Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
778 Städja» Ställ ti.
Stadernas namn. Grundlagd är. [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} <844. Hus och Tomter. [-Uppskatt-ningsvilrdo-] {+Uppskatt- ningsvilrdo+} år 1812. Stats- och Stadsbidrag i Bankomynt.
[-Bevillning.-]
{+Bevill- ning.+} Stadens
styrelse. Klereciet. Fatligför- sörjning. ( Sumoia jemte andra onera.
| Gefleborgs. Gefle....... 960 8,200 1,047 1,784,135 19,120 12,346 3,200 1 1,750 79,663
.Söderhamn . . . 1620 1,610 218 331,783 2,909 1,400 1,447 650 &.-2Ö5
(Hudiksvall . . . 1582 1,980 328 359,605 3,214 1,403 1,113 610 8,387
Hernösands. |Hernösand . . . 1584 2,300 252 280,534 4,218 1,200 1,570 1,2 VO 10,872
[Sundsvall .... 1624 2,090 338 351,372 3,869 1,670 900 970 10,257
Jemll. Östersund . . . 1786 480 69 27,220 848 163 188 71 1,656
Umeå. Umeå ...... 1605 1,280 154 206,820 477 867 550 900 5,519
Piteå. | (Piteå....... 1621 1,192 155 136,619 2,807 922 355 252 5,5591
(Luleå ...... 1621 1,160 226 151,035 1,888 1,110 567 100
S:tna för Städerna – 310,238 ’,27,974! 74,169,962 801,791 292,877 j 154,631 230,423 2,287,8361
Städja kallas en afgift, som en antagen åbo
erlägger till jordäganden, såsom bekräftelse på
erhållen åborätt. Nu mera gifves icke städja för
kronohemmao, så länge åborätten förblifver inom
slägten. Ty städjerätten på kronobemman är
ärftlig, men kan med vederbörligt tillstånd
transporteras på annor man. Städja, såsom afgift
betraktad, kallas äfven städsmålspenningar.
Städjan, en bergstopp i Särna socken i Dalarna,
en af de högsta och märkligaste i Sverige.
Hisinger säger derom i sina "Anteckningar":
"Redan vid Särna-sjöo mötes ögat af de i N V.
uppstigande höga skogsberg, som utgöra första
af-satsen för fjällen, bland hvilka det namnkunniga
Städian på 2! mils afstånd upphäfver sin p)
ramid-lika spets vida öfver skogsgränsen orb är elt af
de yttersta utskotten af fjällen, 2,155 fot öfver
Särna-sjön och 3,568 fot öfver hafsytan. Sjelfva
fjället, som uppstiger från en hög plattform,
redan beröfvad skogväxten, är likväl efler sin längd
ryggformigt eller eo egentlig bergås, hvars
tvärsida , sedd från Särna, presenterar en bög
pyramid med smal, afhuggen spets, ej olik ett
bam-marstäd, som gifvit anledning till dess benämning.
På ömse sidor omgifves det af trånga, men djupa
dalar, som mycket bidraga att upphöja dess
skö-na form " Han tillägger vidare: "Pä delta herg
slutas vanligen turen för de resande, som
nyfikenheten någon gång lockat öfver F.l[tialt porfvrberg.
Den med vagn brukbara vägen slutar vid Eifdals
kyrka; till Asbyn, en och en half mil, kan kärra
nyttjas, men sedan endast ridhäst till Sfirna
k\r-ka, 6 mil." Det bör likväl anmärkas, alt detta
skrefs är 1819.
Städsel kallas det aftal, hvarigenom en hnsbood*
antager ett tjenstebjon. Laglig städsel förutsätter
orlofssedel; städjer någon utan sådan, är han
förfallen till böter, busbonden pliktar 6 R dr 32 sk.
I5:ko, samt tjenstebjon, jemte slådjepenningen, 3
R:dr 16 sk., och städseln är ogild. Tager
tjenstebjon städsel af två, tjene hos den, som först
lagligen stadde; men städsel, i laga ordning
gifven, är å ömse sidor bindande: den städjepenning,
som dervid gifves, beror på öfverenskommelse.
Ställd säteri med njtfrnft i Åby socken i
Öster-göthland, beslår af 2 bela hemman, med
underlydande 34 t mtl. frälse, ett skatte-frälsehemman
och 2 halfva rusthåll med tillhörande augment,
utom 3 väderqvarnar, en skattlagd vattenqvarn
med 2 par stenar och sigt, 2 enbladiga sägar,
tjärubränneri och kalkugn, saml ett stort och väl
anlagdt tegelbruk med tvenne ugnar. Det har en
vacker belägenhet, betydlig åhyggnad och slor
trädgård. Ilar tillhört (lera äldre adliga familjer,
deribland Gureslägten. Carl IX hade här 159»
sitt fältläger. Det uppbrändes 1677 af Danskr
amiralen Juel. I medlet af 1700-talet ägdes dtt
af en grefve Lewenhaupt. Hit fördes då en
fremmande högtfnrnäm gäst, en inarkgrefvinna af
Baireuth, Dorothea, som fallit i sin gemåls onäd för
en nägol skandalös kärlekshandel, hvarföre han i
16 år hållit henne fången, till 1734, då hon
nt-giifs för död och af landshöfdingen von Brehmer i
hemlighet fördes till Sverige till en gård, som
äg-des aT hans syster. Ilar hodde hon en lång tid i
ganska knappa villkor, till dess markgrefven
ändtligen befallde, all hon skulle begifva sig till Stäflö,
der hon vistades till sin död, under namn af öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
