Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLEN.
dock en kärna av sanning, ty Stowacki led av sjuklig fåfänga och
själv-överskattning och tjusades av sina egna versers fägring. Han led av
åtrån att vilja mäta sig med eller överflvgla Mickiewicz, som han i
sitt ämnesval stundom påtagligt imiterade. Hämndtanken i
»Wallen-rod» upptog Siowacki i dramat »Kordyan», en underlig, hemlös fantast
som Sfowacki själv. Kordyan bryter omedvetet en kärleksförbindelse;
fastän ateist uppvaktar han påven, bestiger Mont Blanc i sin
panteis-tiska naturdyrkan, deltar i en sammansvärjning mot tsaren, och när
andra tveka för kejsarmordet, åtar
Kordyan sig värvet. Men
Kordyan-Stowacki var ingen
Konrad-Mickie-wicz. Även Kordyan sviktar i det
avgörande ögonblicket, inspärras på
dårhus och avrättas.
Till Sibirien förflyttas vi genom
Siowackis underbart sköna fantasi
»Anhelli», skriven i biblisk stil efter
förebilden av Mickiewicz’
gammaltestamentliga »Polska folkets böcker
och pilgrimskap». Men det är icke
ett verkligt Sibirien, sådant det
beskrivits av t. ex. Mickiewicz’
studiekamrat Adolf Januszkiewicz,
utan ett danteskt helvete, där en
sjaman (offerpräst bland
infödingarna) övertar Virgils vägvisande
roll på dessa ofantliga snöslätter,
som äro ett enda fängelse, en
kyrkogård full av dyster melankoli och sorg. Krasinski skrev om denna dikt:
»Ho vågar nu dikta efter Siowacki? Sätt blott på hans grav: Anhellis
författare! Vid läsningen av Anhelli kände jag mig djupt beklämd, men
fick rentav längtan efter Sibirien, svårmodets paradis. Det sägs, att
självmordet sänder ut en ande, som lovar saliga fröjder och rycker
själarna med sig. Sibirien upphör ej att vara ett helvete, men i Anhelli
har det fått en sällsam makt, både skön och gräslig, fruktansvärd och
tilldragande.» Denna prosadikt drunknar i mystik, i det att den
hemlighetsfulla ängeln Eloe efter Anhellis död på isen sätter sig vid hans
lik, och en eldig ryttare siar folkens uppståndelse. Ty även Slowacki
hypnotiserades av Towianski. Detta röjer sig bäst i rapsodierna om
»Kung ande», vari den mystiske polske fursten Popiel blir en sinnebild
för idén, att folken skola härdas genom lidande och despoter.
Människoanden är evigt revolutionär, evigt strävande, och utvecklingen går
71
S-hwacki.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
