Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
592 Sk&oiba HypotheksfUreningen.
Skillinge.
guldbouillonstoffsar. Cartoache af förgyld
messing med emaljerad vapenplåt; rem af guldgalon
på mörkblått kläde med gula beslag. Sabel med
läderbalja och gula beslag. Sabelkoppel, jemte
sabeltaskreminar, af guldgalon på mörkblått
kläde med gula beslag. Sabeltaska af mörkblått
kläde med guldgraman rundt omkring, fodrad med
gult saffian, och vapenplåt med strålar.
Långbyxor, mörkblå, med ett gröfre beläggningssnöre
af guld i yttre sömmarne. Husar-vapenrock,
mörkblå, med ljusblått foder; spetsiga uppslag; en rad
knappar af snörmakare-arbete; blå snören.
Husarslängkappa, mörkblå, med dubbla knäppsnören af
guld å kragen. — Sadelmunderim/. Engelsk sadel
med baksvitts och stål- eller pläterade stigbyglar.
Sadel- och öfverjolar samt omslagsrem af
mörkblå och ljusblå randig väf. Valtrapp, brokig af
ullgarn eller s. k. rya, omringad med blått kläde
och ytterst en taggig kantning af ljusblått kläde.
Remtyg, hufvudlag med tyglar, förbygel och
länd-stycke, af svart läder med gula beslag.
Pislol-hölster af svart läder med gula beslag. Kappsäck
med ljusblått kors i ändarne.
Skånska llypotlieksfUreningen. Se: %o-
theksförening.
Ih&iinkn l*r i vat banken. Se: Privatbanker.
Skånska llegeuienter. Se: Hegementer.
Skånske kungen, en benämning, som man, vid
tiden af Roeskildska freden, gaf riksrådet Tage
Ottosson Thott (se detta ord).
Skåpsumt kallas sundet emellan öarne Oroust och
Tjörn; det är föga bredt, men starkt strömmande.
Öfverfarten ombesörjes förmedelst en färja. Ä
Oroust-stranden ligga lemningarne efter en
forntida borg, der en konung Skopte skall hafva bott,
och efter hvilken sundet blifvit uppkalladt.
Skärby socken, ett af annexen till Balkåkra
moderförsamling i Malmöbus län, J mil från Ystad,
beslår af 17 J hemman, uppskattade till 63,238
R:dr, med en folkmängd af 918 personer och en
areal af 3,819 tunnl., hvaraf endast 8 äro
oländig mark. Socknen bar i allmänhet mager åker,
men bättre ängsmark. Der inom ligger
Hunnestads säteri (se detta ord). Adr. Ystad.
Skåre bo eller Skårevik, 2 mil öster om
Falsterbo fyr, är en nu mera näsfan öfvergifven bamn,
som knappt begagnas af små fartyg, och det med
skäl, emedan den är alldeles öppen för sydliga vindar.
Skäfte eller Skurgräs, se Fraken (Equisetum
fhivialile). En annan art fräkcn är Skogsskä/le (E.
sylvaticum), som i Jemtland anses vara ett af de
förnämsta hästfoders-slagen.
Skäfvesuuil. Se: Glanshammars socken.
Skäggasson. Se: Markus.
Skäggeltfsa sten är ett kullrigt berg i Urshults
socken i Kronobergs län, hvarest Blenda, under
kriget mot Danskarne, stundom skall ha hvilat oin
nätterna. Platsen var i sådant fall väl väld, ty
man bar härifrån en vidsträckt utsigt öfver den
kringliggande nejden. Folket i trakten byser en
vidskeplig vördnad för detta berg, och en lund,
som förut legat nära härintill, stod äfven i högt
anseende.
Skiiggenäs, en i Kalmar sund åtgående ndde,
har fordom varit en från fasta landet skiljd ö,
men som efter band blifvit dermed förenad genom
sundets uppgrundande. Här är en bamn och en
slags köping. I förra seklet var bär ett
saltraffinaderi och ett skeppsvarf. I historien är stället
bekant genom det skeppsbrott Erik XIII bär led,
då ban med en flotta, i fiendtlig afsigt, ernade
besöka Sverige. Här är den trängsta delen af
Kalmar sund.
Skälby, ladugård. Se: Kalmar socken.
Skälen (Phoca Vitulina) är ett däggdjur med
simfötter eller fenor, som företrädesvis finnes i de
nordliga bäfven, särdeles i stora hafsvikar, vid
bafsstränder och mynningar af stora floder. Dess
kropp är nästan trind, hufvudet tjockt och glatt,
utao yttre öron, med uppdrifven mun och ett best
skällande, hvarföre den ock kallas Sjohund. Som
den ofta plägar lägga sig upp på stenar och skär,
för att hvila eller dägga sina ungar, bar den i
Norrige fått namn af Stenkobbe, och för sin vana
att besöka de inre vikarne kallas den i
Blekingska skärgården Bottenskäl eller Inbottenskàl, och i
Uplands skärgård l’ikareskål. De korta, tjocka och
felaktiga bårens färg stöter i mörkbrunt, blandadt
med hvitt. Fötternas alla tår äro förenade med
en läderlik, hårig simhud, hvilket gör skälen till
en skicklig simmare och dykare, hvaremot ban pä
land blott med möda och amfibielikt kan fortskaffa
sig. Dess föda utgöres af fisk, och mest älskar
ban sillen. Ingen djurart är så rik på varieteter
som denna, ty man bar svarta, hvita,
silfverfar-gade, gråa, mörkbruna, grågula, små och stora
arter. För Eskimåer, Kamtscbadaler, Grönländare
och de nordliga bafvens kustboer i allmänhet är
detta djur af största vigt både för sitt fett, sitt
kött och sin hud. En enda fet skäl kan gifva 40
till 60 skålp:d trän. Äfven sydligare länders
inbyggare bereda sig af skälskinnet mössor,
jagt-väskor, tobakspungar och goda, vattentäta
jagt-stöflor; det plägar dessutom äfven nyttjas till
koffert-öfverdrag, hästtäcken, muffar, handskar,
o. s. v.
Skälg, i Fornsvenskan detsamma som skef, sned.
Skällby, en’sätesgård af 3 mtl. krono-skatte i
Svedvi socken i Westmanland, har betydliga
åbygg-nader och en stor trädgård. Söder om gården är
en bög kulle, som tydligen varit en forntida
begrafningsplats.
Skällinge socken, elt af annexen till Ilvalinge
moderförsamling i Halland, 1 £ mil från Warberg,
består af 36 J- hemman, uppskattade till 76,572
R:dr, med en folkmängd af 842 personer och en
areal af 12,196 tunnl., hvaraf 1,230 äro sjöar och
kärr. Socknen har i allmänhet god jordmån och
skog. Der inom finnas flera insjöar, hvaribland
Måsern, Nätsjön och Skottsjon äro de största.
Him-ble-àn har sitt ursprung från den förstnämnda,
flyter genom socknen och bar ett icke obetydligt
fall. — Kyrkan är af sten, med elt rådmåladt
trädtorn och ligger vid Skallmgesjön, hvaraf bon
fått sitt namn. Hon var i medeltiden helgad åt
S:t Hans och tillbyggdes 1772. —I socknen stod,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
