- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
37

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ahlberg, Alf - Ahlbin, Gustaf - Ahlbom, Ernst - Ahlbom, Sven - Ahlborn, Lea

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ahlbin

37

Ahlborn

-—24 och är medarb. i Dagens nyheter
sedan 1936. Han är lärare vid
Brunnsviks folkhögskola sedan 1927 och
föreståndare där sedan 1932. — A. har
som filosof gått i Hans Larssons
skola. Hans förstlingsverk, "Viljans
frihet" (1915), söker påvisa den nära
överensstämmelsen mellan Hugo
Münsterbergs och Ficlites uppfattning
av viljehandlingen. Den
värdeidealism, som där och senare hävdas av
A., är påverkad av den
münsterbergs-ka och windelband-rickertska men
har även anknytning till den sv.
personlighetsfilosofiska traditionen.
Inom A:s omfattande filosofiska
författarskap, som delvis består av
skickliga referat och intelligenta
uttolk-ningar, märkas skrifterna "De
filosofiska grundproblemen" (1922), "Det
ondas problem" (1923), "De båda
världarna" (1926), "Filosofiens historia"
(6 bd, 1925—28), "Tankelivets
frigörelse" (1934), "Psykologiens historia"
(1935), "Idealen och deras
skuggbilder" (1936) samt "De sociala och
politiska myterna" (1937). Om hans
intresse for idéströmningarnas
återspegling i litteraturen vittnar
monografin "Bertil Malmberg" (1939). I
den moderna sv. idédebatten har A.
med odogmatisk vidsynthet uppträtt
som språkrör för det objektiva
tänkandets princip i kamp mot
klassfördomar, rashat och nationalistisk
subjektivism. I denna anda har han
medverkat i arbetena "Svenska folkets
väsenskärna" (1940) och "Varför
svenska folket reagerar" (1941) samt
redigerat samlingsverket "Min tro"
(1941). Genom sina mångskiftande
skrifter hade A. lätt kunnat få tycke
av "en den moderna folkbildningens
filosofiskt anlagde Gjörwell" (John
Landquist), om inte hans intresse för
olika idériktningar bottnat i en
självständig grundåskådning, där tron på
människan är hörnstenen. — Gift
1933 med Edith Larsson. N. B.

Ahlbi’n, Gustaf Henrik Gunnar,
tidningsman, kommunalman, f. 28
sept. 1885 i Stockholm. Föräldrar:
typografen Gunnar A. och Elin
Dahlström. — A. kom tidigt in på
journalistbanan och anställdes efter
verksamhet i Stockholms dagblad som
medarb. i Sv. notisbyrän 1905 ocli i
Dagens nyheter 1907. Sedan 1909 har
lian tillhört Sv. dagbladets red., där
han blev red.-sekr. 1921 samt var
andre red. 1929—41 och ansvarig
utgivare 1934—40. Från 1941 är han
kommunalred. därstädes. Av
Publicistklubbens styr. var han medl. 1919
—21. — A:s verksamhet i
pressens tjänst, som präglas av
initiativkraft och uppslagsrikedom, har
främst ägnats åt kommunala frågor.
Som repr. för högerpartiet har lian

tillhört stadsfullmäktige 1919—23
samt från 1927. Hans intresse för
Stockholms kommunala liv har
särskilt inriktats på fastighets- och
stadsplaneärenden, och som led. av
Stockholms stads fastighetsnämnd
1926 och från 1928 (v. ordf. från 1932)
har han ivrigt verkat för
trädgårds-förstädernas utveckling. Han är
sedan 1924 led. av stvr. för ab.
Radiotjänst och sedan 1934 av styr. för ab.
Stockholms spårvägar (v. ordf. från
1938). I de sociala
välfärdssträvandena har A. bl. a. gjort en insats som
sekr. i Barnens dags fören. och
kommitté 1910—18, som led. av Barnens
dags fören:s styr. 1910—25 och som
led. av styr. för Barnens ö 1910—18.
Dessutom är han styr.-led. i andra
fören., som på olika sätt vårda
stockholmska angelägenheter. — Gift 1911
med Thyra Söderbäck. N. B.

