Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spanmål»
Sparbankar»
629
slags röstning, som kallades Drabbtyg, hvars
sammansättning beskrifves af Adlersparre uti dess
afhandling om Svenska krigsmagten i äldre tider,
hvilken finnes tryckt i vitterhets-, historie- och
antiq vi let s-akademiens handlingar.
Spanmål bar i senare tider begynt alstras till en
betydligt större mängd än fordom i Sverige, så
alt nu mera landet de flesta år icke allenast kan
af egna tillgångar fylla alla sina behof, utan äfven
utskeppa ansenliga qvantiteter. Anda till år 1820
ägde ingen utskeppning af spanmål rum, men
deremot infördes årligen en betydlig mängd sådan
frän fremmande länder. Deo minsta
spanmàlsin-förseln var 1808, 58,000 tunnor och 1805, 94,000
tunnor. Ären 1783 och 1784 infördes hvartdera
året öfver en million tunnor spanmål och de
öfriga ären ända till 1791 öfver en half million.
Sistnämnda år infördes 386,000 tunnor. De
följande åren minskades införseln efter band ända till
och med 1795, dä 107,000 tunnor importerades,
steg sedan åter till 1798, då importen var 714,000
tunnor. Under början af detta århundrade
infördes de flesta år i medeltal omkring 300,000
tunnor. Ar 1813 infördes 901,000, och 1814, 560,000.
De största spanmålsimporter efter år 1820 hafva
varit 1826, med 201,000; 1827, med 336,000
och 1838, med 528,000 tunnor. Deremot hafva
flera år spanmålsexporten frän Sverige öfverstigit
importen, såsom år 1821 med 71,000, 1624 med
16,000, 1828 med 211,000, 1829 med 270,000
1830 ined 22,000, 1831 med 41,000, 1833 med
177,000, 1834 med 170,000, 1835 med 48,000,
1836 med 50,000, 1840 med 117,000, 1841 med
72,000, 1842 med 20,000, 1843 med 73,000, och
1844 med 270,000 tunnor.
Spannarp» socken, annex till Tvååkers
moderförsamling i Halland, i, mil från Warherg; består
af 23* hemman, uppskattade till 61,707 R:dr,
ined en folkmängd af 595 personer och en areal
af 4,744 tunnl., hvaraf endast 30 äro kärr eller
oländig mark. Jordmånen är ojemn och mager
samt uppfylld med berg. Deribland utmärker sig
den höga och långt ut i Kattegat synliga
bergsryggen NackheUnrne eller Nackhetlerberg. Kyrkan
är af sten med tegeltak; dess predikstol och
altartafla bestå af gammalt bildbuggeriarbcte. Några
bautastenar finnas inom socknen. Allmogens
klädedrägt består för karlarne dels i mörkblå kappor
ined länga kragar, dels i fotsida mörkblå syrluter,
dels i matroskläder, korta, mörkblå tröjor,
långbyxor och tygsvästar. Qvinnorna bruka mest egna
tillverkningar, hvila bufvudkläden och hvita eller
kulörta balskläden. De förfardiga icke obetydliga
qvantiteter finare och gröfre linneväf, valmar,
hårtäcken och golfmatlor till försäljning. Adr.
War-berg.
Spannarp» säteri i Ausås socken i Chrislianstads
län, 4 mtl. säteri med underliggande 34 2-
insock-ne, 2 utsockne frälsehemman, jemte en mängd
torp, fruktbar åker och äng, ek- och älskog, 2
vattenqvarnar och en väderqvarn. Manbyggnaden
säges af Gillberg vara åren 1740 och 1741
uppbyggd af öfversten Isak Cedercrantz, och består af
ett tvåvåningars grundmuradl bus med 2 flyglar.
Den ligger in i skogen, meo påstås dock hafva en
angenäm belägenhet.
Spauska fiolen var ett straff-instrument, som
enligt en § i 1798 års krigsartiklar skulle
användas till att dermed näpsa trätosamma soldathustrur,
på det sätt, att de, nedsatta uti en sådan maschio,
åtskilliga gånger neddoppades i vatten.
Spanska piaster hafva gemenligen utgjort en
högst väsendtlig del af Svenska bankens
metalliska valuta, èf de 2,914,111 R:dr silfver,
hvarmed bankens metalliska kassa under ären 1842
och 1843 minskades, och som utgingo, dels lill
Finland, dels till Hamburg, utgjordes mera äo en
tredjedel af Spanska piaster, hvilka banken
lemnade lill särskildt fastställda pris, lämpade efter
noteringar i Hamburg, der de tillfälligtvis voro
särdeles begärliga och betaltes utöfver deras
metalliska värde, beräknadt äfven med hänsigt till
deras guldhaltigbet. År 1842 utlemnades under
Maj lill och med September månader 842,663
Spanska piaster, hvaraf 473,276 stycken, utförda
i Maj, betaltes med 122 skillingar banko, eller
det pris, som i 1835 års bankoreglemente hade
varit bestämdt. Priset ökades sedermera, i Juni
till 123 sk., i Juli till 123 sk. 9 r:st, i Augusti
til) 124 sk. 3 r:st och i September till 125 sk.
stycket. År 1843 uttogos 378,G2 I piaster, först
efter 125 och sedermera efter 126 och 127 sk.
stycket. Dessa piastrars sålunda företagna
försäljning ansågs hafva gifvit banken en vinst af nära
100,000 R:dr, uppkommen genom skillnaden
emellan deras beräknade värde och den för dem
erhållna betalningen. Efter beräkning af 27 R:dr
12 sk. per mark fint och 128 sk. kurs utgör en
Spansk piasters metallvärde 122 sk. 2£ r st B:ko
i Svenskt mynt.
Spauüka ryttare kallades, enligt Ihre, hos våra
gamle förfäder, härsporrar. Det säges i Heims
Kringla: "Han let sia berspora, ok kasta yfir a
Joans vollu", (Han lät slå bärsporrar och kasta
öfver till Jobans vall). Eljest voro bärsporrar
blysleiplur, ett slags klubbor, som nyttjades om
skeppsbord.
Spanska ryttare backen kallas ett ställe i
Fryksdalen i Wermland, söder oin sjön Kymmen, der
orteas invånare, under den s. k. Uannihalsfejden,
1614, uppkastade en skans för alt försvara sig
mot Danskarne, som plundrat pä flera ställen i
orten och särdeles i Kjöla socken.
Spaniik liufva kallades en art lättare stormhatt,
som fotfolket brukade i krig under 1500-talet.
Den var af stål, kallades öfven Päcknelika och
vägde blott 3 marker, hvaremot rytteriets stormhatt
vägde ända till 6 marker.
Spaut kallas de timmer, soin utgöra fartygets
skelett. De bestå af en bottenstock, 2 zittror, 2,
4 till 6 upplängor efter fartygets storlek och 2
topptimmer.
Sparbankar. Den första Svenska sparbank
inrättades i Götheborg år 1820, den andra i
Stockholm 1821, och sedan dess hafva sådana spridt
sig, fastän ganska långsamt, till flera delar af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
