häfdvunnen tariff, samt 5) kongl. gymnasii och stiftets
byggnads-kassa. De två förstnämnde kassorna
granskas vid prestmöten, genom utsedde revisorer af
stiftets presterskap; de tre senare af kongl.
kammar-rätten. Dessa kassor förvaltas af
konsistoriinotarien, utom den sistnämnde, af
domkyrko-sysslomannen. Till understöd för stiftets prestenkor
finnas: 1) Enkehjelpskassan, hvars fonder äro: a) af
Kongl. Maj:t i nåder donerad kronotionde, 57
tunnor och 10 kpr. b) kyrkopenningar, hvilka utgå
från hvarje kyrka med 1 sk. B:ko, c) af alla
ordinarie ecklesiastike tjenstemän ett årligt sammanskott
i råg, omkring 230 t:r, beviljadt vid prestmötet
1802, samt 2) Worsterska donationen, hvars fond
består af 300 R:dr B:ko.
Linköping, fordom Liongaköping kallad, af
landsting och handel, är en urgammal uppstad, nästan
i medelpunkten af Östergöthland, vid östra gränsen
af Hanekinds härad och Stång-ån, icke långt från
sjön Roxen, 21 1/4 mil från Stockholm. Stadens
ålder och vid hvad tid den först erhållit stadsrätt
är icke känd. Under katholska tiden voro här utom
domkyrkan och St. Laurentii kyrka, åtskillige
kloster och kapell, nemligen: Gråbrödra-klostret, som
lärer legat på norra sidan om domkyrkan, der
nu biskopsgården står, blef anlagdt 1278 af
Magnus Ladulås och förstördes af vådeld 1546;
Bernhardiner eller Cistercienster-klostret, hvars
grundläggningsår är obekant, förstördes före
1500-talet; Helge-Andshuset, af okänd ålder. Desutom
funnos följande kapell, nemligen: Alla själars
kapell, Besökelse-kapellet, Wårfru-kapellet, S:t
Kors-kapellet och S:t Örjans kapell. I staden lärer äfven
hafva funnits S:t Olofs Gille, omkring 1303 och S:t
Andreæ Gille omkring 1360. I Biskop Brasks tid
var här ett mynthus, i en domkyrkan tillhörig gård,
hvartill redskapen hemtades från Söderköping.
Slottet är bygdt emellan åren 1470 och 1500, af
biskop Henrik Tidemanni, till residens för honom
och hans efterträdare i embetet, af hvilka biskop
Brask var den sista som bebodde det. I kraft af
Westerås recess, blef slottet indraget till kronan
och förklaradt för ett kongl. hus. Konung Johan
III lät sedan ansenligen förbättra byggnaderna, så
att de följande Sveriges konungar kunde bo här.
Det består af tvenne våningar, utom källare och
hvalf, af hvilka några utgöra länets fängelse. I
slottet märkes lagmans-salen, der årligen
lagmansting hållas, samt rum för landskontoret och
landskansliet. Länets höfding har här sitt residens, och
är tillika slottets ståthållare. Staden är tillika
säte för Linköpings stifts biskop. Till slottet hör
den vackra kungsträdgården, samt en yttre
borggård. I staden finnas trenne torg: stortorget,
jerntorget och spanmålstorget. Kyrkorna äro äfven
tre: Domkyrkan, S:t Pehr kallad, tillika stadskyrka,
utmärker sig genom sin vördnadsbjudande Göthiska
byggnad. Den grundlades redan i konung Sverker
I:s tid, mellan 1138 och 1151; men hann ej sin
sluteliga fullbordan förr än efter mer än 300 års
förlopp, år 1499; samt är från grunden uppförd
af huggen telgsten från Omberget och Wreta.
Dess fordna prakt och rikedom intygas deraf, att
här funnits 14 altaren, trenne torn samt en mängd
prydnader utan- och innantill anbragte, hvaraf
ännu synes lemningar. Portalen är beklädd med
Svensk marmor. Under kyrkan lydde fordom 578
hemman, 158 tunnl. åker i och omkring staden,
betydlig ängsmark, samt många prebenden och
kanonikater. Altartaflan, målad af F. Hemskerk, är
hitskänkt år 1581 af konung Johan III, hvilken
köpte henne för 1,200 tunnor hvete af en
Holländare, som var på vägen att öfverföra henne till
Novgorod i Ryssland, dit hon var beställd. I
kyrkan äro flera furstliga, förnäma och namkunniga
personer begrafne. Der finnas äfven serskildta rum
för konsistorium och gymnasii-bibliotheket, hvilket
senare innehåller öfver 20,000 volymer. Ett
vackert myntkabinett och en samling af handskrifter,
kuriosa och naturalier äro härmed förenade. Fredrika
Dorothea Wilhelmina eller landskyrkan; den gamla
kyrkan lärer hafva blifvit bygd omkring år 1160 och
helgad St. Laurentius, afbränd 1700, men återställd
i sitt fordna skick, 1736 utvidgad samt 1797
raserad såsom för trång för socken; nya kyrkan
grundlades sistnämnde år och blef färdig 1802; den
är nu en af de prydligaste landskyrkor i riket,
med en altartafla af Hörberg. Hospitalskyrkan,
inrättad i konung Johan III:s tid, uti de gamla
Bernhardinska klosterhusen, ombyggdes 1771, och sedan
hospitalet i slutet af 1700-talet flyttades till
Wadstena, blef kyrkan upplåten åt enskildta. Gymnasium
stiftades af Gustaf II Adolf år 1627, och invigdes
följande året, då sex lectorer installerades. Det
har i senare tider erhållit en ny och prydlig
lokal, samt en dertill hörande gymnastikbyggnad.
Inskriften öfver porten tillkännagifver, att den är
uppförd i Carl XIV Johans XII regeringsår. Antalet
af studerande ynglingar plägar vanligen uppgå till
120 à 150. Den högre lärdomsskolan, anlagd vid
samma tid som gymnasium, har, i likhet med detta,
åtskilliga stipendier och premier. Dessutom
märkes apologistskolan samt Ljungstedtska friskolan,
den senare grundlagd af general-konsuln i Kina
A. Ljungstedt. Fastigheterne uppgå till 43,900
R:dr B:ko och kontanta beloppet 41,612 R:dr B:ko.
Från Ljungstedtska skolans direktion har, år 1848,
4,000 R:dr B:ko blifvit anslagne till en friskola för
flickor, hvilken det annars ålegat staden att
underhålla. Från Ljungstedtska friskolans början 1824
till år 1844 hafva der varit intagne öfver 800
gossar. För närvarande är stiftets seminarium
förenadt med friskolan, och 20 unga män
inhemta der kunskap om och öfning i
vexelundervisnings-methoden, för att såsom lärare meddela
undervisning uti socknarnes folkskolor. En flickskola
grundlagd genom sammanskott i anledning af den
år 1830 firade jubelfest, har en fond af 3,333 1/3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
