Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusnarsberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
694
Luoi
Lurendrügeri.
odjur, satte mao eld på skogen, då staden äfven
kom i brand, och sedermera aldrig uppreste sig
ur sin aska. En krigsbjelte vid namn Lindorm
har kanhända förstört staden, och således gifvit
anledning till sagan.
l|uossavaara, ett bögt jernmalms-berg i Torneå
Lappmark och Jukkasjärvi socken. Ilällearten är
af grof mörkröd granitporfyr, och pä vestra sidan
om malmgången inblandad med glimmer och asbest
jemte fältspatskorn. Öfversta delen af Luossavaara
är bar, utan någon jord eller sten-, inen
sluttningarne öfvertäckta med djup damjord. Så
mycket af fasta berget, som kan ses, nemligen 50
till 60 famnar i längden och 34 famnar i
bredden, består endast af ren jernmalm, hvilken
förmodligen utgör en större vidd, som ej kan
undersökas utan jordrymning-, och som ingen bergart
visar sig nära till gången, hafva en del ansett,
att större delen af berget består af jernmaln.
Från Luossavaara erhållas goda magnetstenar, och
som en del af malmen är mycket bårdgrynig, bar
man gjort försök, att använda den såsom
smergel vid slipning. I fordna tider har någon malm
härifrån blifvit förd till Junosuvando masugn (se
detta ord), som ligger 9 mil härifrån, hvilken
malm blifvit bruten utan sprängning, endast med
kallkilning och spett, i anseende till malmens
renhet och lossnande egenskap.
Lupp kallas en mindre smälta, som vid
vallonsmi-det på en gång göres för att uträckas blott till
en enda stång, då af de vid tysksmidet bildade
smältorne vanligen 6 à 7 stänger uträckas; vid
tysksmidet begagnas denna benämning för mindre
delar af smältan, hvilka under färskningen sprida
sig i härden och bestå af sammanfärskadt baif- eller
helsmidigt jern; vidare kallas så äfven, en vid
rä-stälssmältning afsöndrad mindre smälta, som
vanligen ligger midt för blästern, likasom flytande i
slaggen, och stundom förarbetas serskildt till s. k.
luppstål, för mindre noggranna behof.
Lur, en socken i Tanums härad af Bohuslän, annex
till Tanum, innefattar en bergig och skogbevuxen
trakt af omkring £ qvadratmils vidd, och hvilken
i vester sköljes af hafsvågorna; men med sin östra
del uppstiger på de väldiga bergsryggar, som
genomstryka norra Bohusläo. Sockoen har ovanligt
natursköna nejder, särdeles vid stranden; men
är en svag sädesbygd. Jordmånen utgöres för det
mesta af sand, lera träffas endast på
strandhemmanen och i de trånga dalar, hvilka slingra sig här
och der fram emellan klippböjderna. Ilufvudsädet är
hafra. Skogsbandteringen är en vigtig binäring,
och ved afsättes härifrån ej blott till kringliggande
skoglösa socknar, utan ock till södra skärgården,
ända till Marstrand. Hemmanen äro till antalet
40 hvaraf några äro belägna pä öar i hafvet.
Folkmängden, i starkt tilltagande, utgöres nu af
omkring 1,500 personer. Här ligger det vackra
och sedan Ribbungakriget märkvärdiga Apelsäler,
med en utomordentligt vacker och stor tiädgård,
och tre qvarnverk, samt det natursköna Krayenas,
bäradvböfdingeboställe, beläget invid
Kragenäs-fjor-den emellan åkrar och löfskogar. Kyrkan har ett
mindre behagligt läge på en ljungmo, samt saknar
all märkvärdighet. Fornlemningarne utgöras af
några ansenliga stenvårdar vid Skälleröds
gästgifvaregård, hvaraf den ena nyligen blifvit upprest
ur sitt nedfallna läge, samt några mindre dylika
omkring Lurs kyrka, vid Östby och Hästum. Vid
Hagar och Skälleröd ligga ättehögar och på Reso
ett stenrör, som påstås omsluta urnan efter en
konung Krake. Två berglemningar Gnnas här ock,
nemligen Raneslott emellan de båda Borgsjöarne,
hvilket fått namn efter anläggaren, en småkonung
Råne. Den andra är belägen på det otillgängliga
Korpeberget; men båda bestå endast af nu
nedfallande gråstensmurar, utan kalkfyllnad. Vid
Apelsä-ter, eller det fordna Abalsætr, ser man lemningar
efter några griftkullar, m. m., hvilka tros förvan
benen efter do härstädes år 1221 af Skule Jarl
nedhuggna Ribbungar, 90 till antalet, jemte deras
anförare Gunnar Assserson. I sockoen finnes ock
en märkvärdig grotta Frilleshillern, eller
Asmunds-bålan, hvilken, för några hundrade år sedan,
utgjorde ett tillhåll för 7 röfvare, som ofredade trakten,
till dess de en julafton grepos af allmogen, som
dödade dem och nedgräfde liken uti den
närbelägna Mannamyren. Ramandet af en röfvad oxe, soui
var inslängd uti den, in uti djupaste skogen
belägna bålan, ledde till dess upptäckt, och till
befrielsen af en vallpiga, hvilken röfvarne fångat och
beröfvat synen. I)et är sannolikt denna bergshåla,
som Saxo Grammaticus omtalar vid berättelsen om
konungasonen Asmunds äfventyr, hvilken der
lefvande innestängt sig med sin döda fosterbroder Asvid;
men ullogs af Svenska vikingar som funno bonom
ännu vid lif, men illa sårad af Asvids ande, med
hvilken han stridde hvarje natt. Adr. Uddevalla.
Lur, ett bekant och i norden ganska gammalt
bläsinslrument. Den nyttjades, otvifvelaktigt redan
för att gifva signaler i krig, af de Nordens
äldsta inbyggare, som begagnade vapen af bronz,
prydda ined de för denna tid egendomliga
spiral-och böljesirater. I Skåne hafva de äfven
blifvit funna, och anträffas, ehuru sparsamt, i
der-varande fornsamlingar. Dessa lurar äro stora och
ovanligt starkt krökta; vid munstycket
vanligtvis prydda med nedhängande löf af bronz, och
en vidfästad kedja visar, att man brukat bära
dem öfver axeln. Deras ljud är starkt och
skrällande. Medeltidens krigslurar voro mindre och
mera raka, och de lurar som ännu begagnas af
vallhjonen i Sveriges skogar, äro hopsatta af flera
raka furuspjelor af halfannan alns längd,
sammanhållna af klufna enerötter. Deras toner äro
djupa och klangfulla, men kunna ej blifva
mångfaldiga.
Lurant kallas i allmänna kyrkolagen den som
"står på lur", hvarvid föreskrifves, att då någon
för presten bekänner så hemlig synd, att den icke
är känd af någon annan än Gud och syndaren,
eller flere i synden delaktige, men någon står på lar
och bör det, skall luranten icke äga vitsurd, utan
straffas till lifvet, om han det hörda kringsprider.
Lurendriigeri, eller smugleri, kallas all oloflig
in- eller utförsel af varor, antingen dessa äro för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
