Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlbom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wåhlin.
Wnha<iigor>
201
skåp ban gjorde Carl XII:s sista fälttag till
Norrige. Hans närmare öden under det derpå följande
fredslugnet äro ej kända; men 1741 befordrades
ban till ryttmästare, hvarefter ban gjorde detta
och följande årets fälttåg i Finland, lian log
afsked 1747 och blef 1748, vid Svärds-Ordens
instiftande, utnämnd lill riddare af denna orden.
Adlades 1751. Han var född i Westergötland d.
25 Juni 1691 och son af en gammal välförtjent
löjtnant, Lars Tborslensson Wahlberg, hvilken
med heder uti trettio år gjort krigstjenst.
Wåhlin» Olnr Fredrik, kyrkoherde i Möklinta
af Westerås stift, är född 1805, blef student i
Upsala 1826, prestvigdes 1828 och blef samma år
slotts- och hospitalspredikant i Westerås, samt 1842
kyrkoherde i .Möklinta. Har utgifvit: Sånger i
Dalarne, l:a bäftet, Westerås 1832, jemte poemer i
|lelle och Uera tidskrifter med namnteckningen:
Whn.
Ilahlström, Julian ßmlar, född i Nora d.
15 Dec. 1814, fadren tbeol. doktor och
kontraktsprost, blef student i Upsala 1831, magister 1839,
anlade (j^mte Aug. Th. Låstbom) boktryckeri i
Upsala samma är. Ingick 1840 såsom e. o. bibi.
amanuens vid Upsala akademi, och utnämndes 1845
till Lidmsk amanuens derstädes. Ilar under flera
år varit medarbetare i Svenska Biet och
författat mänga biografier i Biografiskt Lexikon (sig:
—a—ö—), samt Kort öfversigt af Svenska
riksdagarnes historia m. m.
Walilasen, ett jernbruk i Carlskoga socken af
Örebro län, har 3 härdar och 1.333 skepp:d 6
lisp:d privil. årligt smide af dels eget, dels köpt
tackjern, hvarföre hammarskatt utgår med 13
skepp:d 6 lisp:d 13 marker. Bruket skeppar på
Götheborg och Stockholm. Äges af enkefruarna
J. v. Ilofsten och L. Stjernstedt.
WalirendorlT. Denna ätt är ganska gammal,
och bärslammar från Westfalen, der den redan
under medeltiden varit namnkunnig, samt ägt det
ansenliga godset Milse i grefskapet Ravensberg
och godset Sutbbausen i stiftet Osnabruck, hvilka
såsom fideikommiss alltid tillföllo äldste sonen.
Flere utaf ättens medlemmar hafva i äldre tider
utmärkt sig både uti krig och vid andra vigtiga
tillfällen; men dem man med säkerhet först
känner, äro bröderne Ludolpli Jnit von
Wa-rendorlT (så skrefs namnet i äldsta tider),
arf-herre till Milse, och llerend von
Haren-dor|r, hvilka lefde omkring år 1550 och bekände
sig till katbolska religionen. Den sistnämnde,
hvilken slutligen öfvergick till protestantiska
läran, ägde fyra söner, och från den yngste af
desse, Joachim von WarenilorlT, bärstammar
den Svenska adliga ättgrenen, såmedelst att bans
son, Johan HristolTer WahrentlorfT, som
var konsistorialråd och superintendent i Verden,
ägde sonen Uavid Otto WalirendorlT,
general-superintendent i Harburg, hvars son,
Gabriel WalirendorlT, hof- och
ekonomie-in-tendent vid hertigliga Mecklenburgska hofvet, blef
fader lill kommerserådet, brukspatronen och
grosshandlaren Joachim Uaniel WalirendorlT,
född 1726, död 1803, hvilken först inkom till
Sverige, samt genom en visträckt handel och
bruksbandlering förvärfvade sig en stor
förmögenhet och återförsatte ätten uti dess fordna
anseende. Han var ägare af Åkers styckebruk, af
Aspa, Skeppstads, Lännafors och Siljanfors
stång-t jernsverk, samt af flera större och mindre
säterier, äfvensom betydlig delägare nli Garpenbergs
kopparverk och Bjurfors messingtbruk. Hans
trenne söner, .tnders, Cnrl och ràusfaf, blefvo
1805 natnraliserade såsom Svenske adelsmän.
WalirendorlT, Anders, von, född den 15
September 1759, reste i sin ungdom utrikes, och
studerade tvenne är vid akademien i Edinburg.
Besökte derefter England, Frankrike och Tyskland,
samt vistades ett år vid akademien i Göttingen.
Efter hemkomsten till Sverige ingick ban icke uti
någon publik tjenst, utan idkade en vidsträckt
bruksrörelse och landthushållning. Sedan styrkt
blifvit, att ban härstammade från den gamla
adliga ätten von Warendorff i Westfalen, erhöll ban,
jemte sina bröder, år 1805 af Romerske kejsaren
Frans II bekräftelse pä ättens gamla riksadelskap,
samt upphöjdes tillika uti Riksfriberreslånd och
värdighet. Brödren,
WalirendorlT, Carl von, född den 27 Mars
1762, gjorde äfven i ungdomen vidsträckta
utrikes resor, saml studerade derunder vid
akademierna i Edinburg och Göttingen. Sedermera egnade
ban sig åt de fredliga yrkena, såsom ägare af
ansenliga bruk och landlegendomar, samt gagnade
det allmänna genom en vidsträckt bruksrörelse och
landthushållning. Tredje brodern,
WalirendorlT, Gustaf von, född den 3 Mars
1774, egnade sig i början åt krigsyrket och
blef, efter idkade studier vid Upsala akademi,
1793 anställd såsom officerskadett vid Svea
artilleriregemente, der ban samma år beordrades till
underlöjtnant. Utnämndes 1797 till kapten vid
gardet, och erhöll 1802, på begäran, nådigt
afsked såsom major.
Wahrman, Sv. Niclas, bar utgifvet 2:ne på
sin tid mycket begagnade Lexica, det ena Franskt
och Svenskt Handlexikon, det andra Svenskt, Tyskt,
Franskt och Engelskt. 1787 vann W. andra
priset i Sv. Akad. för: Ode öfver årån. — W. var
en flerårig, flitig öfversättare af Walter Scotts
romaner åt bokhandlar Bruzelius i Upsala. Hade
en älsklig karakter; men på slutet af sin lefnad
fick ban smak lör starka drycker. Dog omkring
år 1830 i stort elände i Upsala.
Wakatngor. Under kalholska tiden var i
Sverige vanligt, att presten åtminstone en natt skulle
vaka öfver liket. Vanligen skedde det dock flere
nätter å rad, och som ban då icke satt ensam,
ntan bade flere med sig, hvilka vanligen på bästa
sätt plägade sig, så blefvo dessa tillställningar
slutligen kostsamma. Är 1644 förbjöds allt
vakande vid liken, som skedde med konfekt och
dryckenskap. Ären 1664 och 1668 stadgades
ytterligare, att endast anhöriga till den aflidne eller
ock närmaste slägtings tjenstebjon, eller någon
allvarsam man eller qvinna skulle vaka öfver lik,
Del. IV. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
