- Project Runeberg -  Slavisk kultur och litteratur under nittonde århundradet /
14

(1920) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SLAVERNA.

bondkvinnan blev föregångare för seklets främste proletärskald i
Ryssland, Nekrasov.

* * *

Påskin hade räddat den ryska poesien från den nikolaiska censuren
genom att göra den tendensfri, och därigenom bevarade han ock sin egen
skaldiska frihet. Hans horatianska förakt för profanum vulgus förledde
honom till skarpa utfall mot den »praktiska» nyttigheten, och denna
rart-pour-1’art-teori var för det officiella Ryssland icke ovälkommen.

I denna riktning fortgingo några
skalder, som stodo främmande för de
sociala problemen och fördjupade
sig i sin egen känslovärld — till
båtnad för Utteraturen, men utan
inflytande på den ryska utvecklingen.

Afanasij Afanasjeviö Sensin-Fet
(1820—92) är Rysslands främste
idealiserande naturdyrkare. Han
hade ej många strängar på sin lyra,
men de klinga med underbara
välljud. Hans »Aftoneldar» återgiva med
sällsynt melodisk konstnärlighet
årstidernas skiftningar i naturen, och
särskilt vårnatten har ej funnit en
mer hänryckt lovprisare. Han skilde
ej mellan fenomenens värld och den
inre verkligheten, ty den förra är
för honom blott en övergående dröm.
Människorna leta sig som blinda
fram och följa sina känslors drifter, men vägledningen är för Fet den
gudomliga ingivelsen, ekstasen.

Tjucev (1803—73) kan betraktas som Rysslands djupsinnigaste
tankelyriker, med fin bildning förenande en panteistisk världsåskådning,
som i det kaotiska mörkret såg urkällan. För Tjucev var tänkandet
lika med att leva. Han förandligade naturen, i vilken människan
uppgår genom en inre frändskap. Det individuella livet är ett fantom, varur
döden befriar. »Allt är i mig, jag är i allt. Världen är ej avslutad och
blir kanske aldrig färdig; i jordens inre försiggår ett vulkaniskt arbete.»
Dessutom har Tjuéev sin stora kulturella betydelse som den
poetiske tolkaren av slavofilernas svärmerier om Rysslands
världshistoriska mission genom besittningstagandet av Konstantinopel.

14

•Sensin-Fet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:13:08 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/slavisk/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free