- Project Runeberg -  Slavisk kultur och litteratur under nittonde århundradet /
44

(1920) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SLAVERNA.

kade gränser och omgivna av, delvis insprängda i andra nationaliteter,
kunde dessa vitryssar, trots sitt säregna tungomål, icke utveckla sin
nationella ursprunglighet, utan mottogo starka intryck av sina
grannar, ukrainare, polacker och litauer, tills Ryssland gjorde sin
förtryckande övermakt gällande. I kyrkligt avseende tillhör flertalet den
ortodoxa läran, men en minoritet bekänner sig till katolicismen.

I etnografiskt och folkloristiskt avseende erbjuder Vitryssland ett
mycket tacksamt studiefält, men den inhemska konstdiktningen är
mycket outvecklad, och analfabeternas antal är förfärande stort. Detta
kommer sig i främsta rummet av. det storryska skoltvånget, som
energiskt har kvävt alla inflytanden från Litauen och Polen. Så t. ex. blev
en vitrysk översättning av Mickiewicz’ hjältedikt »Herr Tadeusz»
förbjuden av de storryska myndigheterna. Som vitryssarnas
kulturcentrum kan man betrakta seminariet i Nieswiez, där folkskollärare efter
bästa förmåga ha sökt främja modersmålet och skaffat sig ett
nationellt organ i tidskriften »Homan» (Rösten). Men med sina små medel
kunde de icke uträtta mycket, och på grund av den stränga censuren
måste de yttra sig mycket försiktigt, döljande sina verkliga namn
under fingerade.

Den nationalitetsrörelse, som i dessa dagar har gripit Europas
mindre folk och syftar till deras politiska frigörelse, tycks icke ha nått
vitryssarna. Och en lösslitn;ng från storryssarna är knappast
tänkbar. Men om det f. d. ryska kejsardömet efter den stora krisen skall
gå en lyckligare framtid till mötes, får man väl hoppas, att även detta
undanskymda slaviska folk skall komma i åtnjutande av den nya
samhällsordningens kulturella förmåner.

LiUeralurarivisningar: A. Leroy-Beaulieu, L’empire des tsars (1881—89). —
A. Brückner, Gesehichte der russischen Litteratur (1905), och Russlands geistige
Entwicklung (1908). — D. M. Wallace, Ryssland, Land och folk (1905). —
Ryssland skildradt av ryssar (1906). — Peter Krapotkin, Den ryska litteraturens
historia (1906). — M. Zdzichowski, Die Grundprobleme Russlands (1907). — A.
Jensen, Rysk kulturhistoria (1908). — Masaryk, Zur russischen Geschiclits- und
Reli-gions-philosophie (1913). — Rysslands omdaning (1917).

44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:13:08 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/slavisk/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free