6 (Skånska Nationen före afdelningarnes tid (1682-1832))

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stadgades på allvar att alla studenter skulle vara inskrifna
i nation, »Professorernes och Stadens Invånares Söner
härifrån icke undantagne». En klass af studenter var likväl
ej inbegripen i dessa bestämmelser. Det var »nobiles».
För mången fattig ädling, liksom för lundenses, kändes
denna befrielse rätt behaglig, ty derigenom undgingos äfven
nationsafgifterna. »Studerande adelsmän» qvarstodo som
en egen korporation[1], ända tills universitetsstatuten af år
1852 påbjödo att hvarje studerande skulle söka inträde i
nationsförening eller landskap. Den förste adelsman i vår
nation var Fredrik Johan von Hermanson, som inskrefs
6/2 1790. Redan 27/2 samma år föreslog inspektor att
ynglingen borde kallas till senior illustris, hvilket nationen biföll
»med så mycket större nöje, som den redan anset det för
en lycka at få hysa en sådan ledamot inom sit samfund».

Hedersledamöter hade länge funnits i de andra
landskapen; först genom 1833 års stadgar fick vår nation rätt
att, på förslag af inspektor, dertill kalla aktade män, ehuru
man dröjde ända till år 1852 att begagna sig af tillåtelsen[2].
Äfven under nationens äldre dagar kunde man emellertid
säga att sådana funnos, om man dit vill räkna Papkes och
Harmens’ söner, hvilka vid inskrifningen i matrikeln

[1] Nobiles hade äfven andra fördelar, som t. ex. en särskild plats
i kyrkan, den s. k. »adelsbänken».
[2] De fingo icke på en gång öfverstiga 12 och skulle införas i
nationstabellerna efter studentåldern. Hedersledamöter hafva varit följande:

1852 20/10: C. A. Agardh (f. d. inspektor), J. H. Thomander
(f. d. inspektor), frih. A. Gyllenkrook och kammarherre A. Gyllenstjerna
(»hvilka tvenne dels genom synnerlig frikostighet mot universitetets
samlingar, dels såsom mecenater i allmänhet och sjelfve
vetenskapsidkare tillvunnit sig äfven den studerande ungdomens vördnad och
erkänsla»), A. Kahl (f. d. kurator, biktfader), F. E. Borg, B. A. Cronholm
(f. d. kuratorer).

1852 28/10: S. Nilsson (f. d. inspektor), H. Reuterdahl (f. d.
bibliotekarie), P. Genberg (f. d. kurator).

1859 12/11: N. H. Lovén (f. d. inspektor)

1861 16/3: G. Broomé (f. d. kurator).

1863 29/10: D. A Möller (f. d. kurator).

1866 17/3: V. Flensburg (univ:s prokansler), H. M. Melin.

1868 23/5: C. Naumann (f. d. proinsp., S. Åberg (f. d. prokurator).

1871 23/9: C. Cavallin (f. d. kurator).

1872 14/2: C. Schmidt (f. d. prokurator).

1875 26/11: N. Dunér (f. d. kurator).

1880 14/5: Es. Tegnér (f. d. kurator).

1881 9/5: E. H. Rodhe (f. d. kurator).

1884 13/2: bokförläggare J. D. Gleerup (donator, liksom före
honom hans fader).

1889 6/5: G. Ljunggren (f. d. inspektor).

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 20:13:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/skn16-1832/0020.html

		Skånska Nationen före afdelningarnes tid (1682-1832) / 6 (1897) Author: Carl Sjöström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|