Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
tallriken in i köket. Där puttrade och doftade potatisen
härligt till kvällsvarden.
Käthe vilade sig ett tag på köksbänken och tog köket
i skärskådande. Det var ett riktigt äkta prästgårdskök,
alldeles i jämnhöjd med marken. En förtjusande snövit
liten katt kom insmygande och gick till det hörn, där den
hade sin mjölk.
Käthe tänkte på Suse, med vilken hon dock ville vara
tillsammans varje minut. Hon rusade upp. Där ute
stötte hon ihop med farbrodern, som kom från
gästgivargården. Där möttes byns herrar varje afton och utbytte
dagsnyheter. Nu kommo Suse och Annemarie. Arbetet
i trädgården var slut.
Annemarie skickade upp systrarna till deras rum, för
att de skulle få prata ut ordentligt med varandra. Nu
sutto de däruppe. Käthes koffert hade kommit, och de
packade nu skyndsamt upp den. Suse erfor en så stark
hemkänsla, när någon henne bekant sak dök upp.
»Hör du, det skall stå illa till med Thütnens, säger
mamma», berättade Käthe, medan hon ordnade sitt linne
i den lilla byrån. Suse vände sig förskräckt om.
»Det vore förfärligt. Men det kan inte vara möjligt.
Lisi är fortfarande kvar i Schweiz och tycks vara så
belåten. »
»Ja, men det är sant. Pappa har själv hört det.»
De två flickorna sutto på soffan och pratade. Men Suse
var förstämd. Den stackars Lisi, som inte anade
någonting! Käthe måste naturligtvis berätta en hel del från
skolan. Suse skulle veta allt. En lärare, som alla
svärmade för, hade förlovat sig. Suse var förvånad. Och den
allra sista nyheten var, att Ella Flint också hade förlovat
sig. Tänk! Suse kom mycket väl ihåg den unga flickan;
hon var dotter till enkla människor och för tarvlig för de
högfärdiga kamraterna. Hur annorlunda tänkte inte Suse
nu! Så sympatisk Ella nu var henne. Man skall aldrig
tro sig förmer än andra. En så ung fästmö! Men Suse
kom åter tillbaks till Thümens. Den stackars Lisi!
Käthe berättade också om Werners, hennes skyddslingar!
»Men Suse, vad är det?» Hon for upp och tittade ut
genom fönstret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
