Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
362
Ro|[berga.
Rogier.
plats såsom scminarie-præfect, der han verkat
mycket godt till unga presters bildning både genom
lära och exempel. Beklagligen bortrycktes han
alltför tidigt genom döden efter en lång och
tärande sjukdom d. 2 8 Januari 1834. Ilar utgifvit
flera andeliga tal vid särskildta tillfällen, och af
hans predikniogar hafva, efter bans död, två band
utkommit, som erfordrat flera upplagor. Dessutom
Minne af Samuel Ödmann; Inledning till kannedom
af de theologiska vetenskaper na; en egen
Ecctesia-shk-Tidning och uppsatser i flera andra tidskrifter.
Kugbergn med annexet Öggestorp, ett konsist,
pastorat af 2 kl. i Tveta härad, Jönköpings län
och VVexjö stift, J mil S.O. från Jönköping,
består af 39 hemman uppskattade till 127,800 R:dr
med en folkmängd af 1,310 personer. Arealen är
22,981 tunnl., hvaraf 980 äro sjöar och kärr.
Kyrkan är af sten, sköflades af Danskarne 1612
och undergick 1817 en betydlig reparation. Ilar
ett orgelverk. Till socknens historia bör, alt dä
Danskarne är 1611 inbrutit i Tveta härad,
samlades allmogen, anförd af en skogvaktare Michel
i Thenhult, och slog dem d. 2 Okt. på Myrstada
slätt. Att förvara minnet häraf, är en sten år
1842 upprest, försedd med en inskrift. 1 socknen
ligger Rtdderbergs säteri, 2 mtl., som år 1661
fick sin säterifribet, hvilken förlänades generalen
Israel Ridderhjelm. En annan märkvärdighet är
hemmanet Hyllan , hvilket Gustaf I år I 530 skänkte
till evärdelig besittning åt en von Ståhl från
Elsas, en konsterfaren harnesksmed, som satt sig ned
vid llusqvarna och blef stamfader för adeliga ätten
von Stabi (se detta ord). Adr. Jönköping.
Hogersvik. Denna stad och fästning på
Eslländ-sUa kusten anfölls d. 17 Mars 1790 af d. v.
kaptenen, sedan öfver-amiralen m. m. Rudolf
Cederström med fregatterna Jaramas och Ulla Fersen
samt briggen Husaren. Genom en öfverraskning
lyckades han intaga fästningsverken, i det ban
nalkades under Holländsk flagg, som han utbytte
mot den Svenska, sedan ban under fregatternas
eld, landsatt 110 inan. Han hotade nu alla
is|åden och hamnen befintliga magasiner och fartyg
med förstöring, om ej en brandskatt af 5,000
rubel erlades. Härpå gaf kommendanten en
förskrifning. Ryssarne antände sjelfve sina magasiner,
der 54,000 tunnor säd, mjöl och gryn förvarades;
äfvenledes uppbrändes 400 mastspiror, en mängd
tillhugget skeppsvirke samt ett stort förråd af
beklädnads-, amunitions- och
skeppsutrednings-per-sedlar. Kruthuset förstördes och krutet rullades i
sjön; de 49 kanoner som funnos i fästningen,
för-naglades, och fienden led en förlust, som
skattades till en million riksdaler. Emedan Ryske
befälhafvaren likväl snart kunde fä förstärkning ,
afseglade den Svenska styrkan redan samma dag om
aftonen. Cederström befordrades för denna bragd
till major och R. af S. O., och flere af de öfrige
officerarne belönades. Roger svik blef äfven 18 år
senare kändt i Svenska krigshistorien, då Ryska
flottan 1808 här instängdes af den Svenska, i
förening med ett par Eugelska linjeskepp och hölls
der blockerad under större delen af sommaren
Man ärnade göra försök med dess förstöring
genom brännare, men dessa blefvo så sent färdiga,
alt fienden under tiden hunnit stänga inloppet, och
Svenska flottan måste, då höststormarna började
rasa, lemna stationen.
Bog|ie, Conrad eller Curt, lärer äfven betat
Hyle, och var son af en Tysk köpman i
Stockholm, som härstammade frän en adelig ätt. Denne
Curt studerade utomlands och blef 1460 doktor i
Perruggia i Italien, der ban hållit ett Latinskt tal
vid sin promotion. Blef efter hemkomsten
archi-diaconus i Upsala och 1479 kallad lill biskop i
Strengnäs. Här utmärkte ban sig med flera nyttiga
anstalter, så alt han var den ende af alle
kalhol-ske biskopar, hvars namn lefde qvar i folkets minne.
Var ganska verksam vid stadens och domkyrkans
återuppbyggande efter branden d. 5 Juni 1 473,
nybyggde biskopsgården, som nu är gymnasium,
inrättade flera prebender och äfven ett i Upsala,
hvartill ban gaf elfva sina aflingegods i Upland
och en gård i staden mot villkor af 4 mässors
hällande hvarje vecka för hans och bans föräldrars
själaro. Var väl, såsom de fleste andre prelater
på hans tid, något Danskt sinnad, men derföre icke
illvillig mot Sten Sture d. ä., hvars lif han påstås
hafva frälst, då konung Johan ville låla mörda
honom, genom det ban liknade honom vid ett
ruttet ägg, som väl kunde handleras då det var belt,
men gaf en vidrig lukt ifrån sig, om del
sönder-slogs. Dog d. 5 April år 1501.
Hogh eller Requiem var en forntida katbolsk
kyrkoprydnad, om hvars beskaffenhet man likväl
nu har foga kännedom. Det synes dock hafva
varit en slags ljuskrona, emedan det säges hafva
varit "rundt omkring med ljusapipor besatt."
Rogier, Gideon Herman de, föddes d. 16
Nov. 1738 i Wadstena, der fadern då var rector
scholæ, innan ban flyttade som kyrkoherde till
Kättilstads pastorat; blef 1758 student i Upsala,
i hvilken stad ban tillbragte 20 år, dels med egen,
dels med andras undervisning, blef magister 1764
och började först året derpå studera medicinen.
Reste 1776 med kommerserådet Wabrendorffs
söner till England, Frankrike, Holland och Tyskland
och återkom först 1782. Under tiden hade han
som frånvarande blifvit promoverad till doktor i
Upsala. Emottog ingen offentlig tjensl, lika litet
som ban sysselsatte sig med praktik, utan egnade
sig åt läsning, litteratur och musik. Flyttade på
ålderdomen till Norrköping och der i samma ruin,
som Lidén bebott. Ilar aQed ban d. 16 Jan.
1814. Det heter om bonom hos Sacklén, alt "ban
var en lärd, vitter och i sin vetenskap tillika
ganska kunnig man; qvick, fintlig och skämtande utan
alt sära, tillika redlig, ömsint, trofast och
npp-rigtig, var ban älskad och högaktad af hvar man
och hans sällskap för alla angenämt." Är känd
genom utgifvandet af den på sin tid mycket
ansedda tidskriften Journalisten, hvarvid ban
biträddes af sekreteraren Johan Fredrik Bagge; Eulers
Bref; m. fl. Skänkte 600 volymer åt Linköpings
gyinnasii-bibliotbek och 1,000 R:dr R:gs lill
stipendium för en gymnasist, som, då ban reste (ill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
