Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlbom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
200
Wahlbom.
Wahlfelt.
cietas Naturae Curiosorum i Moskwa och
Veten-skabs-Sellskabet i Trondhiem, af
Vetenskaps-Socie-telen i Upsala, liotaniska Sällskapet i Regensburg
och Linnean Society samt Geographical Society i
London m. (I. De krvplogamiska växterna
l.eci-dia Wahlenbergii och Gyalecla Wahlenbergiana hafva
efter bonom blifvit uppkallade. Bland de liera af
honom utgifna arbeten må nämnas: Inledning till
Caiicngrapbien; Geografisk och Ekonomisk beskrifning
om Heim lappmark; Berättelse om mätningar uch
observationer öfver Lappska fjällens höjd och
temperatur; Flora Lapponica; De vegetalione et ch
mate Heivetiæ Seplentrionatis; Flora Carpatorum; Flora
Upsatiensis; Flora Svecica; Svensk Botanik (från och
med N:o 595) m. t), akademiska disputationer och
mindre afhandlingar till stort antal af mycken
lärdom.
Wahlbom, Carl .tilnir, född i, Kalmar den 4
Maj 1 766, blef magister i Upsala 1788,
gymna-sii-adjunkl i Kalmar 1790, företog åren 1790—
1792 en vetenskaplig resa till Holland och
England. Blef eloqu. et poës. lektor i Kalmar 1795,
hvilken beställning ban till den studerande
ungdomens stora gagn förestod till 1822, då han blef
kyrkoherde i Ljungby och Hassmo församlingar af
Kalmar stift, sedermera tbeol. doktor, professor,
L. af N. O., riksdagsman för Lunds stift 1823, död
i Ljungby d. 6 Okt. 1828. Ilar utgifvit:
Anteckningar öfver Virgilii skaldeqvädew, Compendium i
Bhetoriken; disputationer, tal m. m. Hans son,
Wahlbom, Jlohan Wilhelm Carl, professor
af de Fria Konsternas Akademi, är född i
Kalmar d. 16 Okt. 1810, en af Sveriges
utmärktaste historiemålare. Har bildat sig genom fleråriga
resor i Frankrike, England och Italien. Har
utgifvit: Fosterländska Bilder i520—i632, 6
häften, m. m.
Wahlbom, Johan Gustaf, son af en
egen-domsegare i Nerike, vid namn Johan Wahlbom,
hvilken egde stora medicinska kunskaper, och
äfven någon tid praktiserade såsom läkare, föddes
d. 7 Januari 1724, och blef 1744, sedan ban
genomgått Kalmare skola och gymnasium, student i
Upsala. Redan ifrån tidigaste ungdomen var bans
båg förnämligast vänd åt läkarevetenskapen och
naturalhistorien, hvarföre dessa vetenskaper äfven
vid akademien blefvo bans hufvudsyfte. Genom
flit, sedighet och lyckliga nalursgåfvor vann ban
innan kort sina lärares, Linnés och Rosensteins
utmärkta ynnest, och då haos ovanliga framsteg
samt djupa insigter icke länge kunde blifva
obemärkta i hans födelseort, hvilken då för tiden
saknade ordentlig läkare, föranläts häraf biskop
Beronius alt, i förening ined flera af ortens
inbyggare och efter öfverläggning med medicinska
fakulteten i Upsala, utse och kalla honom till
provincialläkare i Kalmare län. Emellertid
fullföljde ban sin började bana, och blef, i anseende
till utmärkt väl aflagda kunskapsprof, ej allenast
af medicinska fakulteten 1748 uppförd på förslag
till medicine adjunkturen i Upsala, utan äfven af
konsistorium academicum i Lund 1751 föreslagen
till professor i naturalhistorien, samma är då
han, såsom primus vid promotionen, blef medicine
doktor i Upsala. I afsigt att ännu vidare öka
sina kunskaper, var ban någon tid praktiserande
läkare i Stockholm, der ban äfven boll offentliga
föreläsningar i naturalhistorien, samt företog 1752
en resa lill Berlin, hvarest han icke allenast
gjorde stora framsteg i barnförlossningskonsten och
anatomien, ulan äfven på ett fördelaktigt salt
utmärkte sig såsom en af den store Linnés bäste
lärjungar. Återkommen 1753 till Stockholm,
afsade han sig den honom erbjudna anatomie
professorssysslan derstädes, för att emottaga
provin-cial-läkaret jens|en i Kalmare län. Hans första
bemödande blef nu alt inom sitt anförtrodda
distrikt sprida upplysning och belaga allmänheten
sitt blinda förtroende för vidskepelser vid
sjukdomars botande. Han utgaf derföre flera smärre
tryckta underrättelser, hvilka genom
landshöfdinge-embetet utdelades och af presterskapet
kungjordes; införde koppympningen, visade konstens
företräde vid svåra barnförlossningar, och gjorde som
oftast svåra operationer. I början böll ban äfven
olTenlliga föreläsningar i naturalhistorien för
gymnasieungdomen, äfvensom han underrättade
landt-husbållare om jordarternas egenskaper, samt hvilka
växter voro nyttigast och mest fördelaktiga att
odla. Sjelf anlade ban en mullbärsplantage. Pä
sådant sätt utmärkande sig, icke allenast såsom
en af de skickligaste läkare, utan äfven såsom en
ganska driftig patriot, hedrades ban 1755 med
assessors fullmakt, kallades 1757 till ledamot ar
^Vetenskaps-Akademien, uppfördes 1,767 på förslag
till anatomiæ och medicinae professor i Upsala,
samt anställdes 1789 att biträda såsom förste
fält-medicus under den i Carlskrona dä härjande
svåra farsoten. Ändtligen, sedan ban uppnått 70
års ålder, samt med ovanlig skicklighet föres|àtt
sitt läkareembete uti 40 är, erhöll han 1794
Da-digt afsked såsom kongl, förste lifmedikus, samma
år, som ban vid doktorspromotionen i Upsala
hedrades med ett förnyadt doklorsdiplom. Han aQed
d. 25 Januari 1807, till följd af en fiirblödoing
från en ovarsamt afskuren vårta vid bögra örat.
Med grundlig lärdom och vidsträckta kunskaper,
förenade ban elt lätt och muntert lynne, imckeo
qvickhet och skarpsinnighet samt ett välgörande
hjerta. Såsom en förträfflig botanist och
naturforskare, förvarades bans minne både af Linné
och Thunberg uti benämningarna på insekten
Tor-trix Wahlbomii och blomman Wahlbomia Indica.
Hans äldste son adlades under namn af
Björnstjerna.
Wahlfelt, Johan, till Ribbingsberg, före sitt
adlande kallad Wahlberg, började sin bana
1709 såsom simpel ryttare vid Weslgölha
kavalleriregemente och blef året derpå korporal. För
sin vid liera tillfällen visade tapperbet befordrades
ban sedan 1712 till qvarlermästare och kornett.
Efter att hafva med beröm deltagit i slaget vid
Gadebusch sistnämnde är, togs ban 1713 till
fånga vid Tönningen, men återkom redan året derpå
till Sverige. Utnämndes 1716 till löjtnant och
1718 till regementsqvartermästare, i hvilken egen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
