Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Afzelius, Arvid - 9. Afzelius, Bengt - 10. Afzelius, Axel - 11. Afzelius, Märta - 12. Afzelius, Karl - 13. Afzelius, Nils - Agardh - 1. Agardh, Carl Adolph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afzelius
28
Agardh
Märta Afzelius,
borgs högskola 1916. •— Flitigt
verksam som läroboksförf. var A. den
förste, som i läroboksform omsatte de
reformatoriska idéerna på
språkundervisningens område från 1800-talets
mitt. Hans allmänt begagnade
engelska elementarböcker, som utgå från
talspråket och ha fonetisk beteckning,
röja liksom hans engelska grammatik
rik pedagogisk erfarenhet i förening
med säkert språksinne och beteckna
ett avsevärt framsteg i förhållande till
tidigare arbeten av samma slag. En
mycket pålitlig handbok med
rationell uttalsbeteckning är hans
"Engelsk uttalsordbok" (1909), och hans
"Svensk-engelsk synonymbok" (1911)
begagnas allm. bl. a. vid univ. som
en utmärkt hjälpkälla. —- Gift 1) 1885
-—95 med opera- och
konsertsångerskan Davida Larsson, f. 1866; 2) 1897
med Ester Andersson. N. B.
9. Afzelius, Bengt Adam,
värmetekniker, högskollärare, f. 14 okt.
1873 i Hjärtums skn, Göteb. län.
Föräldrar: jägmästaren Lars Petter A.
och Augusta Christina Strömstedt.
Brorson till A. 6. — A. blev student
i Göteborg 1893, utexaminerades som
civilingenjör från Tekn. högskolans
fackavd. för mekanik 1896, hade
anställningar som ritare och ingenjör
1896—1900, var ingenjör vid
Sandvikens järnverk 1901—23 och prof. i
värmeteknik och maskinlära vid Tekn.
högskolan 1923—38. — A. har i sin
vetenskapliga produktion huvudsakl.
behandlat problem rörande
avgaspannor. Han är skytteinitresserad och har
gjort betydande insatser inom det
frivilliga skytteväsendet, bl. a. som chef
för Akademiska skyttekompaniet i
Stockholm. — Gift 1901 med Hilma
Vilhelmina Carlbaum. S. L.
10. Afzelius, Johan Fredrik Axel,
ämbetsman, f. 25 april 1885 i Uppsala.
Son till A. 7. — A. blev jur. kand. i
Uppsala 190S, tf. fiskal i Svea hovrätt
1913, sekr. i lagutskottet 1914 och
hovrättsråd i Svea hovrätt 1921. Han
var chef för Justitiedep:s lagavd.
1922—28, utnämndes till
regeringsråd 1929 och till justitieråd 1932.
A:s mångsidiga kompetens har även
tagits i anspråk på andra
verksamhetsfält. Bl. a. var han ordf. i
Fören. till minne av konung Oscar I
och drottning Josephina
(åkerbrukskolonin Hall) 1932—36 och är sedan
1933 ordf. i Sällskapet för
folkundervisningens befrämjande samt sedan
1935 i styr. för första
dövstumskole-distriktet (Manilla dövstumskola).
Sedan 1935 är A. medred. för Nytt
juridiskt arkiv. — Gift 1924 med Brita
Leijonmarek. N. B.
11. Afzelius, Märta,
textilkonst-närinna, f. 14 maj 1S87 i Uppsala.
Dotter till A. 7. — A. studerade vid
Konsthögskolan 1911—14 och
företog flera studieresor till Italien samt
Island. Hon har i många år
samarbetat med Elsa Gullberg och är
sedan 1928 medarb. i Ab. Elsa
Gullberg textilier och inredning,
Stockholm. —- För sina arbeten väljer A.
gärna religiösa motiv. Så utförde
hon till stockholmsutställningen 1930
en väggbonad, framställande en
modern, skägglös Kristus, som bildat
typ inom textilkonsten. I Linköpings
domkyrka finnes A:s förnämsta
arbete, en i basse-lisse-teknik utförd
skapelsetrilogi (1937), som utgör
baksidan till H. Sörensens altarverk.
Bonaderna äro utförda med rik fantasi
och innerlig känsla. Hennes profana
arbeten, mjuka sirliga blommönster
och naivistiska sagomotiv i milda
färger, visa intryck från rokokons
formvärld. En broderad bonad,
skildrande Odysseus’ hemfärd, inköptes av
Nat. mus. 1930. Arbeten av A. finnas
även i mus. i Göteborg, Linköping,
Oslo, Trondheim, Edinburgh,
Cambridge och Madura i Indien. År 1941
erhöll hon Litteris et artibus. -—
Ogift. Th. N.
