Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rtfrlivalen.
■tttsjttliolm.
panna, hög näbbrot, läng och spetsig näbb och
långa krökta klor; träffas i Skåne och äfven
annorstädes i södra Sverige, der ban uppehåller sig
i större mossar och kärr, i hvilkas vass han ofla
tillbringar hela dagarne i en nästan orörlig
ställning. Han står då med indragen hals och rakt
uppstående näbb, som gör alt ban på afstånd
liknar en tillspetsad påle. Pannans och näbbens
byggnad göra, atl ban ser bäst uti perpendiknlär
ställning mot näbbens längd. Då ban derföre söker
sin föda, hvilken beslår af fiskar, grodor och
andra djur, som uppehålla sig i vattnet, håller ban
näbben i borizonlel riktning, då ban bäst ser
nedåt. Han är en af våra trögaste foglar, ehuru han
kommen väl på farlen, äger en lätt och hög flygt.
Han har ett högst besynnerligt vrålande läte, som
höres på långt afstånd, och hvilket man förr
origtigt trodde honom kunna frainbriuga endast
derigenom att ban stack näbben i vattnet. Sårad och
tagen söker ban försvara sig derigenom, att ban
med sin spetsiga näbb hugger efter ögonen på sin
fiende. Honan lägger 3 à 4 grönaktiga ägg på
en tufva i vassen eller säfven, och ungarne sägas
genast efter kläckningen springa med föräldrarne.
Httrlivalen (Balena Boops) är en hvalart, som
någongång besöker Skandinaviens nordliga
stränder. Den bar tjockare kropp än andra arter af
sitt slägte, med undautag af Grönlandshvalen.
Denna art uppkastar den svagaste rökstrålen.
Stundom ligger ban orörlig på vågorna och làler
sig drifvas af bafsströmmen. Ibland gör han en
kullerbytta i luften, så alt ban nedfaller på
ryggen. Han visar också en egenhet deruti, att ban
piskar sig med de långa bröstfenorna, liksom
sjö-foglarne med sina vingar. Späcket nyttjas mest
såsom födoämne.
Rürik Slauugvanbnnge, son till Harald
Hil-detan, deltog, jemte sin broder Tbrander Gamle i
Bråvalla slag. Från en af dem härstammar lia/n
(se ofvan).
atUrsliyttan, ett stångjernsbruk vid
Rörshytte-ström i Husby socken af St. Kopparbergs län, var
fordom en bergsmanshammare. Har vid 2 härdar
906 skepp:d årligt smide af eget tackjern.
Af-sättningsorten är Stockholm. Äges af
brukspatronen S. von Stocken.ström.
■tOrntranil, nära Stockholm på vägen till
Carlberg, är ett porslinsbruk, länge det enda i riket.
Stället nämnes redan 1238 i Magni Ladulås’
donationsbref bland de egendomar, som lades under
Klara kloster, och i denna egenskap indrogs det
till kronan, till följd af Weslerås recess. Det
ansågs som ett "stadgebemman" och bortförläntcs
1619 till Svante Bjelke, kom derifrån i Marien
Rosenstjernas bänder, hvilken der lät uppbygga
stora stenhuset, och återföll till kronan vid
reduktionen. Det upplåts, till följd af kongl, brefvet
d. 30 Maj 1698, till staden alt der inrätta
tjenliga manufakturer. Följande året beslöt3 att der
anlägga ett rasp- och spinnhus, men hvilket ej
kom till stånd, och 1729 utfärdades privilegium
för ett bolag att der inrätta ett porslinsbruk för
tillverkning af det s. k. Delfftiska porslinet, hvar-
till 1735 af landtbjelpsmedlen erhölls ett
understöd af 32,984 d:lr s:mt. Verket fortsattes sedan
med åtskilliga förändringar i privilegierna och
inköptes 1797 af öfverdirektören Bengt Reinhold
Geyer, hvars arfvingar för närvarande äga denna
egendom, hvilken numera anses ligga inom slädens
staket. Tillverkningen vid detsamma uppgick 1846
till 121,539 R:dr.
Hörsausaren (Sylvia arundinacea) är en mera
sällsynt fogel af det talrika sångarsläglct. Ilan
träffas endast i rikets medlersta trakter, der ban
uppehåller sig vid sjöstränder och i kärr ibland
rör och säf. Han är vid pass fem tum lång ofvan
gråbrun och inunder hvit, med en rostgul
anstrykning på bröstet, sidorna och updre gurngen.
Vingarne äro bruna och kantade med ryggens färg;
stjerten är särdeles rundad. Han lefver af
insekter och Uätar etl konstrikt aflångt bo ibland
säfven, uti hvilket bau läggur 4 à fem grönaktiga
och fläckiga ägg.
Rttrnm, Kurra, moderförsamling, med annexet
Hallaröd (enl. Stiftsmatrikeln, men hvilket Forsell
kallar Matleröd), elt konsist, pastorat af 3 kl., 4 J
mil från Cbristianstad, 5 mil från Lund, dels i
Vestra Göinge härad af Cbristianstads län, dels i
Frosta härad af Malmöhus län, Lunds stift, består
af 12.j mtl., uppskattade till 49,925 R:dr, med en
folkmängd af 797 personer. Arealen är 10,530 tunnl.,
hvaraf 30 äro kärr. I socknen ligger Ågervps
frälsesäteri, tillhörigt grefve Hamilton, bar obetydlig
»byggnad men ansenlig åker och ängsmark,
bok-och ekskog, sauit en skattlagd vattenkvarn. Adr.
Hörby.
Iltiruin, annex till VVemmerlöfs moderförsamling
i Albo härad, Christianstads län, 1 mil V.N.V.
från Cimbritshomn vid hafvet, består af 6 förrn,
mtl., uppskattade till 50,432 R:dr, med en
folkmängd af 776 invånare. Arealen är 3,356 lunnl.,
hvaraf endast 4 anses vara oländig mark; bar
medelmåttig åker men tillräcklig äng och godt fiske.
Adr. Cimbrishamn.
HUruui, SUtira, moderförsamling med Iläglinge
annex, ett konsist, pastorat af 2 kl. i Frosta bärad
af Malmöbus län och Lunds stift, 4^- mil N.O.
från Lund, består af 17 | mtl., uppskattade till
100,425 R:dr med en folkmängd af 835 personer.
Arealen är 13,492 tunnl., hvaraf 268 äro sjöar
och kärr; bar i allmänhet mager åkerjord, men
hjelplig ängsmark, skog och torfjord. Adr. Hörby.
nilsbergs malmfält på gränsen emellan Jernboàs
och Hjulsjö socknar i Westmanland, ligga på en
ansenlig höjd kallad Björköeryshojdeii.
nüsjülioluig säteri i Tossjö socken i
Christianstads län, består af insockne frälse-hemman, ^
mtl. skatte och en mängd torp. har qvarn, såg, fiske
i elfva insjöar, samt ymnig löf och barrskog.
Egendomen bar baft många öden. En vid namn Göje
bebodde den i slutet af 1300-talet och i medlet af 16:de
seklet ägdes den af en Måns Krabbe till Wegeholm,
som erhöll den genom gifte med Carin Göth, hvilken
under sin mans frånvaro år 1533 lät nybygga
gården på en holme. Är 1696 ägdes den af
friherrinnan Sibilla Moserilla vou Fillseck och kom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
