Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimer-orden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
526
Miinon Juda* dag.
Sinclair.
hembygd, der karlarna samlas ntanför lekstugan
och flickorna innanför sjunga:
"Hvad vill tloffln? Hvad vill Alfta?
Hvad vilja alla Hoffins svenner?" o. s. v.
Simon Juda» dag eller den 28 Oktober
kallades under medeltiden "förebädshelgen", emeden den
gick näst före Allhelgonabögtiden.
Siuionannn, Carl, lärer ha betat Grek, och
antogs, vid Åbo hofrätts första inrättning, till
hand-lingsskrifvare derstädes 1623; blef sedan notarie
och 1653 häradshöfding i VVemo och Nedra
Sata-kunda samt följande aret tillika assessor i
hofrätten. Dog 1662 så fattig, att tillgångar saknades
för bans begrafning. ,
SiuionsiorpM socken, eller S;t Pelira kapell,
annex till Qvillinge moderförsamling, i Linköpings
lan och stift, 2 J mil frän Norrköping, består af
9 £ hemman, uppskattade till 52,750 K:dr, med en
folkmängd af 780 personer. Arealen är med
Qvil-linge, 55,913 tunnl., hvaraf 5,230 äro sjöar och
kärr. Ehuru denna socken till hemmantalet knappt
är en tredjedel af moderförsamlingen, är den
likväl till arealen mer än dubbelt sä stor, emedan
den är 3 mil i längd och 2 mil i bredd. Marken
är bergig och stenbunden. Här ligga många
insjöar, hvaribland Flàten, Soenghogen, Wikmanqten,
Gransjön, Balen, ISorrsjon och Södersjon äro de
största. Kyrkan byggdes af träd 1649 och
kallades då S:t fehr, men tillbyggdes 1697, och
försågs 1757 med ett torn, som bär klockorna.
Altartafla|| är målad af Måns Griis och består af
3:ne afdelningar, den nedersta föreställande
nattvardens instiftelse, den mellersta Christi
korsfästelse och den öfversta hans himmelsfärd. På
kyrkogården är en 4 alnar bög minnesvärd af grön
och hvit marmor upprest öfver några här
begrafna personer, bland andra enkefru Brandt, förut
gift med Gräver, ägare till Rodga säteri (se detta
ord). I socknen ligga dessutom två andra
säterier: Myckleåsa, I mtl. och Tenglorp, ,}- hemman,
med endast 3 tunnors årligt utsäde, samt Bråbo,
häradsallmänning, som är den största i
Östergötb-land. Adr. Norrköping.
Sliiiontorp» säteri i Blentarps socken i Malmöhus
län, 1 mtl. frälse, har ett vackert boningsbus,
en stor och prydlig trädgård, god ängsmark,
bokskog och torfjord samt en skattlagd vattenkvarn.
Simper sades fordom om en tillgjord
återhållsamhet i mat och dryck, hvaraf sedan blifvit sipp.
Simtuna härad i Westerås län, norr om Westerås,
består af Löfsta, Enäker, Simtuna, Altuna och
Fröshults socknar, tillsammans 248J hemman,
uppskattade till 1,136,093 R:dr, med en folkmängd
af 6,063 personer och en areal af 88,567 tunnl.,
hvaraf 6,590 äro sjöar och kärr. Åkerjorden är
god och skogstillgången betydlig. Utgör med
Thorstuna, Wåla, Öfver- och Ytter-Tjnrbo
härader en domsaga under Svea hofrätt.
Simtuna socken, 4] mil frän Westerås och
nästan lika långt ifrån Sala, utgör med Altuna
annex ett reg. pastorat af 1 kl. i Westerås län men
Upsala stift, består af 94 förrn, hemman (enligt
Forsell, men enligt Stifsmatrikeln 98f), uppskat-
tade lill 440,788 R:dr, med en folkmängd af 1,796
personer, och en areal af 19,972 tunnl., hvaraf
380 äro sjöar och kärr. Socknen bette fordom
Simberluna eller Simbatunir. Kyrkan är stor och
ansenlig och bar det högsta torn i trakten. I dess
golf ligger en grafsten, som, enligt bvad
inskriften utvisar, förvarar stoftet efter Ingevalder
Scat-man, jemte bans hustru Elina, som aflidit 1290,
och hvilkas bilder äro föreställda på stenen.
Socknen har ett stort förråd på runstenar. Här ligga
säterierna Slrömsnas (se detta ord), F.kelunda, i
mil., Ttsby, ett berustadt säteri och ilbeck. som
Magnus Gabriel De la Gardie år 1652 köpte till
frälse. Adr. Enköping.
Slniion, Krik, hvars far var bergmästare i
Upland, adlades 1717, såsom ryttmästare vid norra
Skånska kavalleriet. Han hade utmärkt sig vid
flera tillfällen och särdeles i slaget vid
Helsingborg. Bland bans bedrifter omtalas det sällsamma
uppdraget att med 60 bästar gä öfver på isen till
ön Hven och derifrån fördrifva den Danska
posteringen, hvilket ban äfven verkställde d. 8 Jan.
1716. Han dog likväl redan d. 8 Maj 1720 utan
söner, och fick således icke lång glädje af sill
ny-förvärfvade adelskap.
Sinclair. Af denna gamla Skottska adeliga ätl,
som ursprungligen härstammar från S:t Clare i
Frankrike, och som sedan vidt otgrenat sig i
Skottland, härleda sig på Svenska riddarhuset en
greflig, en friherrlig och tre adeliga ätter. Den
äldsta af dem är den som 1749 naturaliserades
med
Sinclair, Franz, nan säges hafva genom "goda
och tappra krigstjenster" tjent sig upp i Sverige,
der ban blef öfverste. Lärer dött samma år ban
introducerades på riddarhuset.
Sinclair, Itavid, af en annan Skottsk ättegren,
var öfverste för ett kavalleriregemente, då ban
1655 adlades. Han slopade 1656 i slaget vid
Warschau. Hans ätt utgick med sonsonssonen
generalen och Kom. med St. K. af S. O., R. af
Franska Pour les Merites-orden, friherre Carl
Gideon S., som dog barnlös på Gammalbo bruk d. I
Sept. 1803 (se nedanför). Den sistnämndes
farfader och en son af ättens stiftare, I»avid S.,
var kommendant i Malmö och blef 1713
generalmajor.
Sinclair, Antiera, naturaliserades 1630, då ban
skref sig till Sinklärsbolm. Blef 1635 simpel
soldat vid öfverste Robert Stuarts regemente i Svensk
tjenst, avancerade der till löjtnant, och blef 1655
kapten vid Skaraborgs regemente. Vid Thorns
belägring afslog ban 8 gånger fiendens anfall, men
blef der illa sårad i båda armarna och hufvudet;
befordrades genom alla graderna til) öfverste och
kommendant, först pä Marstrand och sedan i
Halmstad. Dog pä 1680-talet.
Sinclair, JValcolin, var en son af David S.t
och född 1691. Han blef belt ung fänrik vid
lifgardet, fången vid Pnltava och förd till Siberien,
der ban måste qvarstanna till den allmänna
befrielsen 1722. Hemkommen avancerade ban småningom
till major vid Westgötbadals regemente, uppträdde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
