Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SL A VERN A.
fängelset i Magdeburg. I nov. 1918 fick Pilsudski i uppdrag att bilda
den första polska regeringen, i vilken Daszyöski blev ministerpresident.
Vid sidan av detta radikala oavhängighetsparti märkas ett par
mer moderata grupper, som på kompromissens väg sökte en fredlig
uppgörelse med Ryssland. Dit hörde de s. k. realisterna, som sökte
ett kulturellt samförstånd med Ryssland och leddes av den
framstående litteraturhistorikern Wlodzimierz Spasowicz, advokat i Petersburg
(d. 1906), samt Erazmus Piltz, som på polska utgav veckötidskriften
»Kraj» i Petersburg. Det allpolska eller nationaldemokratiska partiet
har haft till ledare den tyskfientlige, antisemitiske Roman Dmowski,
som var själen i den polska dumaklubben och deltog i den ryssvänliga
neoslaviska kongressen i Prag 1908.
Världskriget förenklade något det invecklade polska partiväsendet,
och den sammanslutande rörelsen utgick från Österrike, vars
mosaik-artade nationalitetsförhållanden voro gynnsamma för den polska
separationen. Galizien, som blivit »konungarike» 1817, fick efter 1867
en vidsträckt autonomi, egen lantdag och polsk undervisnng i skolorna.
Lemberg blev en ny polsk kulturhärd av hög rang i den ruteniska
omgivningen, och Krakau ryckte upp sig ur sin försoffning. Där
verkade bland andra vetenskapsakademiens president professor
Stani-siaw Tarnowski (1837—1918), som 1886 började utgiva tidskriften
»Przeglad polski», organ för det konservativa s. k. Stanczyk-partiet.
Men de agrariska missförhållandena gjorde Galizien till en tacksam
jordmån för en socialdemokratisk agitation, som krävde »skog och
betesmarker», och den transatlantiska emigrationen har spelat en
sorglig ekonomisk roll i Galizien (»Vägen till Rio Janeiro är belagd med
polska bönders lik»). Omedelbart före världskrigets utbrott hölls i
Wien en partikonferens för åstadkommande av nationell samling, och
1916 konstituerades i Krakau det samfällda högsta nationalrådet
under presidium av prof. Jaworski. •
I Preussen ha polackerna haft det mycket svårt, ehuru böndernas
välstånd och upplysning där ha varit störst, tack vare den ordnade
förvaltningen och konkurrensen med de driftiga tyskarna. Fredrik
Wilhelm III lovade dem garantier redan 1815, men löftena infriades
icke. I början hade polackerna som vicekonung furst Anton Radziwitf,
men denna titel avskaffades 1831, och den förste presidenten, den
energiske Edward v. Flotwell, införde tyskan som ämbetsspråk och
gav uppslag till den tyska kolonisationen i östern. De lättnader, som
beviljades under Fredrik Wilhelm IV (1840—58), upphörde snart.
De lägre skolorna blevo dubbelspråkiga, de högre klasserna rent tyska.
I provinsen Posen funnos på 1860-talet blott två polska tidningar
(en officiell och en klerikal). Bismarck gjorde sig hatad av polackerna
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
