Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekla satt hela tiden i samma ställning med
klädningen samlad omkring sig och hufvudet en
smula sänkt. Per mindes, hur han sett henne stiga
i båten, och hela tiden tyckte han sig se, hur vacker
hon då var. Utan att han visste om det nästan,
började han att tala. Och när han så gjorde,
berättade han om sitt, hur han fått gården, och hur
mycket nytt han gjort, att han nu tänkte börja
segla på sjön, och allt hvad han hoppades. När
de lagt iland, gjorde Per fast båten och följde
Tekla. På åkern där de gingo fram, doftade
hvit-klöfvern, och från hagen, där juninattens ljusa dager
höll fåglarna vakna, hördes då och då ett sakta
kvitter.
Tyst och sofvande låg Svalbols by framför dem.
Skymningen tätnade öfver dalsänkans botten, där
byggningarna lågo mörkast, medan de högst
belägna husen urskildes tydligt, nästan som midt på
dagen. Där stannade båda, och deras ögon logo
mot hvarandra. Tekla sade godnatt och gick ensam
hemåt, för att ingen skulle behöfva se, att hon
haft sällskap så sent. Per stod kvar vid grinden
och såg flickans vackra, en smula tunga gestalt
glida fram öfver vägen och försvinna bakom häcken
vid föräldrarnas gård.
Sedan träffades Per och Tekla ofta, och länge
dröjde det ej, innan moster fick veta, hvar Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
