- Project Runeberg -  Småbrukarens bok /
125

(1912) [MARC] Author: Anders Jørgensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kraftfodermedlens relativa värde.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2]

kg. skummad mjölk, eller 12 kg. vassla, eller 1 kg. palm-,
jordnöt- eller andra oljekakor, eller 4 kg. potatis, eller 8 kg. betor.
Och med hänsyn till fodrets inflytande på fläskets smak visade det
sig att solros- och hampfrökakor gåfvo löst fläsk och att*majs,
särskildt när den fodrades tillsammans med vassla, icke heller gaf
godt fläsk.

Det synes för öfrigt bekräfta sig, att svinen icke äro i
stånd att draga tillräcklig nytta af ägghvitsämnena i oljekakorna,
och kunna dessa således icke köpas billigare än säd, så är det
icke fördelaktigt att fodra svinen med dem.

Med hänsyn till potatisen så ha de samma fodervärde
antingen de uppfodras råa eller kokta, så länge man förbrukar blott
litet häraf dagligen. Önskar man däremot att använda mycket
potatis, så böra de kokas, både därför att svinen icke på långt
när kunna förtära så mycket i rått som i kokt tillstånd, och äfven
därför att svinen, då det är fråga om större mängder af potatis,
icke kunna såväl utnyttja fodervärdet af de råa som af de kokta.
I detta fall räknar man att 8 kg. potatis i rått tillstånd och 2
kg. kokta ersätter ett halft kg. kraftfoder. Rå potatis är i öfrigt
ej nyttig för svin.

Eotfrukterna böra helst rifvas eller skäras fint for att lättare
kunna förtäras och för att undgå förspillning i stian.

För hvarje halft kg. svinen tilltaga i vikt, böra de förbruka
följande mängder kraftfoder, nämligen:

Då de väga 15—40 kg. IV2-2 kg. kraftfoder
»- » » 40 — 60 > 2 > »

» » . » 60—75 > 2V* » »

Alltså, ju större vikt svinen själfva hafva, dess mera kärna
böra de få. Man kan i genomsnitt beräkna att de behöfva
ungefär två och ett kvarts kilo kraftfoder för hvarje halft kilo de
själfva taga på sig

För att nu finna hvilket som är det billigaste svinfodret,
antingen rotfrukter, potatis eller säd, kan man göra följande
beräkning :

Fyra kg. potatis ha, när de äro kokta, samma fodervärde
som ett kg, säd. Och då nu en dansk tunna potatis väger
omkring 100 kg., så har den alltså ett fodervärde af 25 kg. säd.
Räknar man vidare potatisskörden på ott danskt tunnland god jord
till 120 tunnor, så är ju fodervärdet häraf lika med 3,000 k«.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:03:49 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smabruka/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free