Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tal Kampucheamöte 15.4. 1978, Stockholm
För tre år sedan - den 17 april 1975 - befriades Phnom Penh. Det
hade varit ett av historiens hårdaste och bittraste befrielsekrig.
Mot det fattiga Kampucheas folk hade Förenta Staternas
krigsmaskin vräkt sin luftflotta. Den då mäktigaste supermakten sökte
med världens då mest avancerade teknik bomba Kampuchea till
underkastelse. Den då näst mäktigaste supermakten sökte
begagna Kampuchea och dess folk som brickor i sitt diplomatiska spel.
Kampucheas fattigbönder skulle bli bondeoffer i spelet om
världsherravälde och under det den ena supermakten sökte
bomba och mörda folket till underkastelse sökte den andra
supermakten med intriger och diplomatiska dolkstötar i det kämpande
Kampucheas rygg vinna egna fördelar av Kampucheas nationella
olycka.
Det demokratiska Kampuchea är en revolutionär arbetar- och
bondemakt. Den nationella befrielsen av Kampuchea var också en
social befrielse. Nu fortsätter den socialistiska revolutionen och
det socialistiska uppbygget i Kampuchea. Kampucheas folk
skapar med hårt och tungt arbete en bättre framtid ur den nöd och
den förödelse som feodalismen, kolonialismen och
imperialisternas krig lämnat efter sig. I detta uppbygge når Kampucheas folk
stora framgångar. Svälten har övervunnits. Kampuchea har sedan
förra året åter kunnat bli en risexportör.
Men det finns anledning att se tillbaka. Kampucheas
erfarenheter har mycket att säga för Tredje världen. Dock inte bara för
Tredje världen. Även vi i ett litet land i den nordeuropeiska
utmarken mitt i skärningslinjen mellan de två rivaliserande
supermakterna har en hel del att lära av Kampucheas erfarenheter.
År 1960 hade Kampucheas Kommunistiska Parti bildats. Det
hade tidigare funnits olika progressiva, revolutionära och folkliga
personligheter, grupper och organisationer. Men det var i
månadsskiftet september-oktober år 1960 som Kampucheas
Kommunistiska Parti höll sin första kongress i Phnom Penh; tog beslut
om partiets stadgar; lade fast partiets politiska linje; valde partiets
första centralkommitté. Partiet bildades under illegalitet och
arbetade under svåra förhållanden. Men det bildades i Kampuchea
och dess kader och ledning arbetade i Kampuchea. Kampuchea
har inte importerat sin revolution. Dess folk har själv format sin
kamp och den kärna som under de långa åren lett denna kamp
och dragit upp riktlinjerna för politiken.
Jag understryker detta då det av mer eller mindre öppet fientli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