12. Afzelius, Karl Rudolf,
botanist, f. 26 dec. 1887 i Söderhamn.
Föräldrar: apotekaren Fridlef A. ocli
Augusta Pihlgren. Sonson till A. 4,
kusin till A. 8. — A. blev student i
Stockholm 1906, fil. mag. 1911, fil.
lic. 1915, fil. dr 1924 och docent i
botanik 1925, allt vid Stockholms
högskola. Han var amanuens vid
Ber-gianska trädgården 1917—18,
tjänstgjorde som lärare vid olika läroverk
i Stockholm 1918—30, var tf.
laborator i botanik vid Stockholms högskola
vt. 1921 och år 1928 samt adjunkt vid
Högre allm. läroverket å Östermalm i
Stockholm 1930—38 och blev lektor
i geografi och biologi vid Högre allm.
läroverket i Lidingö 1938. — A. är
huvudsakl. embryolog och cytolog.
Han har utgivit flera botaniska
arbeten, bl. a. "Embryologische und
zyto-logische Studien in Senecio und
ver-wandten Gattungen" (drsavhandl.),
och var medarb. i Nordisk familjebok,
3:e uppl. Han företog en botanisk
forskningsresa till Madagaskar 1912
—13. — Gift 1942 med Elsa Maria af
Trolle. S. L.
13. Afzelius, Nils Arvid,
biblio-teksman, f. 21 jan. 1894 i Stockholm.
Föräldrar: praktiserande läkaren
Arvid A. och Amelie af Ekenstam. —
Efter studentex. 1912 inskrevs A. vid
Uppsala undv., där han blev fil. kand.
1915 och fil. lic. 1922. Han blev
amanuens vid K. bibi. 1922 och är andre
bibliotekarie där sedan 1930. —A. har
gjort sig känd som en framstående
bi-bliograf och utgivit "Sv.
litteraturhistorisk bibliografi" sedan 1921 (i
Samlaren), "Sverige i utländsk och
utlandet-i svensk litteratur"
(Biblioteksbladet 1930, även separat utg.).Dessutom
har han utgivit bl. a. J. Wallenbergs
"Samlade skrifter" (2 bd, 1928—41),
A. Törneros’ "Sommarodyssé" (1932),
C. M. Bellmans "Fredmans epistlar"
(1940, tills, med E. Noreen) samt
tid-skr.-uppsatser rörande 1700-talets sv.
litteratur, spec. Bellman. Till hans
produktion höra även flera
specialbibliografier, bl. a. över E. A.
Karlfeldt (1934) och H. Schück (1935). —
Gift 1923 med Gretl Thirring. C. B.
Agardh. Släkten inflyttade från
Danmark med bröderna Hans och
Jurgen Mikael Agaardh (senare Agardh),
vilka blevo stamfäder för var sin
släktgren. Hans A. (f. 1740, † 1788),
handlande och hovråd, som efter en
morbror upptog binamnet Pettersson, blev
far till revisionssekr. Karl Nikolaus
A.-Pettersson, senare blott A. (f. 1765,
† 1816), som 1809 adlades under
namnet af A. och själv slöt sin ätt. Söner
till Jurgen Mikael (GeorgMikaelsson)
A. (f. 1746, † 1809), handlande i
Båstad, voro biskopen Carl Adolph A.
(A. 1) — far till botanisten Jacob
Georg A. (A. 3) -—- samt handlanden
Jöns Fredrik A., far till astronomen
John Mortimer A. (A. 2). En dotter
till A. 1, Anna Eleonora Emilia A.,
blev mor till skalden Gustaf Fröding.
Från en bror till Karl Nikolaus A.
härstammar skådespelaren Hjalmar
A. (A. 4).
1. Agardh, Carl Adolph,
naturforskare, statsekonom, teolog,
biskop, f. 23 jan. 1785 i Båstad,
Kris-tianst. län, † 28 jan. 1859 i Karlstad.
Föräldrar: handlanden Georg
Mikaelsson A. och Agneta Kristina
Ott-man. — A., som var en av sin tids
största och mångsidigaste sv.
begåvningar, blev student 1799 vid Lunds univ.,
där han tidigt gjorde sig gällande som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
