Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSSLAND.
tider närmast tjänstgjort som ett ofantligt fängelse för ryska
brottslingar (under perioden 1807—1899 deporterades dit 864,000 personer),
men dessa deporterades antal är dock blott en liten del av den stora
fredliga invandring, som under de senaste årtiondena skett från det
egentliga Ryssland till bergverken, skogarna, de boskapsrika slätterna
och jordbruksfälten i södra Sibirien. Ännu står den andliga odlingen
lågt i detta land (i senare delen av 1800-talet funnos där endast 5,000
skolor, och universitetet i Tomsk är en skapelse från gårdagen). Men
sedan en ny tingens ordning inträtt i Ryssland, har Sibirien stora
framtidsmöjligheter, detta redan på grund av sin hittills glesa folkmängd.
Bolsjevismen har där haft mindre jordmån än i mellersta och västra
Ryssland, och vi få ej glömma, att otaligt många av de deporterade
(svenska krigsfångar, dekabristerna och oräkneliga politiska
frihetsmartyrer med Cernysevskij i spetsen) i Sibirien ha varit kulturpioniärer.
Och den stora sibiriska järnbanan, som blev fullt färdig först år 1903,
är en kulturell bindelänk mellan öster och väster. Den sibiriska
»pri-kazen» (kansliet) från 1600-talet utbyttes av Peter den store mot
guver-nementsförvaltning, och Speranskijs reformförsök av år 1819 måste
förr eller senare återupptagas i det av kosackbonden Jermak
»upptäckta» landet kring de stora floderna, som utgjuta sin smälta snö
i Ishavet.
»Ett är klart: — skriver A. Brückner1 — den roll, som den ryska
skönlitteraturen har haft i det nittonde århundradet, är utspelad och
skall icke upprepas. Nu lyda väckelsetoner till ett nytt rike bortom
den sköna litteraturen. Andra vapen ha vunnits härför, och därmed
är Ryssland självt hulpet, ty det är ej vitterhetens sak att göra sig till
pioniär för mänsklighetens framsteg. Men alltid skall man förbliva den
ryska litteraturen skyldig tacksamhet för vad den har frambragt under
de svåraste förhållanden, ty den har förkunnat en mänsklig humanitet
och varit ett väckande samvete, som ingen annan litteratur har haft
motstycke till.»
Om de med storryssarna starkt befryndade vitryssarna kunna vi
här fatta oss mycket kort, detta redan av det skäl, att de på grund av
sin kulturella efterblivenhet ännu knappast kunna räknas till den
europeiska kulturvärlden och icke ha riktat världslitteraturen med ett enda
större diktverk, oavsett en ganska riklig folkpoesi, som röjer en stark
vidskeplighet med rötter i.hedniska föreställningssätt.
Dessa vitryssar — så kallacfe förmodligen på grund av sina vita
dräkter, icke av det blonda utseendet — uppgå till ett antal av inemot
8 millioner, bosatta företrädesvis på de skogiga och sumpiga slätterna
i guvernementen Mohilev, Minsk och Vitebsk. Saknande klart
utsta-1 »Russlands Kultur und Vergangcnheit>, 1913.
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
