- Project Runeberg -  Slavisk kultur och litteratur under nittonde århundradet /
72

(1920) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SLAV ERNA.

allt högre från släktled till släkled. Det ligger något nietzscheanskt
i SJowackis hjältedyrkan.

Under ständig landsflykt fick Slowacki i Genève genom en
obetydlig, hastigt övergående böjelse motivet till den sköna kärleksdikten
»I Schweiz», som slutar med att den älskade försvinner omedelbart
efter den fingerade vigseln. Och detta var Stowackis eget öde. Han
kunde icke binda sig för alltid vid en kvinna; han älskade att bliva
älskad, han älskade kärleken för sin poetiska inspiration, men hade
intet älskat föremål att leva för (utom möjligen sin mor) -— därtill
var han för svag, ombytlig och egoistisk. Från Italien utsträcktes
resan till Egypten och Palestina 1836. Här fick han under karantän
vid Röda havet stoffet till »De förpestades fader», ett gripande
motstycke till Job i laokoonsk plastik, med allegorisk anspelning på Polen.
Men Sfowacki lär man kanske bäst känna från både den starka och
den svaga sidan i hans subjektiva epopé »Beniowski», vari Sfowacki
utvecklar hela sin formella virtuositet i »Don Juans» lekande, nyckfulla
stanser. Beniowski hette en slovakisk lyckoriddare, som deltog i den
polska Bar-konfederationen och därför förvisades till Kamtjatka,
varifrån han rymde till Madagaskar och stupade 1786. Men för Sfowacki
var allt detta en bisak. Huvudsaken var att få anspela på polska
förhållanden och gissla politiska motståndare.

Stowackis poetiska snille kàn ingen förneka, men månne han icke
har büvit något överskattad i nyaste tid på Mickiewicz’ och
Krasin-skis bekostnad? Han är dem båda visserligen överlägsen som
dramatiker, och hans skådespel äro fortfarande prydnader för den polska
tiljan, såväl de mytisk-patriotiska (»Balladyna», »Lilla Weneda»)
som de historiska karaktärsdramerna, t. ex. »Maria Stuart» och
»Mazeppa». För Siowacki är Mazepa icke den förslagne kosacken, som
konspirerar mot tsaren, utan den unge pågen hos Johan Kasimir,
en lättsinnig, chevaleresk polack, som förälskar sig i en vojvods
unga maka och är nära att bli inmurad i en alkov — ett drama om
svartsjuka i spansk stil. Men faktiskt är Stowacki den unga generationens
idol och har haft ett starkt inflytande på den nyaste skolan, sannolikt
på grund av det överlastat rika konstnärliga språket och den obändiga
fantasiens vilda flykt.

Zygmunt Krasihski (1812—59, född och död i Paris) är Polens
djupaste reflexionslyriker och var kanske den olyckligaste av dessa
tre. Han skilde sig från de andra messianisterna däri, att han icke
hemföll åt towianismen, ty för honom var Napoleon icke folkens förlossare
och hämnaren av världshistoriens oförrätter, utan snarare den
katolske botgöraren på S:t Helena, och KrasiAski höjde sig över Mickiewicz
och Slowacki därigenom, att han sökte påvisa, hurusom Polen icke

72

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:13:08 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/slavisk/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free