Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
14 XatHrhlltoriika gamlingar.
vetenskapsmän, att årligen hållas i någon stad,
och dit sådana personer inbjödos från alla
Europas länder. Detta föranledde serskildta staters
lärde att samlas sins emellan, och de Skandinaviska
rikenas naturforskare öfverenskommo om dylika
möten inom de olika rikenas hufvudstäder och på
bestämda tider. Är 1842 i Juli månad var
Stockholm ntsatt till samlingsort, och riddarhusets sal
var åt de lärde anvisad till sessionsrum. De hafva
sedan sammanlrädt i Köpenhamn och Christiania.
Naturhigtorigka gamlingar. Den utom all
jemförelse största och betydligaste, af sådant slag, inom
Sverige är vetenskaps-akademiens; men i
Stockholm finnas äfven andra dylika, t. ex.
Carolinska institutets, läkare-sällskapets,
veterinär-inrättningens, Bergianska trädgårdens och
skogsinstitutets. Vid Upsala och Lunds universiteter
finnas likartade samlingar, och åtskilliga af
gymnasierna äro äfven försedda med sådana.
Naturvetenskaperna äro ibland alla
vetenskaper, de som företrädesvis blomstrat i Sverige. Det
största namn, som naturvetenskapernas historia
känner, Linnos, var Svenskt, och i våra dagar är
Berzelii rykte spridt öfver alla bildade länder. Utom
dessa båda män hafva äfven flere andra Svenskar
inlagt odödliga förtjenster inom dessa
vetenskaper. Hvad Svenskar uträttat inom andra
vetenskaper har hufvudsakligen stannat inom Sverige,
och varit af en mera inskränkt fosterländsk
betydelse. Inom naturvetenskaperna hafva Svenskarne
deremot mera verksamt och afgörande ingripit i
mensklighetens allmänna utveckling. Detta
förhållande bar dock äfven till någon del sin grund i
dessa vetenskapers natur, hvilken är mera
kosmopolitisk, än t. ex. de politiska vetenskaperna. De
hafva, i nyare tider, gjort förvånande framsteg,
och deras tillämpning på det allmänna lifvet har
visat sig långt mera ingripande än någon tid
fornt kunnat ana. Hvad i denna väg blifvit upptäckt
och uträttadt hos andra folk, hafva Svenskarne
tillegnat sig, såsom ångkraftens användande, o. dyl.
Naturvetenskapernas bearbetande i stor stil är
likväl hvarken i Sverige eller annorstädes särdeles
gammalt. Filosofi, historia, vitterhet blomstrade
bos Greker och Romare; i naturens kännedom
hunno dessa folk ej långt. Medeltiden förkofrade oj
naturkunnigheten; snarare led densamma af tidens
vantro och blandades med dess vidskepelse. Först
under 1500- och 1600-talen framträdde den mera
sjelfständig hos Kopernicus, Galilei, m. Q. och i
Sverige under 1600-talet hos de båda läkarne
HofT-wenius och Rudbeck, den Svenska medicinens
fäder. Rudbecks snille var dock af mera liflighet
än ihärdighet, och allt för mycket beberrskadt af
en utsväfvande inbillning. Rudbeck ilade från en sak
t Hl en annan, och förirrade sig i fantastiska
utflykter. Hans afhandling om lefvern förvärfvade
-bo-nom en stor förtjenst om läkarekonsten; men
sedermera vände sig hans båg mera åt fornforskningen,
der han förvånade mera än upplyste sin samtid med
sin lärdom och snillrika hugskott. Botaniken
idkades äfven af honom, och ban anlade den
botaniska trädgården i Upsala. Under det följan-
NanckliofT.
de århundradet ägde Sverige de utmärkte
läkarne Rosén von Rosenstein, af Acrel, m. fl. och
matbematiken samt dess tillämpning på astronomien
bearbetades af Celsius, Klingenstjerna och slutligen
Melanderhjelin. Af Polhems mekaniska snille äga
vi ännu ovärderliga minnesmärken i Trollhätte
kanal och dockan vid Carlskrona; Ehrensvärd byggde
Sveaborg. Man ser huru naturvetenskapernas
inflytande blifver allt större, till dess slutligen de
stora upptäckterna af maschiner vid fabrikerna och
ångkraftens bruk såsom rörelsemedel alldeles
omskapade det industriella lifvet. Dessa upptäckter
äro dock ej Svenska. Men Svenskt var Linnés
snille, som omfattade hela naturens område, och
isynnerhet botaniken, der hans ära står ouppnådd.
Kemien fördes till nya upptäckter af Svensken
Bergman, en värdig föregångare till Berzelius. Det du
löpande århundradet bar sett Linnés arbeten med
framgång fullföljas af E. Fries och Wahlenberg,
samt zoologien arbetas af utmärkte män, såsom
Nilsson, Scbönherr, Gyllenhaal, och de
malhema-tiska vetenskaperna af Jöns Svanberg och
Rudberg, m. fl.
Nauckhoff* Henrik Johan. Nauckhoffska
slägten bärstammar från Estland. Den här
ifrågavarande Henrik Johan, son till majoren Johan
Henrik N., föddes d. 13 Okt. 1744, ingick först, vid
16 års ålder, vid Uplands regemente och blef 1763
konstapel vid volontär-regementel i Carlskrona, men
befordrades så, att ban 1778 var kapiten vid
amiralitetet. Han hade året förut, jemte sina tre
bröder, blifvit naturaliserad som Svensk adelsman. Han
gick nu i Fransk tjenst och anställdes vid
Fransyskaflottan, på hvilken han tjenstgjorde under
Nordamerikanska frihetskriget intill dess slut. Härunder
utmärkte ban sig vid flere tillfällen, särdeles i
sjödrabbningen d. 12 April 1782, då begge
kapite-nerne å skeppet Northumberland, pä hvilket ban
tjenstgjorde, stupat, och ban, hvilken väl genom
sin egenskap af utländning och protestant,
Lindrades från att emottaga befälet, likväl med sina
goda råd biträdde den unge skeppsfändriken, som var
närmast i befälet, och derigenom frälsade skeppet,
ehuru sjelf sårad. För denna bedrift erhöll ban
en gratifikation af 200 louisdorer, en
lifstidspen-sion af 800 livrés och löfte om eget befäl på ett
fartyg, i händelse kriget komme att fortfara. Han
hade redan af Frankrikes konung blifvit prydd med
merite-orden och af sin egen med svärds-orden.
Återvänd till Sverige, blef ban major vid flottan
och kommenderade, i slaget vid Högland, först
fregatten Minerva och sedan skeppet Wasa.
Följande året förde ban, såsom öfverste-löjtnant,
skeppet Adolf Fredrik, hvarmed ban deltog i slaget vid
Öland; år 1790, på Hedvig Elisabeth Charlotta,
hvilket vid reträtten från Wiborg stötte på grund,
då ban, jemte besättningen, föll i Rysk
fångenskap. Under de följande fredsåren hade ban
åtskilliga uppdrag och var, vid utbrottet af 1808 års
krig, kontre-amiral, ordförande i
konvoj-kommis-sariatet, general-adjutant af flottorna och Kom. af
S. O. Han beordrades nn att taga befälet öfver
örlogsflottan, med hvilken han instängde den Ity-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