Ahlbom, Ernst Henric Wilhelm,
skådespelare, f. 18 mars 1866 i Torpa
skn, Västmanl. län, † 15 aug. 1934 i
Lappfjärd, Finland. Föräldrar:
possessionaten Wilhelm A. och Charlotta
Gumælius. — A. blev 1883 elev hos L.
Josephson vid Nya (sedermera Sv.)
teatern i Stockholm och var 1884—91
engagerad vid skilda företag, bl. a.
Th. Elfforss’ och W. Engelbrechts
sällskap. Åren 1891—94 tillhörde han
August Arppes sällskap och fick
under denna tid fast fot i Finlands
teaterliv, inom vilket sedan hans
verksamhet ägde rum. År 1894
engagerades han hos Arppe i Helsingfors
och kvarstannade där i två säsonger,
varefter han 1896—98 ledde eget
sällskap, vilket företag dock icke bar
sig. Efter två säsonger vid Sv.
teatern i Åbo knöts A. 1900 åter till
Sv. teatern i Helsingfors och blev
en av dennas ledande krafter.
Sedermera var A. verksam vid skilda
finska teatrar, bl. a. 1919—20 som
ledare och regissör vid Sv. teatern i
Vasa och 1920—26 som intendent
och regissör vid Sv. teatern i Åbo. —
Genom ambition och idealitet som
ledare intog A. en bemärkt plats inom
sin tids svenskspråkiga teater i
Finland. Sin förnämsta insats gjorde
lian dock som skådespelare; bland
lians roller märkas Shylock i
Shake-speares "Köpmannen i Venedig",
titelrollerna i Ibsens "John Gabriel
Borkman" och von Numers’ "Pastor
Jussilainen", Fouché i
Sardou-Mo-reaus "Madame Sans-Gëne" och
Win-kelmann i Sudermanns
"Fjärilsstriden". — A. utgav de självbiografiska
arbetena "Minnen och anteckningar
från en trettiofemårig teaterbana"
(1919) och "En skådespelares minnen"
(1931). — Ogift. A. L., S. T.

Ahlbom, Sven Adolf Waldemar,
arkitekt, f. 28 jan. 1901 i Gällivare,

Norrb. län. Föräldrar: bryggmästaren
Nils A. och Edla Nyberg. — Efter
studentex. genomgick A. Tekn.
högskolan 1922—26 och studerade vid
Konstakad. 1928—30, varpå han
företog en studieresa i utlandet och
praktiserade på arkitektkontor. År 1936
utnämndes han till stadsarkitekt i
Västerås, 1939 kallades lian som
sakkunnig till kommittén för Karolinska
sjukhusets i Stockholm utbyggnad
och blev dess chefsarkitekt. A. har
framgångsrikt deltagit i flera
pristävlingar, däribland en
stadsplanetävling för Hälsingborg (1932) och
en liknande för Lund (1933). Bland
arbeten, som lian utfört, märkas
ritningarna till Tyko Brahemus. på Ven,
Envikens kyrka i Dalarna och
patologiska institutionen vid Karolinska
sjukhuset. — Gift 1930 med fil. kand.
Edith Karlsson. Th. N.

Ahlborn, Lea Fredrika,
medalj-och stämpelgravör, f. 18 febr. 1826
i Stockholm, † 13 nov. 1897
därstädes. Föräldrar: medalj gravören
Ludvig Persson Lundgren och Rebecka
Johanna Salmson. — A. åtnjöt
undervisning först av sin far och
sedan vid Konstakad. av C. G.
Qvarnström 1850—51. Hon företog 1852—53
en studieresa till Paris, där hon bl. a.
studerade graveringskomsten under
Chevalier, Barre, Toussaint och
svensken A. Salmson. Efter faderns död
1853 förordnades hon att upprätthålla
medaljgravörtjänsten vid K.
myntverket, blev ord. myntgravör 1855
och avgick från befattningen 1896.
Hon blev led. av Konstakad. 1881. -—
Genom sin begåvning och
yrkesskicklighet höjde A. den sv. medalj kons t en,
som sedan C. G. Fehrmans och G.
Ljungbergers dagar levat ett
konstnärligt tynande liv. Hon förfärdigade
stämplarna till Sveriges mynt under
Oscar I, Karl XV och Oscar II, till de
norska guldmynten och till hela den
nya myntuppsättningen av finska

Alf Ahlberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:04:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/1/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free