Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skog.
Skogsrån.
569
ländska och utländska samfund åtnjutit flera
utmärkelser. Blef 1822 R. af N. O., 1825 ledamot
i vetenskaps-akademien, 1826 upphöjd i adligt
stånd, 1827 Kom. af N. O., 1834 hedersledamot
af sjömanna-sällskapet i Götheborg samt ledamot
af oldskrift-sällskapet i Köpenhamn och af
sällskapet för spridande af nyttiga kunskaper, 1835
hedersledamot i Wermländska
hushållnings-sällskapet, 1838 R. af K. Ryska S:t Annæ-ordens l:sla
klass, 1842 hedersledamot i vitterhets-,
historie-och antiqvitets-akademico, in. m. Kallades 1847
till en af de aderton i Svenska akademien efter
Uans Järta, lian har utgifvit åtskilliga skrifter af
högt värde, hvaribland Afhandling om Sparbanker;
Anteckningar om lliksens Ständers Dank och
Allmänna l.ànerorelsen i Sverige; en öfversättning af Says
Afhandling uti Slalshushällningslaran med särskild
inledning dertill, jemte andra arbeten, äfven på
Franska språket.
Skogs socken i Gefleborgs län, erkesliftet, Södra
Helsinglands fögderi och Östra kontrakt, 2 ] mil
från Söderhamn, är ett konsist, pastorat af 3 kl.
bestående af 27^ bemman, uppskattade till 216,667
R:dr, med en folkmängd af 1,925 personer, och en
areal af 98,634 tunnl., hvaraf 16,500 äro sjöar
och kärr. Socknen är uppfylld af berg och
skogar, och invånarnes hufvudsakliga näringsfång är
boskapsskötsel samt användande af skogarnas
alster. Härinoni ligger Sunnas bruk. Tuneld
uppger, att äfven Guldgrufva bruk hilflyttades 1692;
men i jernkontorets "Stämpelbok" säges det ligga
i Söderala socken. Adr. Gefle.
Skogs socken, ett af annexen lill Nora
moderförsamling i Hernösands län, 3 £ mil frän Hernösand,
består af 18| hemman, uppskattade till 84,825
R:dr, med en folkmängd of 760 personer.
Arealen är icke särskildt uppgifven, men är för bela
pastoratet 88,591 tunnl., hvaraf 10,800 äro sjöar
och kärr. Socknen ligger vid Angermanna-elfven
och fördelas af Skogs-, Lof- och Storsjon i flera
delar, och landet upptages al skogbeväxta berg.
Dessa skogars afverkniog, jemte spånad, gifver
invånarne en del af sina näringsmedel. Kyrkan är af
obekant ålder. Dess tak afbrändes af åskan 1646.
Adr. Hernösand eller Bjästad.
Skogsafkastuingen beräknas i Sverige till vid
pass 8 miljoner famnar årligen, hvaraf omkring
3 miljoner anses åtgå lill bränsle, 2 miljoner till
bruksrörelsen och kolbränningen, I miljon till
byggnader och stängsel, en half miljon till
bränvinsbränningen; samt återstoden till exporten af
bräder och bjelkar, ångmaschiner och diverse
förbrukningar. Landets skogsvidd anses dock böra
kunna lemna en ända till tre gånger större
afkastning, om skogarne bättre vårdades och alla
deras tillgångar på ett ändamålsenligt sätt
tillgodogjordes.
Skogsdufvan (Columba Oenas) är 12 y tum lång,
mindre än både Ringdufvan och Klippdufvan, af
hvilken sistnämnda de tama dufvorna härstamma.
Vingarnas färg är mörkgrå, med några brokiga
schatteringar på bals och bröst. Hon uppehåller
sig i skogiga trakter öfverallt i gamla verlden. I
norden är hon en flyttfogel, som anländer till de
nordliga trakternas skogar i Mars eller April och
flyger sin väg i stora skaror i September eller
Oktober, Skogsdufvan lefver belst i löfskog och
hämtar sin näring af säd, såsom korn, hafra, råg
och ärter, samt äfven gräsfrön. Dess kött är mört
och derföre omtyckt.
Skogseld åligger grannar och socknemän att
släcka. Kronobetjeningen bar uppsigt öfver
släckningsarbetet, så vida det icke lackats att genast
dämpa elden; budkaflar utsändas då, hvilka måste
hörsammas vid strä|f af böter. Likaså äro böter
jemte skadeersättning föreskrifna för ovarsamt bruk af
elden ute på marken, och uppsåtligt anlagd
skogseld stralfas med högsta kroppsstraff.
Skogs-Institutet. Detta stiftades 1828, då
stadgar för detsamma utfärdades under d. 15 Okt., med
ett anslag af 3,500 R:dr från
skogsplanteringskassan. Del ställdes under ledning af
Djurgårds-in-tendenlen, som är dess chef och direktör, och
försågs med tvä lärare, en i mathematik och
skogshushållning och en annan i zoologi och jagt.
Ele-verne fingo boningsrum sig anvisade å det fordna
bofjägmästarebostället, beläget vid början af
Djurgårdsbrunnsviken, på dess norra strand och nära
bron. De inflyttade bär i September 1829, men
ba sedan fått ett visst stipendium och förlorat
boningsrummen, som anvisats åt lärarne. Mer än 80
elever ba härifrån utgått såsom skicklige
skogs-busbållare och blifvit anställde, dels i statens, dels
i enskildes tjenst. De göra ärligen resor åt
landsorterna för att praktiskt undervisas i bvad till
yrket hörer. I institutels bus finnas betydliga
samlingar af växter och djur. — På Vest-Sura
egendom nära Ferna i Westerås län är äfven ett
skogsinstitut inrättadt på Jernkontorets bekostnad och
förestås af assessor Obharius.
Skogsmnrd och Stenuiard. Se: Mård.
Skogs- ocli Jägeri-staten kallas den
embets-mannakorps, som har sig anförtrodd uppsigten å
statens vägnar öfver skogarne och jagten. Den
är fördelad på de särskilda provinserna, så att
hvarje lan har sin egen jaglbetjening. I äldre
tider fanns en riksjägmästare, men detta embete
indrogs af konung Gari XI år 1682, och
jägerista-ten sattes under landshöfdingarnes uppsigt.
SkogN|ilanteringskassau bade 1843 en
behållning af 207,437 R:dr 27 sk. 1 r:st B:ko,
hvarföre rikets ständers revisorer föreslogo en ökad
verksamhet för skogarnas vård samt till
skogsplanteringens befrämjande. Från denna kassa
af-gär ungefär 20,000 B:dr B:ko till skogs- och
jä-geristatens aflöning. Kassans inkomster nämnde
år utgjorde i hemmansräntor,
skogsförsäljnings-medel, betesmedel och bötesmedel 28,696 R:dr,
men 1842 års dylika inkomster gingo till 40,344
R:dr, allt banko.
Skogsrån. Tron pä dylika inbillade andeväsen
bar varit mycket allmän öfver bela norden,
alltifrån de äldsta hedniska tiderna. Då stormvinden
far genom de djupa skogarna och skakar de
brakande trädstammarna, tros ännu mångenstädes
skogsrået eller skogsfrun vara i annalkande. Den i sko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
