- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
508

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimer-orden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

508

Sidenivans»

Siegroth.

väfnader till ett värde af 278,275 R:dr. —
Under det staten sålunda å ena sidan, genom
privilegier, importförbud, höga tullar och
penningeunderstöd sökt uppdrifva sidenfabrikationen, har
bon också å andra sidan genom öfverflödsförbud
sökt hämma och nedtrycka den. Sålunda
utfärdade hertig Carl 1794 en dylik förordning, hvari
sidentygers bruk inskränktes till endast hvita,
svarta och grå. Märkvärdigt nog ville man vid 1815
års riksdag, då en fullkomlig reaktionsanda
yttrade sig i handelslagstiftningen, åter upplifva delta
förbud med den skärpning "att sammetsklädningar
för fruntimmer och balfsiden till foder under
manskläder skulle förbjudas; alt endast enfärgade
svarta eller hvita siden- eller balfsidenkläder måtte af
fruntimmer nyttjas, och att en allmän
national-drägt, tarflig och passande efter klimatet, måtte
fastställas för medelklasserna af båda könen."
Denna åsigt lyckades väl icke att göra sig gällande,
men man fastställde likväl en afgift till staten för
större och mindre sidenpersedlars bruk, hvilken
emellertid vid nästpäföljande riksdag åter
upphäfdes.

Sidensvans (Ampeli9 garrulus), är en utmärkt
vacker fogel, med hvars seder och lefnadssätt man
likväl ännu icke är fullkomligt hekant. Dock är
ban sannolikt en inföding i den höga norden; han
bygger sitt bo i djupa granskogar och tågar oin
vintern ut till sydligare länder. Trälfas på olika år
i högst olika antal, ulan alt man vet orsaken.
Är ej rädd för menniskan. Lefver af en- och
rönnbär, af insekter o. s. v. Man har ännu icke med
säkerhet träffat hans bo, hvilket ban tros bygga
uti ihåliga stubbar och der ban blott har två
ungar. lians kött är sundt och välsmakligt.

Sidney Nniitli. Af denna namnkunniga Engelska
slägt hafva två medlemmar blifvit kände i
Sverige: Algernon S. * martyren för sina
republikanska tänkesätt, hvilken skickades, med flera
andra Engelska sändebud, att medla fred emellan
Carl Gustaf och bans fiender, samt Georg S.,
Engelsk vice-amiral, hvilken på elt eget fartyg
bevistade en del af Svenska flottans operationer
under 1788—1790 årens krig, hvarom ban, som
det säges, efter sin hemkomst, vid sin audiens
bos konungen, skall ba gifvit följande korta
karakteristik. Tillfrågad huru Ryssarne slogos?
svarade ban: "Som djeflar!" Och Svenskarne? "De
slogos som Engelsmän, Ers Majestät!" Gustaf III
utnämnde bonom 1790 till Kom. med St. K. af
S. O., hvilken dekoration ban förmodligen burit
längst af alla, ty ban afled först 1840 eller 1841.

Siiioarfvingar kallas vid arfskiften de som å en
eller båda sidor äro komne af samma stam som
den döde, hvilken ärfves. Syskon äro närmaste
sidoarfvingar, likasom son och dotter de främste
bröstarfvingar och fader eller moder bakarfvingar.
Bröstarfvingar ärfva först och främst; om de
saknas inträder bakarfvingars arfsrätt och i sista
rummet sidoarfvingars. Men om den ena af
föräldrarne är död och den andre fefver, men inga
bröstarfvingar finnas, blifver arfvet blandadt bak- och
sidoarf, ty syskonen ärfva då den del, som skolat

tillfalla den ibland föräldrarne, som är död. K
andra sidan ärfva äfven syskon framför
bakarfvingar i andra led, d. ä. att om fader eller moder
icke finnas, men väl fadermoder och faderfader,
då ärfver syskonen framför dem. Näst efter
bak-arfvinge i andra led, följer sidoarfvinge i andra
led, d. ä. föräldrars syskon, och efter dem äter
bakarfvingar i tredje led, saint derefter
sidoarfvingar i tredje led, o. s. v.

Sidrén, Jonas, med. pract. professor i Upsala,
var född i Westergötland d 8 Jan. 1723, blef
1742 student i Upsala, der ban lyckades få Linné
och Rosenstein till lärare; promoverades der ti.ll
doktor 1751, blef med. adjunkt, och 1767
professor, frän hvilket embete ban log afsked 1788, och
dog d. 1 Maj 1799; som det heter hos Sacklén,
"känd för lärdom och mångårig samt vidsträckt
utöfning af läkarevetenskapen." Var intendent vid
Sätra brunn. Har utgifvit en mängd disputationer
och tal.

Siefvert är namnet pä tre Svenska läkare, fader
och två söner. Jolian Victor S. var född i
Quedlinburg, blef kompani-kirurg i Danska arméen,
fången 1714, och qvarstannade i Sverige, der han
blef regements-fällskär vid Södermanlands
regemente; bestridde, med mycket förtroende, nästan
ensam läkarevården i hela Södermanland, och dog
1763 vid 70 års ålder, med assessors titel och
ägare af en icke obetydlig förmögenhet. lians
son, Johan Gustaf, blef faderns efterträdare,
med. doktor i Greifswald, bidrog till
iståndsättande af Södermanlands regementes sjukhusinrätlning
vid Malmköpings mötesplats, log afsked 1788
efter 40 års tjenstgöring och dog d. 19 Mars 1814
vid 84 års ålder. Hans yngre broder, Jolian
Victor, född d. 17 Mars 1738, blef äfven
promoverad i Greifswald, prov.-medikus i Skaraborgs
län med assessors titel, och dog d. 22 Juli 1791.

Siegrotli. Med detta namn ba på Svenska
riddarhuset funnits två redan utgångna adliga ätter,
båda härstammande från en gammal familj i
Schlesien. Den äldre grenen inkom ined öfversten vid
artilleriet och general-bergsbauptmannen Mavid
Fredrik S., som dog på 1640-talet och hvars
enka, Crail von Bamberg, hvilken lefde ännu 1683,
var namnkunnig som skaldinna, efter Stjernmans
uppgift; men hvarom Hammarsköld ej haft sig
något bekant. Hans son, Gustaf Adolf S., kongl,
kammarherre, naturaliserades som Sven^ adelsman
1649 "för dess faders långliga och trogna
tjen-sters skuld, samt emedan denna blifvit af konung
Gustaf Adolf förlänad med jordagods, under adlig
frihet och frälse." En sonson af bonom,’ äfven
Gustaf Adoir, född d. 11 Jan. 1725, blef först
kanslist i kansli-kollegium, sedan kornett vid
West-götba kavalleri, gick derefter i Fransk tjenst,
hvarifrån ban tog afsked 1753, blef general-adjutant
vid arméen i Pommern 1761, och åren 1770—177 l
efter hvarandra chef för Jemtlands, Westmanlands
och Södermanlands regementen, några veckor
landshöfding i Södermanland, general-major,
generallöjtnant och general; förde befäl öfver en division
af arméen i Finland och utmärkte sig vid flera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free