Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLAVERNA.
Ännu starkare är byronismen hos Seweryn Goszczynski (1803—76),
som efter deltagande i novemberresningen drevs i landsflykt och slutade
som mystiker. Hans enda diktverk har ock varit nog att bära hans
namn till eftervärlden: »Slottet i Kaniöw», en skräckfull episod från
bonderevolten 1768. Kosacken Nebaba, som kollrat bort Xenia, så
att hon blir alldeles tokig, förälskar sig i en annan kosackflicka Orlika.
Men slottsherrn (i verkligheten greve Mikolaj Potocki) tvingar henne
med hot till äktenskap. Nu uppviglar Nebaba kosackerna, som storma
slottet, där Orlika i bröllopsnatten har dödat sin make. Men polackerna
skynda till, Orlika krossas under spillrorna, och Nebaba spetsas på
påle. I sin rembrandtska belysning och äktbyronska stämning är denna
poetiska berättelse vida överlägsen Sevöenkos »Hajdamakerna». En
slump fogade så, att Sevcenko blev begraven just i detta Kaniv vid
Dnjepr.
I motsats till dessa båda Ukraina-skalder var Bohdan Zateski
(1802—86) en mystiskt grubblande reflexionslyriker. Men denna
reflexion tyngde på diktningen och gjorde den poetiska tanken oklar.
Med sin äktpolska natur kunde icke heller han skildra de ukrainska
kosackerna med objektiv verklighetstrohet, men enär han var född
i guvernementet Kiev, hade han ett finare förstående för Ukrainas
natur. Hans diktcykel »Steppernas ande» var ett misslyckat försök
till en filosofisk analys av världshistorien i poetisk dräkt, men känslan
är djup ocfi vissa detaljer goda, t. ex. framställningen av
folkvandringarna, och mellan raderna läser man polackens instinktiva hat till
österns »barbarer».
I hela denna riktning låg ett mystiskt inslag, som utmynnade i
messianism, tron på Polens politiska förlossning och kristliga
världsmission, lik judarnas. Polens passionshistoria vore en nödvändig
förutsättning för dess resurrectio. Denna bibliska tro hade djupa rötter
i det polska medvetandet. Redan på 1500-talet hade en polsk
svärmare givit sig ut för att vara en messias. Den store predikanten Skarga
under Sigismund Wasa fann en gudomlig mission hos polackerna som
hos israeliterna. Den patriotiska konfederationen i Bar 1768 jämförde
Polens öde med Frälsarens, och Brodzinski skrev: »Det polska folket
är den moraliska världens Kopernikus. Det har upptäckt lagen om
alla nationers dragning till mänsklighetens idé. Det är det polska folket
förunnat att bringa kronans och folkets rättigheter i jämvikt på en
vågskål, fästad vid himlen.»
Ett ödesdigert inflytande på denna mystiska diktning fick den
märklige och omstridde teosofen Towiahski (1798—1878) från Litauen.
Han kom 1840 till Paris och grundade där en församling, som trodde
på själavandringen och det tusenåriga riket. De onda andar, som be-
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
