- Project Runeberg -  Slavisk kultur och litteratur under nittonde århundradet /
40

(1920) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SLAVERNA.

jevskijs underjordiska knot och i Vlad. Solovjevs ropandes röst i
öknen.»

Det kyrkligt-religiösa inflytandet på det ryska folket har helt visst
varit starkare än i alla andra kulturländer. Den ryska statskyrkans
förstelning gynnades genom tsardömets världsliga politik, och genom
att tsar Peter upphävde patriarket och stiftade den heliga synoden
gjorde han sig till summus episcopus. Synoden blev delvis ett verktyg
i kejsarens hand, i det att dess chef, överprokuratorn, måste vara en
lekman, utnämnd av regeringen som en speciell kyrkominister, och
denne fick mer än en gång, t. ex. under Pobjedonostsevs ämbetstid, en
ödesdiger betydelse för Rysslands inre politik. Hittills har det världs-^
liga prästerskapets ställning varit mycket dålig, såväl intellektuellt
som socialt och ekonomiskt (det har funnits otaliga bypoper, som måst
nöja sig med en årlig statslön av 100 rubel och för övrigt varit
hänvisade till bykommunens godtyckliga anslag eller enskilda gåvor för
att bestrida utgifterna för den ofta talrika familjen i det obligatoriska
äktenskapet). På sista tiden hava visserligen inom statskyrkan själv
röster höjts för förbättring av prästerskapets kulturella och samhälle^
liga ställning, men denna rörelse har nu totalt avstannat genom
att de för all religion likgiltiga bolsjevikerna kommit till makten. En
annan fråga, som ock tränger till reformvänlig lösning, är
omorganiseringen av det ryska klosterväsendet (»det vita prästerskapet»), som
i gamla tider verkligen var en stor kulturfaktor i Ryssland, men
numera tycks ha spelat ut sin roll. Av Rysslands 20,000 munkar (utom
alla klostersvenner och tjänare) i 528 kloster kan endast ett
försvinnande litet antal sägas representera den andliga bildningen och främja
folkets sedliga höjande. Många av dessa kloster föra visserligen en
ganska blygsam och torftig tillvaro som ett slags tiggarordnar, men
inalles ha de ryska klostren en totalförmögenhet, som anslås till 7,000
mill. rubel, och i några moderkloster (lavror), t. ex. Kievs Grottekyrka,
Sergievska lavran nära Moskva och Alexander Nevskijs i Petrograd
äro ofantliga rikedomar samlade, som lyckligtvis undandragit sig
bolsjevikernas »sekularisering».

Men ett så mycket friare spelrum har det frireligiösa livet1 spelat
i Ryssland genom det vitt utbredda sektväsendet, vars rötter sträcka
sig långt tillbaka till medeltiden, men som fick sitt uppsving först
genom den sociala omvälvningen omedelbart före och under Peter den
store. Och just på grund av den låga kulturståndpunkten, okunnig-1
heten och den livliga beröringen med Asien har detta »kätteri» fått så
ofantligt stor utbredning. Även härutinnan visar Ryssland, att det
är de stora motsatsernas land, ty vid sidan äv mycken lastbarhet och
1 Jfr min uppsats Den ryska kyrkan och sekterna i -»Rysslands omdaning».

40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:13:08 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/slavisk/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free