- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
377

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rosenhane.

Rosenheim.

377

Ivfi bans bröder, Johan och Gustaf (se
nedanföre) i friberrligt stånd. Hennes efterträdare
visade honom samma välvilja, skickade bonom 1654
till Brebmen att bilägga ett der uppkommet
ovä-sende, och utnämnde honom till lagman i
Södermanland. Han dog d. 6 Aug. 1663. Var en både
för sin lärdom, sin embetsmanna-skicklighet och
sin personliga karakter ganska aktningsvärd man,
som man för dessa egenskaper förlåter bans
aristokratiska böjelser och bans motstånd mot
reduktionen. Han har derom författat en skrift kallad:
Samtal om de donerade godsens reduktion emellan
junker Per, mäster Hans, A’i/« Anderssson och Jon
i Berga, hållit i Thomasmessmarknad i Linköping.
Ilar dessutom efterlemnat en Belatioii om Stockholms
stads och slotts tillstånd, flera Latinska orationer
och en stor mängd bref och handlingar, hvaraf
en samling finnes på Upsala bibliothek. Hans
broder,

Rosenhane, Jolian, född d. 11 Febr. 1611,
var den äldres följeslagare till Strengnäs skola,
men bonom underlägsen till både kropp och själ
och beskrifves af bonom såsom "svag utaf naturen,
sjuklig och utaf något svårt ingenio." Icke desto
mindre uppsteg ban till rikets högsta värdigheter,
blef 1636 prins Carl Gnstafs hofmästare och följde
honom under bans utländska resa, 1646
landshöfding öfver Wiborgs och 1655 öfver
Ostergöth-lands län, riksråd 1658 och tillika hofrättsråd,
men dog vid 50 års ålder 1661. De
ofvannämn-des yngste broder,

Rosenhane, GustaT, född på Torp d. 19 Maj
1619, uppböjdes med dem i friberrligt stånd och
dog ogift i Stockholm d. 26 Mars 1684 såsom
president i Dorpts hofrätt. Han är känd såsom en
för sin tid ansedd poet, hvilken först i Sverige
började skrifva sonnetter och uppträdde under
namnet: Skogekirir Bergbo. Hans förnämsta arbeten
äro: Thel Scenska Språketi Klogemål, at thet som
sigh borde icke ährat bli/ver; Venerid, i Hi]rn för
mer an 30 år skri/vin; Respubtica glaciatis, hvari
ban skildrar vinterfisket i Norden; Fyralijo små
Vijsor, titi Svänska Språkelz 0/ningh. Hammarsköld
säger, att bans sonetter aga "en vårdad och
lättflytande versbyggnad, naturlighet och täckhet."

Rosenhane, Johan Scheringsson, äldste
sonen af riksrådet, friherre Schering R. och dess
andra fru, var född i Stockholm d. 16 Mars 1642.
Efter så grundliga studier man pä den tiden kunde
inhämta och som, enligt vanan, fulländades genom
en utländsk resa, anställdes ban 1663 som
kammarjunkare bos d. v. enkedrottningen, hvarigenom
han mycket var tillsammans med Carl XI, då ett
S års barn, och i hvars rum ban ofta låg. Ilan
berättar, att då konungen steg upp tidigare än
vanligt, kom ban och lade sig i R:s säng och i
bans famn. R. blef nu assessor i
kommerse-kol-legium och fick uppdrag alt resa än till Wismar,
än till Götheborg att undersöka förefallna
oordningar, blef 1675 ledamot i den kommission af
ständerna, som skulle granska
förmyndare-regeringens förfarande, hvilka, såsom han kallar det,
"förhatliga" förrättningar, räckte ända till 1687.

Ilan hade redan två år förut blifvit ntnämnd till
president i tribunalet i Wismar. Var en man af
stilla sinne och ärliga, men aristokratiska,
tänkesätt, som efterlemnat Memoirer, författade på
Fransyska och ett par Latinska orationer. Dog i
Wismar 1710.

Rosenhane, Schering d. y., sonsonsson af
den äldre Schering R., var född d. 6 Jan. 1754, och
ingick, efter slutade studier, 1772 i
kansli-kollegium, der ban 1779 blef andre sekreterare i
presidents-kontoret, såsom kabinettet för utrikes
brefvexlingen då kallades, och 1786 förste
sekreteraren. Il8n stod ej så bögt, hvarken i embete
eller Guslaf III:s ynnest, att de under
förmyndareregeringen vanliga förföljelserna mol Gustafs
älsklingar kunde träffa bonom, utan bade den lyckan
att med samma välvilja omfattas af alla de
regeringar, som från denna tid intill bans död följde
på hvarandra. Således blef ban 1792
kabinettssekreterare, kort derefter kansliråd, hvilket embete
ban bibehöll äfven då han 1800 tog afsked från
kabinetts-sekreterare-tjensten, blef, vid Gustaf
A-dolfs kröning, statssekreterare, af Carl XIII gjord
till Kom. af N. O., riddare af Carl Xlll:s orden
och 1812 postdirektör, hvilket embete ban likväl
icke länge innehade, emedan han dog samma år
d. 6 Nov. ogift, då Rosenbanska ätten utgick med
bonom. Scber. R. var en alvarlig, redbar och
ordningsälskande embetsmän, men mindre märklig
som sådan, än som en flitig och insigtsfull
bearbetare af våra historiska källor, och författare af
flera värderika arbeten af detta slag. Sådana äro:
Svea Rikes Konungalängd; Berättelse om de fem höga
riksembeten i Sverige; Utkast till konung Adolf
Fredriks och dess gemåls lefvernes-beskrifning, i
anledning al de öfver dem slagna skådepenningar;
Afhandling om rikets Jartar, ntom en mängd
minnesteckningar, tal och afhandlingar, införda i
vetenskaps- och vitterbets-akademiens handlingar, af
hvilka akademier ban var ledamot.

Roseuhansha linset å Riddarholmen i
Stockholm, uppfördt efter Jean De la Vallées ritning
och aftecknadt i Dahlbergs Suecia, afbrann 1692,
men återställdes efter slottsbranden 1697 och
upplåts åt kansli-kollegium, hvarföre det kallades
stora kansliet; inköptes sedan af justitie-kansleren
Fehman och gick derefter genom flera ägares
händer. Den kommission, som 1719 dömde Görtz till
döden, bade här sina sessioner och 1756
begagnades det af en lika blodig kommission,
ständernas, som dömde de i nämnda års anläggning
komprometterade. År 1772 såldes det af d. v.
ägaren, handlanden Rerge Olsson Ström (se:
Ströms-borg’), till kronan, som här anlade det då nyligen
inrättade assistans-kontoret; men sjelfva
hufvudbyggnaden, det gamla Rosenbanska huset, inlöstes
1783 af frimurare-orden, som dervid lät tillbygga
norra flygeln, hvilken invigdes 1802.

Rosenheim, Johan von, son af
landssekreteraren i Stockholms län Olof Roselius, hvilken
bivista-de Stralsunds belägring 1715, sedan anställd vid
fältkansliet, deltog i fälttågen mot Norrige och dog
i Stockholm d. 14 Juni 1740. Han tros härstam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free