Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
ett antal glosor och att konjugera verben, då glömmer
man ej så lätt. •— Du skall få se så förtjusande det är
hos fru Wehner. Du har ju sett villan med tornet, där
bor hon. En av pingstdagarna skola vi hälsa på henne.
Men kom nu, min vän! I dag måste vi hjälpa mamma.
Tag på dig köksförklädet, som ett tecken på din
värdighet!»
Annemarie hade ställt hackan och krattan på sin plats.
Nu gingo hon och Suse upp i övre våningen och försvunno
var och en i sitt lilla rum. Det var med blandade känslor
Suse tog upp det översta av de blå köksförklädena, som
hennes lilla mamma hade skickat med henne. Hon tog
på sig förklädet och drog det rätt. Såg sig se’n i spegeln
och tänkte: »Så skulle Lisi se mig!»
Då kom Annemarie. »Du lilla fåfänga varelse!»
utropade hon skrattande. Utan att kasta en blick i spegeln
band hon på sig sitt stora, ljusblå förkläde, tog sin kusin
under armen och så gingo de ned för trappan. Suse hade
endast sällan varit i köket.
»Mamma, hjälptruppen kommer!» ropade Annemarie då
de inträdde i det stora köket, som var beläget i
källarvåningen. Modern nickade glatt, räckte Suse en skål
russin att rensa och gav Annemarie mandel att skala.
»I prästgården kommer att bakas kakor för halva byn»,
sade Annemarie och klappade Suse på skuldran.
»Tag bort alla små stjälkar, Suse lilla», sade fastern
vänligt. Hon var förtjust över att finna Suse så villig.
Genom de öppna fönstren strömmade frisk luft in i
köket. Jungfrun kokade potatis till kvällen; den rätten
saknades aldrig i något hus, alltså ej heller i prästgården.
Annemarie hällde kokhett vatten över mandlarna och
hjälpte sedan modern, som höll på att taga fram
ingredienserna till de »våta» kakorna. Suse plockade ivrigt bort
stjälkarna.
»I Leipzig ha ni det helt säkert bekvämare, mitt barn»,
sade faster, »där behöva ni icke besvära er med att baka.
Men det är ett nöje för oss. Och du skall se huru gott
kakorna smaka denna gång, bara för att du själv hjälpt
till med baket.»
Det gick raskt för Suse med arbetet. Fingrarna blevo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
