- Project Runeberg -  Slavisk kultur och litteratur under nittonde århundradet /
17

(1920) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RYSSLAND.

märkliga själsdokument »Valda brev till vännerna» (1846), vari han
till och med avslöjade sig som en försvarare av livegenskapen med dess
»patriarkaliska» samhällsskick och av den ryska ortodoxiens ofelbarhet.

Men den fara, som hotade den ryska utvecklingen genom Gogols
reaktionärt verkande mystik, avvärjdes lyckligtvis genom en kritiker,
till vilken det moderna Ryssland står i stor tacksamhetsskuld: Vissarion
Grigorjeviö Bjelinskij (1810—48). Trots vissa ensidigheter och
påtagliga brister i sin bildning skall han alltid intaga ett hedersrum i den ryska
kulturhistorien genom att ha väckt den allmänna meningen och i
samhällets tjänst ställt litteraturen, som borde vara både realistisk och
demokratisk. Han framhöll kraftigt Puskins konstnärliga betydelse,
men påpekade ock vådorna av poesiens förnäma likgiltighet för de
sociala problemen. Bjelinskijs litterära årsöversikter i »Otecestvennyja
Zapiski» på 1840-talet kunna alltjämt läsas med stor behållning, och
han kan betraktas som faddern för en lysande rad av ryska
romanförfattare fram till Tolstoj. År 1846 var märkligt i Ryssland, ty då
debuterade under Bjelinskijs ledning Druzinin, Grigorovie, Turgenev,
Dostojevskij., Goncarov, Saltykov-Söedrin och W. Krestowski (fru
Chvoscinskaja). Bjelinskij kan ock betraktas som grundaren av den
kulturströmning, som kallas
zapad-nicestvo (västerländskhet) och som
i direkt anslutning till Västerlandet
och fullföljande av Peter den stores
verk såg Rysslands räddning från
barbarisk förstelning.

Vid Bjelinskijs sida står Peter
Jakovlevic Caadajev (1794—1856),
som i bokstavlig mening fick pröva
Gribojedovs »göre ot uma», ty han
blev officiellt förklarad för tokig,
sedan hans uppseendeväckande
»Filosofiska brev» hade publicerats
1836. Däri påvisade han Rysslands
andliga isolering, dess princip- och
rotlöshet, bristen på grundlighet,
metod, logik. Det var — ur katolsk
synpunkt — det första försöket att
ge en filosofisk analys av ryskt
själsliv och rysk historia.

Mot denna »västerländska» kulturströmning uppträdde en rörelse,
som fick namnet slavofilism. Ursprungligen hade de båda grupperna
stått i samma läger och hämtat sitt gemensamnia material ur den tyska

Caadajev.

2—192831. Jensen, SUuerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:13:08 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/slavisk/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free